Nervkontroll

Nervkontroll är något jag tror blivit minst trippelt uppdaterat i sen jag blivit far. Ni andra föräldrar vet säkert vad jag skriver om. Den där stunden då något borde bli gjort, och det ända det lilla hjärtat inte gör är den förstnämnda saken.

Som vi vuxna uppehåller rutin, samma ordning och samma saker görs varje kväll, men på något oförklarigt sätt så går det inte för det lilla hjärtat.
Jag förstår fullt ifall det är en ny grej men då vi nu i typ 4~5 månader hållt en rutin om tiden vi äter kvällsgröten, hur det går till mm och ändå blir det världens maktkamps utmaning.

Jag förstår att den lilla försöker tänja på gränser, se hur långt hon kan dra det ut, men värför inte då kvällarna efter varandra? Värför blir det sporadiskt utan ngn som helst mall.

Det är som min förlovade konstaterade idag att det kommer att bli mentalt blodiga maktkamper då vi kommer in i trotsåldern. Därför skulle det vara bra att lite kunna förbereda sig, men hur?

Nu har vi iaf fått henne i egen säng för denna kväll så nu är det bara att andas efter och börja förbereda sig för morgondagen, då är det nämligen julafton och mycke få rutiner kommer att kunnas uppehållas. *SUCK, på förhand* 🙂

Herr Flunssa

Vi har fått besök till vår familj. Den inte välkomna gästen heter Herr Flunssa och först tog han som besöksmål var den mest hjälplösa, alltså vår dotter. Lilla tösen började snora igår kväll och under natten var det otaliga besök till hennes rum då hon var vaken eller halv vaken och gnällde till, inte hittade sin napp eller dricksflaskan vi lämnar i henne säng.

Det tyngsta alternativet är det att hon får den iom att Amelie inte kan förklara hur det känns, var det gör ont  och så vidare. Hon kan inte heller snyta sig själv så det blir till oss föräldrar att stiga upp och försöka få näsan rensad så att hon skall ha det lättare att andas. Men överhuvudtaget så känns det ju tungt att se ett litet liv lida.

För oss föräldrar är det bara lite jobbigt ifall vi blir sjuka men det blir det om vår lilla krabat blir också så där är ingen skillnad. Hoppas hon snart blir frisk iaf. Ännu har det inte iaf kommit fram att Amelie skulle vara av den sorten som alltid får följdsjukdomar. Själv är jag inte det men det finns många som är det. Med andra ord att ifall man får en vanlig flunssa så kommer det bihålsinflammation, öroninflammation eller andra

Nu är det bara medicinera så lång man kan en liten som Amelie. Alla mediciner kan man inte ge och åt en såhär liten och mängderna är ju klart mindre jämfört med en vuxen person. Hoppas hon bara blir frisk fort.

Mini-Macgyver

Det finns en i tiderna populär TV-serie, som heter Macgyver. Serien kom ut i slutet av 80-talet. Serien gick ut på om en kille som var verkligen påhittig och löste diverse problem med det han hittade runt sig och som verktyg använde han sig av en fick-kniv.

Nu när min dotter växer så det knakar börjar det komma fram en liten mini-Macgyver från henne. Hon löser en hel del, som jag inte skulle tro att hon klarar av. Ett bra exempel är då vi kopplar datorn till TV:n för att se på en nätstream. Det börjar vara ganska många stolar som behövs för att hindra henne att komma at datorn. Se fast på bilden. 😀

2013-11-30 16.49.53

Dessa korsgående stolben mm löser hon redan för att komma at datorn, och det är inte råstyrka hon använder, utan systematiskt provar hon sig fram till att hitta sen som är enklast att ta bort vart efter hon fortsätter vidare tills hon gjort en passage fram till datorn, duktig liten tös jag har.

Veckosluten flyger förbi

Så är det söndag kväll och veckoslutet flygit förbi. Första tanken är att jag inte hunnit göra något igen…men med eftertanke så det stämmer ju inte. 🙂

I fredags var vi med min bror till Solvalla och inventerade skåpen var vi har landslagskläder och ännu efter det hann vi fira en lugn stund med min stora kärlek Annika.

På lördagen var landslagstränare fram och tillbaka för att gå igenom lite förberedande detaljer för kommande kval. Sen bar det av till Britas för att se på både dam och herr FM serie matcher. Först var det damer med matchen Dicken-Sparta. Dicken vann ganska förvänttat men spelet var nog inte bra för någondera förening.

Följande match var herrar och Dicken – SIF. Ingen höjdare den heller. Som Annika kommenterade. Det såg ut som om det var första matchen för säsongen. Dicken saknde ngt som lite överraskade mig, nämligen djup i offensivet. Det var väldigt mycket sidorörelse. Dicken vann iaf pga en bättre andra halvlek och bredare spelar material.
Söndagen var det babysim och brorssons födelsedagsfest. Lilla Anton fyllde 2 år.

Summa sumarum, riktigt lyckat veckoslut med passligt med program. 🙂

Hösten är här

Hösten är här och med den även lite nytt och lite gammalt. Jag börjar med att kolla upp blogg aktiviteten:

| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |
| 04 | 11st |
| 05 | 12st |
| 06 | 4st |
| 07 | 6st |
| 08 | 7st |
| 09 | 4st |

Aj aj aj, det blir inte direkt bättre, men jag känner inte skyldighet iom att förra månaden och speciellt dens slut var väldigt kaotisk. Hade och har enorm stress på arbete och dessutom har vi haft flytt vilket orsakat ännu mera program. Men kanske jag denna månad får aktiviteten upp, skall försöka.

Härmed kommer vi till det nya också samtidigt, alltså vår lägenhet. 🙂

Vi har då flyttat och det blev från en 45 kvadrats tvåa till en 92kvadrats fyra rummare. I lördags hade vi “big bang” flytten och den gick mycke bättre än jag hade tänkt mig fast det var en hel del som vi fick gjort först i sista skede. Det var också oklart ännu på flyttdagens morgon hur många vi har och hjälper till att bära. Allt gick sen ändå ganska bra fast vissa saker skulle jag ha ändrat på om jag fått.

Huvudsaken var att vi fick oss flyttade och installerade ganska bra för då vi nu har en liten dotter så kan man inte bo bland lådor värst mycke. Det var annars också spännande att se hur Amelie skulle tycka om att flytta men hon hade inga problem. Det som kan vara en orsak är det att hon är så liten så fast hon säkert vant sig med vår gamla lägenhet och har sina säkra och vana saker där så var hon för liten att ändå komma ihåg och fästa sig för mycke i materiellt som en lägenhet.

Tösen har kommit som sagt bra igång här i nya lägenheten och för henne är det jätte skoj då hon fick så mycke till utrymme att krypa på. Jobbigare är det säkert för oss föräldrar som ändå fäst oss i den gamla lägenheten och skulle nog inte ha flyttat ut därifrån om inte det krävts för familjelivet. Fast vi tycker massor om vår nya lägenhet kommer det ännu att komma stunder man önskar att man bott kvar i Mattby lägenheten.

Nu är det ännu lite här och där små saker som måste fixas, som tavlor upp på väggarna, lamppor fast i taket och gardiner. Men det skall nog fixas snart.

Blog aktivitet + allmän uppdatering

Dags att kolla in hur bloggningen har gått framåt och som jag spått så har mängden poster blivit mindre sen jag började. Dock är jag inte orolig iom att det varit sommar och jag också varit på pappamånad vilket drar ner på dator tid. Mängden kommer säkert att stiga utan att jag destu mera märker det eller ens jobbar för att få den upp. Statistiken för mängder postningar är enligt följande:

| Månad | Posts |

| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |
| 04 | 11st |
| 05 | 12st |
| 06 | 4st |
| 07 | 6st |
| 08 | 7st |

Hösten är då här mer eller mindre fast vädret inte så ser direkt ut. Det skall bli en rolig höst iom att vi har massor nytt och spännande i familjen framför oss. Det första som kommer är att vi skall flytta. Jobbigt men samtidigt jätte skoj. Att få börja vårt gemensamma liv i vår första gemensamma lägenhet är alltid ett stort steg och nu skall det inredas tillsammans då det i nuvarande lägenheten alltid funnits en lite prägel på hur Annika inrett före jag kom in i bilden.

Det skall också bli roligt att laga upp rummet Amelie får och vi hoppas att då hon får ett eget rum så kommer även vardagen att förenklas. Då hon går och sova så behöver vi inte lika mycke smyga omkring då vi bara kan stänga dörren till hennes rum, samt det är ju också något som inverkar att lägenheten är märkbart större.

Det andra stora som nu kommer genast till tankarna är att vi skall ju få fira Amelies första födelsedag och det kommer att ske i vår nya lägenhet. Vi har ju inte festa våra födelsedagar speciellt annars på många många år men i och med Amelie så kommer den delen också att förändras då vi får laga till fest med kaffe och kaka samt bjudningar för familj. Det kommer att vara jätte mycke fotande, det kan jag lova. Som det är nu så är det cirka 1½ månad tills dess ännu, spännande.

Amelie i sig själv har lugnat ner sig en hel del och det är på grund att hon just nu inte har tänder på kommande inom det snaraste. Vår lilla tös är glad och munter och energisk, hon är sååååå energisk. Hon har också fått kallelsenament turbo-tösen av mig. Som Duracell reklamen i många år har sagt; “she just keep going and going and going…” 😀

För övrigt sover hon bättre nuförtiden, aptiten kvarstår och fast hon inte vuxit så mycke som vi spådde före hennes 10månaders kontroll så är hon helt enligt de “normala” kurvorna. Bilden nedan är från slutet av Augusti men hon är så söt och glad på den att det blivit lite av en ny favorit till mig.

Kära lilla Amelie. <3
Kära lilla Amelie. ❤

 

10+ veckoslut

Veckoslutet har varit en succee såhär långt. Igår fredag hade Jokerit match mot ärckerivalen HIFK och vann 2-0. Idag spelade de mot varann på nytt och nu tog de segern 4-0.

Idag spelade mitt lag EsboIF mot Atlas Akademi i Finska cuppen i handboll och tog även där seger. Tre matcher och tre segrar, inte illa. I morgon har vi på programmet babysim och lägenhets visning så hoppas denna goda flown fortsätter. 🙂

Nästa vecka är sen arbetsvecka igen normalt efter mina sex veckors pappaledighet. Skall bli skoj. Dessutom har vi en ny aom börjar på vårt team så det hämtar igen lite variation.

Somnar, somnar inte…

Det är på sitt sätt en spännande och underbar stund då man nattar sitt hjärtegryn varje kväll.

Då man ser på allt av vår lilla tös att hon är trött, och det enligt klockan att dags att lägga det lilla hjärta ner för att sova, så kan man gå igenom hela skalan känslor, inom i vissa fall några minuter, ibland en timme+.

Vi har då haft sömnskola och hon har lärt sig att somna i egen säng, så då går rutinen till ganska långt enligt följande varje kväll:

19:00 – kvällsgröt
19:30 – pyjamas och ny blöja
19:45 – kvällsmjölk
20:00 – tandtvätt
20:05 – lägger ner i egen säng

Efter det börjar tösen först leka med sina tår, tutten, tja, allt hon kan tänka sig. Sen skall hon lite rafsa på madrass och annat runt sig. Vid detta skede börjar oftast hennes ögonen lite glappa och hon försöker svänga runt i krypställningen. Detta hindras lätt med att sätta handen på höftet.

Efter det sitter man och håller andan då ögonen sakta går fast, hennes andningen lungar ner sig och blir djupare. JUST då ögonen gått fast pustar man ut att nu somna hon och då öppnas de igen, *morr*.

Ofta blir förra rumban om, men i kortare mall. Ögonen går fast långsamt långsamt och man hurrar inombords tills de igen öppnas fullt och man suckar med en liten desperation.

Ingen rumba men ögonen glider sakta fast och lite upp igen, fram och tillbaka. Lite ofrivilligt krämandes för att hitta den bekväma ställningen och jag känner mig segerfull för nu är det fast i sekunder och det är gjort.

TJI, får man för hon vill ännu svänga på sig till den andra sidan, och samma fram och tillbaka guppande med ögonlocken. Sen brukar det komma en lite djupare pust och HURRAA, nu blev ögonen fast. Hennes lilla kroppna slappnar av fullständigt och det börjar gå en jämn och rytmisk snusande då hon somnat. Vid detta skede har jag alltid lust att stiga upp, räcka upp händerna mot tacket och hojta till; “Seger, jag har vunnit!”

Man tittar på klockan och märker att klockan är runt 21:00, då tänker man bara “shit, vart for den timmen”!

Men då hon somnat och man rätar ut täcket över henne känner man oendlig kärlek mot detta lilla liv som sover sött framför en. Hon ser så lugn och till ro varande, att man skulle kunna bli och sitta bredvid henne, och bara beundra hennes fridfulla stämning. Det är denna stund som alla nervspänningar, egna morr, hundratals nej nej nej som kommit under dagen glöms bort och man har bara lust att lyfta upp henne i famnen och krama henne tills man själv somnar…men bondförnuftet stiger fram och man vågar inte röra henne. För VAD OM hon vaknar?

Denna nervrivande, frustrationsfulla, glada, desperata segerfulla, underbara och alla andra stora känslomässiga rutin har jag glädjen att gå igenom alla kvällar. Och fast man själv är trött och skulle vilja gå och sova och inte vilja ha denna show, så efteråt är man glad att det hände igen ikväll.

Älskar min igår 10 månader gamla dotter i all oändlighet!

Nytt hem, nytt liv?

Hem är något vi behöver, en plats man kan komma till och känna sig säker och till ro. Men vad annat ens hem betyder lever hand i hand med sin livssituation. Lägenheten jag bor i nu är min fjärde, inte mycke då med andra ord.

Lägenhet 1 och 2

Första lägenheten bodde jag inte länge i och kommer jag inte ihåg just för vi flyttade bort då jag var väldig liten. Orsaken till den att mina föräldrar ville att pojkarna skulle ha egna rum.

Den andra lägenheten bodde jag sen hittills klart längst. Vet inte exakt hur länge men det var säkert 20+ år.

Lägenhet 3

Då jag sen flyttade bort hemifrån så flyttade jag inte långt bort utan från ett områden som hette Vandadalen till området så gott som bredvid som hette Mårtensdal. Distansen var då inte längre än 2km ifrån med bil. Mårtensdal var då mitt första egna hem var jag bodde ensam. Det var en hyr lägenhet som jag visste att bara skulle bli en tillfällig etapp men lägenheten blev iaf viktig för mig. Jag skaffade inte mycke möbler eller annat utan levde med det jag fick med mig både hemifrån och av släktingar. Minnen därifrån var många och jag lärde mig också mycke av att bo där i de dryga 3 åren jag bodde där.

Följande steg för mig var då vi börjat sällskapa med Annika. Jag höll lägenheten åt mig själv men bodde inte där värst mycke för det gick verkligen undan för oss och jag spenderade mestadels av nätterna hos Annika, ända upp tills det blev rörremontt i hennes lägenhet, då flyttade hon till min “lilla” etta på 30,5 kvadrat. Då remontten var klar så flyttade vi ganska klart över till hennes lägenhet, och inte länge efter det gav jag upp min lägenhet. Annikas lägenhet finns i Mattby så nu blev flytten lite längre bort. Flytten blev då alltså komuns ändring från Vanda till Esbo. Som distans var det ändå inte alltför lång, bara ca 20km.

I Mattby har vi då bott tillsammans nu 2 år. Under dessa två åren har det ju nog sen hänt en hel del, förlovning, vi har fått Amelie och generellt vuxit ihop som ett par. Men med tillkomsten av Amelie så har vi varit väl medvetna att det snart blir dags att flytta till större för lägenheten i Mattby är en tvårummare och vid något skede skall även hon få ett eget rum. Vi har klarat oss bra, förstå inte fel, och vi skulle nog klara oss också ännu bra en tid till men det att vi är medvetna att flytten förr eller senare kommer emot orsakade att vi halft aktivt har kollat på lägenheten. Vi har varit också och titta på några lägenheten men det har alltid varit så kallade precisions slag, mao har vi varit och titta bara på såna lägenheter som verkligen väckt intresse.

Lägenhet 4

Den fjärde lägenheten vi var och se på var en vi enligt förhandsinformationerna en vi verkligen blev intresserade av. Då vi for och se på den så fyllfördes våra förhandstankar och vi beslutade också att ge ett anbud på lägenheten. Efter många om och men så fick vi den glädjande nyheten att vårt anbud godkännts och det bar av att skriva på köpebrevet. Vi betalade 10% av den nya lägenhetens överrenskomna pris, och nyklarna och ägande får vi då vi betalar de resterande 90%. Banken i dessa svåra ekonomiska situation satt som krav att vi skall få vår lägenhet såld före vi tar ut resten av lånet och betalar de resterande 90 prosentten.

Sagt och gjort och nu har vi fått vår nuvarande lägenhet till försäljning. Vi tippar och tecknen visar att vi inte kommer att ha lägenhet länge till försäljning i och med att området är eftertraktat och säkert att bo på. Även kunskapen att små lägenheter säljs snabbare än större gör att vi önskar få vår lägenhet ganska fort såld. Priset har vi också tänkt ut noggrannt så att den inte är för hög men ändå så att vi får det vi vill ha minst, troligen kommer det att en passlig kompromiss som kommer att nöja oss.

Men före vi kommer in i vår nya lägenhet så har vi framför en sak som varken jag eller Annika ser som roligt, och då hänvisar jag såklart till packande och själva flytten. Oj så det känns jobbigt men något som måste göras. Det är så mycke som måste göras då man flyttar.

Det intressanta är det att jag har skickat 6 offertförfrågan till flyttföretag på förhand men har bara fått svar från en…EN! Är det så att de inte vill ha kunder eller vad är det som pågår? Tiden får visa men först måste vi ju få veta när vi skall flytta.

Men sen till den roliga delen, nya lägenheten. Det blir en ganska stor uppdatering i och med att vi flyttar från en tvårummare till fyrarummare. Det betyder att Amelie får ett eget rum men dessutom har vi ett sovrum till som antingen skall bli datorrum eller sen blir det ett barn till, tiden får visa. Det nya hemmet har tapeter som inte kanske är vår största dröm men för att vara tapeter är de helt okej. Vi hade som krav att lägenheten vi flyttar in i skall ha OK köp och badrummet skall vara gjort. Det skall heller inte komma fasadremont eller rörremont. Den här nya lägenheten som är placerad i Esboviken har allt det och lite till. Distansen mellan nuvarande och nya är då alltså cirka 7km och bort från Helsingfors.

Det som bör göras i den nya lägenheten är att golvet behöver slipas, men för övrigt är lägenheten inflyttbar genast, skönt!

Det som såklart är roligt är att vi får vår första gemensamma lägenhet som vi får inreda tillsammans och kanske tar mera inverkan av båda. Nu har ju ändå största delen, alltså stommen av inredning varit Annikas och lite ändringar är gjorda sen jag flyttade in. Detta kommer säkert att orsaka fram och tillbaka disskusioner och kanske lite buttra miner men vi kommer att klara av det nog.

Skall lägga in lite bilder här då jag får samlat in dom från foto arkiven och uppdatera framstegen då de händer. 🙂

En tand till. :)

Efter en lång väntan så kom den fram, Amelies tredje tand fram!

Dom två första kom fram 30.5 så det har varit en lång väntan(1 månad faktiskt), speciellt då de följande tänderna har visat sig redan en liten tid. Vi har märkt med Annika att där är tandköttet hårt och ljust men den har inte kommit fram snabbt. Tvärtemot. Det har varit en del jobbiga dagar med skrik och bölande men som tur har det inte varit igenom gående utan stunder under dagarna, och tyvärr också nätter som alltid är tyngre.

Nu kom då tanden fram och skillnaden i tösen är enorm. Hon har varit mycke lugnare och gladare, skönt!

Det som är lite roligt är att alla tre tänder har kommit i nedre käken och bredvid varann. Nu sitter vi och undrar då tänderna i övre käken skall komma fram.

Måste ta och läsa lite hur det är med tänderna, vad är de normala för tänder att komma fram.

Nu hoppas vi att följande skall komma fram lite snabbare. Vi har redan sett tecken på en tand till i nedre käken så det borde gå lite snabbare än förra. Nu skall vi få lite njuta av lugn ro hoppas vi i alla fall. 🙂