Sömnskola, ngt jag inte just visste något om före vi fick barn har blivit en sak som är verkligen tudelad i vad kommer till i mina tankar. Om man skriver in i Googles sökmaskin ordet sömnskola får man över 17 000 resultat, och ifall man sätter finska motsvarigheten unikoulu är motsvarande resultat över 25 000. Ganska rejäla resultat och en stor del är olika disskusioner om saken, så vad är det frågan om?
Barn måste läras i allt och detta gäller även sovandet. Visst sover barn från första stunden men med sömnskolan menar man att barnet lär sig en rutin i när man sover och också då den vaknar så hur den skall somna om med att känna sig trygg. Sömnskolans mål är att barnet skall somna av egna vägar, inte så att den somnar i mammas eller pappas famn. Detta skall hjälpa i att ett barn läggs i egen säng trött och han/hon somnar där. Inte så att barnet skall placeras i säng sovandet och då den vaknar vet han inte var han är och blir rädd.
Vi har med Annika varit i tankarna att prova detta men det har ofta kommit emot något som stört våra försök att fullföra detta. Personligen har jag dessutom svårt att se det fungera iom vår lilla tös har haft enligt min syn en massa andra konstigheter vad kommer till sömn och natt beteende. Vi hade ett kolik fall tills hon var 3 månader gammal. Sen lättade den helt klart och vi hade för oss då underbara 2~3 veckor då hon somnade normala tider och vaknade bara 3~5 gånger per natt.
Som skrivet höll det dock inte på längre än kanske 3 veckor och sen dess har det var från och till med visiterna under natten till hennes säng. Vi hade i ganska långa tider hade vi ett fenomen då hon kunde under natten vakna av att hon inte hade tutten i munnen. Hon vaknade inte att tutten föll ut, utan att hon inte hade den i munnen. Det ledde till att vi kunde vara 1 gång varje timme uppe och placerade den tillbaka. Ibland hann hon vakna och ibland hann vi sätta tillabaka tutten före hon vaknade.
En fas vi hade var då hon ville lära sig krypa/åla men inte kom igång med det. Då låg hon både under dagar och nattar och blev frustrerad och skrek. Detta lättad då hon lärde sig att åla framåt, eller ja, först lärde hon sig faktiskt att rulla från mage till rygg och tillbaka och det gick ålande bakåt. Det roliga var att alla bekantta och vänner manade på oss att ids inte hoppas att hon lär sig och krypa för då blir kvällarna och nätterna svåra då hon bara vill göra det. Vi däremot önskade att det skulle hända fort för då skulle vi ens få lite ro på dagarna då hon kunde röra sig lite. Detta visade sig faktiskt vara ett bra önskemål för då hon började röra på sig så lugnade det sig här hemma.
Jo visst betydde det att då hon sen hade somnat så kunde hon i sömnen börja krypa/åla sig i sin säng och svängde på sig men det orsakade inte till problem jämfört med vad vi haft tidigare, så det var faktiskt för oss en lättnad.
Då vi försökt börja med sömnskolan för henne så har vi det problemet att det inte hjälper med att lägga handen för att lugna ner henne, inte heller plocka upp henne för hon hamna i någonsorts räddsla/panik stämning. Fast vi tog upp henne i famnen så fortsatt hon att skrika/gråta och hon kunde hålla på med det tills hon helt enkelt var utmattad och slockande på det sättet, och då var det fast på en sekund eller två, så det fanns ingen chans att hinna lägga ner henne då hon ännu var vaken.
Nu är jag på pappamånad som vi firar här i Finland och vi skall försöka pånytt. Det som dock är lite problematiskt är att ingendera förälder har fått hyggligt sovet sen Amelie föddes så vi har i inte just någondera “färskare” så det ger inte just kraft eller energi för ena att börja med detta.
Nedan la jag in länk till Mannerheims barnskyddsförbund i Finland som har lanserat denna metod för ungefär 15år sen. Teksten är dock tyvärr bara på finska.
Skall skriva sen då vi har lite mera erfarenhet och kunskap i hur det gått och lyckades vi.
Denna vecka har det varit resa som gäller till största delen. Måndagen packade vi o ordnade lite där hemma, för det är alltid roligare att komma hem till ett städat hem.
Resan vi alltså gör är till Stockholm. Oraken vi kom hit var den att fast vi båda gjort med Annika flera spelresor hit så har vi inte hunnit turista här. Jag har dessutom varit med mina föräldrar hit som turist men det har aldrig varit intresserat turistande.
Annika har också en sådan detalj i sin bakficka att hon studerar matematik på Stockholms Universitet i 5 år så hon vill besöka gamla platser pånytt. Dessutom ville hon visa mig områden och platserna hon rört sig på och jag var ju intresserad att se dem för Annika har berättat mycke om sina studieår här.
Vi tog in på Scandic hotell som låg nära till var Annika bodde under studie tiden och så gick och åkte vi runt. Saker jag nu fått se har varit var hon bodde, hörnen var hon gjoree vardagliga uppköp och också längre tids handlande. Vi var också o bekantta oss på var hon hade sina föreläsningar. Sen var vi även och se på Bergianska trädgården.
Den sista hela dagen åkte vi in till Stockholm för att gå och se på gamla staden, uppfylla mitt ända önskemål att få gå och äta på Burger King som inte finns i Finland o annars vandra på stan. Vi hittade ett andra minne från denna resa som vi köpte för att inredan där hemma. Dagen innan inhandlade vi 4 tavlor som vi hittade i Solna köpcentrumet. Sen har vi tagit även möjligheten att skaffa svenska barnböcker iom att de inte är så lätta att köpa hemma i Finland.
Resa med ett litet barn orsakar ju lite mera jtmaningar iom att det skall tas i beaktande hennes mat/sov tidtabell, barnvagn skall med mm. Det har i alla fall ändå gått riktigt fint och det som varit jätte roligt och skönt har varit det att Amelie varit på jätte bra humör. Hon har varit glad, lugn och nöjd i majoritet så det har gjort vårt liv enkelt. Det ända som inte riktigt gått fullständigt är sovande, men det kan bero på hettan.
Vi har nämligen haft underbart vädet hela resan. Det har varit sol från molnfri himmel och minst +25 grader hela tiden. Vi har också alla hållits friska och det är ju alltid skönt. I morgon bär det av att börja åka hemåt igen och även denna gång åker vi båt till H:fors.
Skall kanske lägga in lite bilder då jag får den flyttade till datorn då jag kommer hem.
Måndag morgon och den andra ledig av min pappaledighet ha börjat. Det har hänt en del fast det bara varit lite ledigt.
Vi var igår och titta på en lägenhet som vi verkligen tyckte om och som vi gav erbjudande på, så nu sitter vi och spänner ifall vårt moterbjudande går genast igenom, eller skall det ännu komma nytt offerterbjudande av säljaren. Skillnaden mellan vårt erbjudande och annonsenspris är “bara” 8000€ som för oss är en klar summa men som vi hoppas inte är för säljaren.
För mig är det första lägenheten som köps men för Annika är det den andra. Skillnaden i kvadrat från den vi nu har och den vi gett erbjudande på är dubbelt större, så det skulle vara en lägenhet som vi skulle kunna bo i en lång tid framöver.
Förutom detta så skall vi i morgon starta på vår resa till Stockholm, o hem kommer vi på söndagen. Det skall bli en rolig resa iom att Annika bott i områden vi kommer att röra oss på, så man får lite innehåll och berättelser till det man kommer att se.
Today the tall ship race was open for public display in Helsinki. There was small, bigger and very BIG ships. The common factor between all of them were that they are really beatiful.
Efter att ha varit på sjukledighet och inte ha struktur i dagen, ja då bortsett från vad dotter hämtar med sig så är det skönt att vara tillbaka på arbete. Lilte jobbigt att gå igenom alla 184 stycke epostmeddelande som kommit men det hör väl till. Efter lite om och men så klick klick klick så fick man det också fixat.
Nu är ju ändå det fina i saken den att efter denna vecka har jag 6 veckor ledigt då jag far på pappamånad. FEST! 🙂
Det blev förändring från den första domen och jag byttes över från droppantibiotika till piller version. Sjukledigt har jag haft hela veckan. Då det är sommar och varmt så vill man inte mer än man måste vistas hemma i city lägenheten. Så vi packade iväg oss till holmen och här har vi varit sen dess. En liten instickare gjorde vi för att hällsa på släktingar men annars har det varit holmliv för hela slanten.
Kan med glädje berätta att det blivit bättre och överväger att fara på jobb på måndagen då sjukledigheten tar slut. Delvis för jag har ju bara en vecka arbete före min pappamånad skall börja och då kommer jag ändå vara borta från arbete i 6 veckor. Delvis för att jag börjar behöva lite stimulans, och då jag inte fysiskt kan hålla igång som vanligt så skulle jag kunna lika bra sitta i stolen på kontoret. Förstå inte fel, jag älskar att få vara med min lilla familj och speciellt min dotter men det kan nog behövas lite mera “input” i vardagen.
Men det blir klart på måndagen då jag far och ge blod för uppföljning och veckoslutet kommer ju att visa hur jag orkar.
Det som varit skönt har varit det att vi haft fint väder så gott som hela tiden. Det har underlätta livet här på holmen iom att det inte finns rinnande vatten, el på begränsat sätt och huset i sig själv är inte vinter isolerat.
Min underbart söta tös har gjort framsteg i sin motorik, nuförtiden står hon mot stöd väldigt stadigt, hon kryper effektivt och snabbt så man hamnar verkligen jogga efter då hon sätter iväg och de senaste dagarna har hon visat klart intresse att börja gå. Dock har hon varit lite gnällig så vi gissar att det kan vara tänder på kommande. Tänder har hon 2 stycken redan och de kom för ungefär 1 månad sen. Så det skulle kunna passa in med att få nyt nu.
Men tiden får visa. Nu ut tillbaka till solen och slappande i trädgårdsstolen. 🙂
Tiden springer och då man på sommaren kan och vill vara ute, samt lite här och lite där så blir en hel del andra saker ogjorda eller sekundära, som till exempel att skriva hit på bloggen. Sen senast har det hänt en hel del, som till exempel midsommaren kom och gick, månaden bytte och egen pappamånad närmar sig med stormsteg.
Midsommaren firade vi ute på holmen med Annikas föräldrar samt brorsfamilj. Vädret var fint till största delen fast det kom en liten skur sen på veckoslutet. Midsommarafton var ju på fredagen i år. Hela veckoslutet gick ut på att ta det lugnt, sällskapa och äta gott och det gjorde vi verkligen. Det var ett underbart veckoslut som tog allt för fort slut.
Efter detta underbara veckoslut så var det arbete igen som gällde och arbetsveckan, ja den firade jag lite annorlunda än vanligen. Jag deltog i en ITIL kurs som avslutades med sertifikationstest på onsdag eftermiddag. För mig var kursen viktig för jag behöver kunskapen för mitt arbetande. Dessutom skulle jag vilja få gjort mitt första sertifikat.
Det som är bra är att man får resultatet genast och jag klarade mitt prov, så det var en framgångsrik kurs för mig. Sen var det tillbaka till kontoret på torsdagen och dagen gick helt okej, men efter det så började trubbel. På kvällen blev jag sjuk, jag blev så sjuk att jag var sjukledig från arbete på fredagen och på lördagen hamnade jag fara till läkare. Han satt mig på lördagen i två olika skeden till laboratoriet och ännu på fortsättningsprover på måndagen.
Måndagen kom, och jag for till laboratorie på morgonen och så hade jag senare ännu läkartid. Då det dessutom kommit till nya symptomer så blev jag flyttad till ett sjukhus och det visade sig att jag har fått borrelios. 😦
Blev intagen på sjukhus för en natt och får antibiotika rakt in i blodådern. Skall skriva vidare då det blir klart att hamnar jag faktiskt i 3 veckors tid gå och ta dropp eller kan det ännu ändras till pillerkur. Jag har nämligen igår då jag kom hit fått första antibiotika droppen och det har orsakat att märket på låret nästan försvunnit och jag mår nog bättre redan.
Jag har ju alltid börjat månaden med summera hur mycke jag skrivit hit och det tänkte jag göra nu också.
Man kan ju se enkelt att det inte blivit mycke skrivet förra månaden men kanske den här månaden blir bättre. Juli kommer ju att innehålla både början av min pappamånad samt även vår lilla resa. Det skall bli en rolig månad det här, fast också den började såhär otrevligt med sjukhusbesök och antibiotika kur. För man måste ju komma ihåg att följa orden i följande sångs refräng. 😉
Midsommar, en fest som också festas i Finland och man har till och med helgdag för detta. I år träffar den på fredagen så då behöver inte jag fara på jobb. Skönt.
Detta är också en intressant fest i sig själv. Det förvänttas väldigt mycke av den och det disskuteras och planeras i många veckor på förhand. Saker som kommer fram i disskusioner ofta och som halft förvänttas vilket är lite tassigt.
Man borde alltid grilla mat
Man skall bada bastu
Man bör vara vid vatten, varken sjö eller hav
Man skall snapsa
Man skall vara ute så mycke som bara möjligt (starkt relaterad till den första punkten)
Detta är saker som på någon nivå alltid kommer fram i disskusion och ifall man inte fyller ngt av dessa krav så är folk överraskade, speciellt om man inte har någon klar och god orsak.
Bastu
Vi kommer att fira midsommaren ute på holmen och iom att vi inte har ngn bastu där så är det ok att inte då heller bada…eller är det. Här i veckan snackades det om midsommar och då jag sen sa att vi inte tänker bada bastu så var första frågan av en arbetskollega omedelbart, värför?
Jag berättade att vi inte ngn bastu har på sommarställe då följdfrågan var ganska så omedelbart att finns det inte ngn granne vi kan gå till. 😀 Mao så är det för vissa väldigt väldigt viktigt att man kommer i bastu.
Snapsa
Disskusionen gick vidare till drickande varav 2 av 5 i gruppen på allvar meddelade att en midsommar inte är en hygglig midsommar ifall man inte är full då man på morgon natten går och sova. Då jag ifrågasatte detta och meddelade att jag faktiskt haft bra fester på midsommaren där jag inte druckit ngn alkohol överhuvudtaget så tittade dessa två på mig som om jag talat ett språk de aldrig hört förut. 😀
Visst smakar det med en öl med maten, kanske en eller två snapsar, men värför skall det vara med målet att bli packad? Jag har aldrig själv varit en stor konsument av alkohol och jag har inte heller sprungit omkring fortsättningsvis från fest till fest. Jag är även långt ifrån absolutist men har ändå svårt att förstå kravet att man skall vara lite eller mer packad på midsommaren.
Grilla / mat
Det som också hör väldigt starkt till midsommaren är att man skall grilla, och det är ju ngt som även jag gillar och vill ha, men inte är det ett måste. Det har inte heller direkt med midsommaren att göra utan för mig gäller det hela sommaren. Jag storgillar att grilla och äta grillmat och det gäller genom hela sommaren. Visst medger jag att det skulle kännas lite annorlunda att till exempel äta ugnshöna med ris och curry sås på midsommaren. Men inte är det ett absolut måste att grilla.
Det som ju också starkt hör till midsommaren är ny-potatis, sill, kall- eller varmrökt lax, kokt ägg och annat som hör till fiskförrätt. Mmm, man blir ju hungrig av att bara tänka på alla godsaker som kommer att finnas på bordet även i år. 🙂
Väder och vind
Då väder är ngt man inte kan inverka på så leder det till att flera midsomrar sitter man ute och huttrar, fast man hur mycke som helst skulle dra på sig kläder.
Detta leder också till att så gott som alla sitter i flera veckor och följer med väderleksprognoser för denna speciella händelse. Det skrivs om det i tidningarna, det disskuteras runt kaffeborden på de flesta arbetsplatser, alla medier försöker spå så noga som möjligt och ganska bra träffar de ju, speciellt destu närmare denna stund kommer. Hoppas bara det blir fint väder i år! 🙂
Fredag
Lördag
Söndag
Men må det vara regn eller sol, för mig är ändå det viktigaste det att jag får vara med dem som är mig nära och kära och ta det lugnt. Samla tankarna, vila och glömma alla vardagens småsaker som borde göras. Ge kramar och pussar åt kära Annika och Amelie. De som lyser upp min vardag.
Tiden flyger iväg då det händer mycket i ens liv. Denna vecka har sprungit förbi som aldrig förut tror jag. Denna vecka har det varit en del program, en del nya händelser i ett litet liv och små stress på arbete.
Små stress på arbete
Man skulle tro att det blir lugnare destu längre man kommer in på sommarsidan. Kontoren saktar ner på grund av semestrar och allmänn sinnestillstånd, det är alltså vad man skulle tro, men det verkar som om någon skulle ha glömt att berätta det för de som jobbar runt om och med mig. Jag har då inte sett något av denna lugnhet. Det har varit arbete i fulla kontorstimmar och lite till. Möten här och möten där . “Vad tycker du om detta och vad skall vi göra med detta” mm.
Detta är absolut inget gnäll eller beklagelse, tvärtom. Det är jätte roligt att ha arbete och dessutom intressant och utmanande arbete. Det är på detta sätt man utmanar sig för att komma framåt i sitt yrkesliv och det är pga detta som jag uppnått var jag är idag. Sen har jag som inverkande detalj också det att det är cirka 4 veckor kvar och så börjar min pappamånad vilket kommer att vara jätte skönt. Fast namnet säger månad så är det i själva verket 6 veckor som jag kommer att spendera med dotter och förlovade. Skall bli intressant att se hur man kommer att kunna lämna arbete helt bort och se efter min dotter.
Program
Det som varit roligt program denna vecka har varit då jag var och se på en arbetskollegas bänd som uppträdde i en bar som heter Club Liberté. Bandet heter Piina. Det var första gången jag såg dem uppträda live och det som då gör det roligt är att man känner i bandet och man hör ju om hur det går för dem på arbete.
Det jag tyckte om i bandet var elgitarr spelaren samt basspelaren. Näst bäst tyckte jag om trummisens och keyboard spelarnas roll i sångerna. Det jag själv tyckte att var svagaste länken i bandet var solisten. Men det var inte så illa att man inte skulle tycka om deras musik. Kommer säkert att fara se på dem igen då det kommer en möjlighet till det.
Förutom det var vi hela famliljen också hos mina föräldrar och grilla i onsdags. Min bror var också där med sin familj. Denna gång träffades riktigt med orsak för vi skulle snacka ihop oss pojkar för hur vi skall göra med att tömma postlåda och vattna blommor då mina föräldrar skall på husvagnssemester till europa. De har pratat om Tyskland och Frankrike som resemål, men då man känner dom så vet man inte vart de hamnar. Ett tidigare år hade de gjort planer om att vara hela sin semester i Sverige och då jag ringde dem första gången en vecka in i deras resa så svarade de glatt att de är i Norge. Därmed skall man ta deras planer med en lite nypa salt. 😀
Litet livs stora händelser
Det som hänt i vårt kära lilla liv är att vår dotter på måndagen klättrade för första gången av sig själv upp och stå, vingligt, men ack så hon blev glad. Annika satt med ryggen mot vardagsrummet vid bordsdatorn, jag satt på soffan med egen dator i famnen då jag plötsligt hörde ett litet “uff” bakom min skärm och lite skrapljud. Då jag sträckte på nacken för att se över skärmen på min bärbara dator så hade jag två ögon i nästan jämnhöjd som tittade på mig väldigt nära. Överraskningen var enorm då vi inte trodde att detta skulle hända ännu på en liten tid.
Fort lag jag ner datorn från famnen och tog tag om henne för att inte hon skulle falla och slå sig. Jag la henne ner på golvet för att se ifall hon gör det på nytt och det gjorde hon. Fort var hon upp igen och vinglade och den andra gången började hon också och sakta men säkert följa soffans kant vidare. Man blir så stolt då man ser att hon gör stora framsteg som dessa. Jag började sen undra när detta hände mig så jag tog fram boken min föräldrar skrivit om mitt första år och där kom det fram att jag var 7 månader och 21 dagar gammal då jag första gången steg upp mot ngt.
Detta sporrade genast oss att räckna till att vår kära dotter då var 7 månader och 23 dagar, pappas flicka. ❤
Vi trodde då att detta skulle vara det för denna vecka och nu har hon lärt sig nog, men nej var svaret på det. Igår på fredagen kom hon undanfund om hur man kommer upp från matstolen och detta orsakar då det att vi måste verkligen ha koll på henne hela tiden. Det måste vara ganska spännande att komma på två såhär stora saker i ens liv. Då vi disskuterade detta snabba framåt stigande i kunskaper så när skall hon då lära sig säga sina första ord?
Tänder har hon också redan fått som varit skönt för då har vi fått förklaringen värför hon var så grinig en liten period där.
Det roliga är ju också det att fast vår kära dotter gör dessa stora framsteg så är det ju också för oss föräldrar stora förändringar och skapar ett stort behov för oss också att lära oss vad som vid vilket skede skall tas i beaktande.
För fem år sen om man skulle göra distansarbete så behövdes det en hel del förberedelser. Det skulle installeras VPN(Virtual Private Network) client på maskinen, man skulle också troligen ha en SecurID “nyckel” med sig för att få den jämnt bytande koden. Det var trixande hit och dit, det var ganska jobbigt för företag att uppehålla.
Förr
Det skulle vara säkra tunnlar hit och dit, man skulle specifisera varifrån och vart man skulle komma.
Det var ofta problem med uppkopplingarna. Det hackade och bröts och man fick koppla upp sig om och om igen under en arbetsdag. VPN kontona gick i lås och man hamnade ringa IT-supporten som oftast bara beklagade och förklarade att kontot ser helt normalt ut från deras sidan. Jag har upplevt i på tidigare arbetsplatser denna ruljansen och den var jobbig.
Inte bara för att utbilda sin egen Service Desk personal men ofta var det även så att kundföretagen inte hade någon som helst utbildning för personen som skulle använda dessa tekniker. Användaren fick någon inom 5 minuter snabbt ihop rafsad instruktion som beskrev hur det går till då allt fungerar perfekt. Sen blev det till Service Desk personen att försöka över telefonen förklara hur det fungerar och vad man kan göra för att lösa situationen.
Det som ju också försvårade arbete att problemen kom ju fram då personen i fråga inte var på kontoret, så mer sällan kunde man skapa distans uppkoppling till användarens maskin för att kolla vad felet var eller reparera situationen. Man hade bara en vanlig användare i andra ändan som tyvärr måste sägas inte kan förklara så himla detaljerat eller ens precis vad de har gjort, vad som hände, vad för felmeddelande kom fram mm. Där satt sen båda i sin ända och försökte hålla nerverna i skick.
Man förstår att företagen är rädda för personalen som reser omkring och deras uppkopplande för man skall ju ändå kunna hålla koll på vart företagets viktiga och ofta hemliga dokument rör sig. Det absolut bästa sättet är ju att filen hela tiden hålls i företagets nätverk, på företagets servrar och inte lokalt placerade på personalens datorer, som kan bli stulna och kopierade utan någon som helst koll.
Det är en fortsättningsvis skör linje att balansera på, hålla kolla på vem som kommer in i ens nätverk, hur den kommer in, vad den kommer åt och vad som kan tas med sig. Man måste också ta i beaktande hur jobbigt det är för personalen som reser att logga in sig i system och ha olika kollar här, dubbelkollar där mm. För om det blir för svårt/jobbigt för den resande personen att logga in på företagsnätverket så kommer han att börja hitta på metoder att få med filen lokalt på datorn.
Där har vi sen en hel del massa krångel om det går så långt. Personalen kopierar över filen på en USB-sticka som kan tappas, och oftast brukar inte personalen kryptera dem fast det oftast är möjligt. Dom börjar kopiera över filen till den lokala hårdskivan som jag tidigare skrev att kan bli kopierad, maskinen stulen mm.
Det var också intressant att se hur uppfinningsrika distans arbetande personalen var då det kom till att få filerna med sig, men då det blev trubbel med VPN uppkopplingen så var dom igen helt hjälplösa och bara svor i telefonen till stödpersonalen.
Om inte det var tekniken så var det alla möjliga andra saker. Arbetsgivarna hade otroliga koller om vad man skulle göra under distansdagen, efteråt om man hade nått de mål som var förlagda, jobbade man säkert hela den förväntade tiden mm. Det var inte alls såklart att vem som helst skulle ha rätt eller ens möjligheten att jobba på distans.
Men oftast var det dock tekniken som var den första som var som hinder.
Nu
Nuförtiden har hela tanken om distansarbete ändrats i företagsvärlden. Det till och med uppmuntras att göra det. Många företag har förstått att man kan ha folk och jobba från andra platser och på det sättet behöver man inte så enormt stora kontor då inte alla behöver en egen plats. Samtidigt så har det gjorts studier om att arbetseffektiviteten stiger hos vissa som kan organisera och följa överenskommelser.
Det som ju också möjlig gjort är att tekniken också hjälper till. Det finns metoder att helt flytta till exempel Call Centers hem till folk, utan stora installationer eller dylikt. Bara att ge en bärbar dator och hörlurar och saken är klar. Det finns i de flesta företagen också chat program som Jabber, Microsft Lync och andra som möjlig gör att man kan chatta rakt och direkt. Epost användningen växer hela tiden. Dokumenthanterings platser som wikipedian blir mer och mer allmänna inom företag och så gott som alla har antingen själv jobbat med, eller sett/hört om Microsoft Sharepoint.
Det finns virtuella delade skrivbord var man kan visa åt andra presentationer och annat och allt i samma program. Ett exempel skulle kunna vara Microsoft Lync programmet. I detta program kan man göra följande saker enkelt och alla mötesdeltagare sitter åt sina egna håll:
Delad skrivbord för att visa presentationer och annat
Tal, telefonimöjligheten
Video möte, alla som har videokamera kan se varandra
Skicka skrivna meddelande
Skicka filer åt alla deltagarna
Banda hela mötet och dela ut länken senare till andra som inte kunde delta
mm.
Funktioner som dessa möjliggör det att arbetande är effektivt fast man inte sitter i ett och samma kontor. Tekniken har också möjlig gjort att man inte behöver mera ha
Skrivbord innanför ett skrivbord. 🙂
SecurID nyklar, skilda VPN program, utan allt är inbyggt i operativ systemet. Microsoft har DirectAccess(DA) som i bästa fall inte behöver ngn sorts jox överhuvudtaget. Det finns Citrix lösningar var man loggar in sig och får framför via ett litet klient program och framför en på skärmen öppnas samma skrivbord som man skulle ha på sin vanliga bordsdator på kontoret. Sen har ju flera företag också tagit i bruk så kallade SMSPasscode system. Dessa är alltså att användarens telefonnummer skall vara registrerat och då man loggat in på systemet med sina egna domän informationer så skickar systemet en engångs kod som man knäpprar in och då öppnas uppkopplingen.
Smidigt och behändigt men framför allt snabbt. Detta är bra exempel på att tekniken nog möjlig gör och för oss vidare till bekvämligheter och besparingar.
Det som arbetsgivaren dock måste vara ännu noga med är att uppfölja personalen jobbar då de skall, att de presterar resultaten som de är förväntade och att arbetskvaliteten inte sjunker. Distans arbete är ju inte ngt för oss alla. Vissa är inte kapabla att jobba hemma för sig själv, man blir för snabbt distraherad av allt runt omkring sig. Man börjar syssla med vanligt hemgörande som att diska, städa, tvätta kläder, kanske leka med barnen eller dylikt. Sen tyvärr finns det även dem som rent utav skolkar från sina arbetsuppgifter då de är på distans. Nu har jag iaf hört om flera sådana fall som arbetarn bara svirar runt på stan och träffar komppisar då det föväntas att den skall vara hemma och göra bort sina uppgifter. Och det är personer som dessa som sen orsakar att många arbetsgivare hamnar lägga upp alla möjliga innovativa verktyg för att vakta och hindra även andras liv.
Det finns företag som installerar alla möjliga uppföljnings program mm på personalens datorer för att kunna följa upp deras aktivitet. Detta har de ju rätt till så länge det gäller arbetsuppföljning. Men tråkigt att det skall gå så långt.
Själv har jag velat ha distans arbetsdagar men i tidigare uppgifter har det alltid varit lite si och så att få tillstånd. Nu iom den nya posten jag har så är möjligheterna och befogenheterna mycke bättre. Och till mitt stora nöje har jag fått verifierat att jag kan göra arbete och får tillstånd en hel del då jag får vara hemma i egna omgivningen. Detta är en möjlighet och rättighet jag säkert kommer att använda fler gånger. Nu har jag på första halvåret haft 2st dagar.
Ifall arbetsuppgifterna möjliggör så rekomenderar jag nog att prova hur det fungerar för var och en.
Budbuda 