Arbete är ngt de flesta av oss måste göra för att få de dagliga räkningarna betalade, visst är vissa lyckligt lottade som inte behöver göra det, arbeta alltså.

Denna del som är merkant i våra liv är ngt som så dagligen kommer till disskusion och väcker debatter som ibland går till helt makalösa dimensioner. Det finns så många som gång på gång orkar upprepa hur otrevligt arbete de har, hur de inte orkar mm, men ändå stiger dom upp och går och gör det. Jag har själv varit i sådana likadana situationer kortvarigt, men genom livet har jag haft en sådan tumregel att: ifall det fortsättningsvis, då man på morgonen vaknar inte känns bra, då skall jag göra ngt åt saken. På grund av denna tumregel har jag erfarig ganska från varandra olika uppgifter. Denna tumregeln har också  lett till att då samma person återkommande gnäller om sin arbetsplats uppmanar jag personen att söka sig till ngt annat. Ifall man dessutom inte har pressen att fort pga arbetslöshet eller uppsägning hitta ngt så är det ju bara att sätta igång och skumma igenom annonser och söka sig fram till ngt som skulle intressera mera och lägga in ansökningen.

Visst är det skrämmande att lämna det gamla bekanta, stiga in i nya situationer och möjliga problem situationer, men vad är bättre, samma gamla dåliga, eller nya och smått skrämmande?

Man måste komma ihåg den detaljen och som jag försöker påminna mig så ofta som möjligt, att det att man inte trivs med vad man gör, och sen ännu yttrar sig gång på gång om det, bara orsakar att situationen för en själv, känns jobbigare. Men denna dåliga andan fastnar också på andra. Troligen börjar dom inte tycka illa om sitt eget arbete, men dåligt humör och negativa tankar smittar och gör ju ingen glad.

Vad kommer till mina arbetsplatser så måste jag medge att alla brancher och arbetsplatser jag haft, har alla innehållit trevliga delar/uppgifter i sig. Delar man kommer ihåg med värme och skulle gärna vilja ha i det då nuvarande jobb mera.

Saker jag bland annat gjort innehåller:

• Sval- och kyl-lagerarbetare
• Säkerhetskontrollant på flygfält
• Väktare
• Lastbilschaufför
• Diverse IT-relaterade uppgifter

Det är lätt att lista olika bra saker från ovannämnda uppgifter

• Sval- och kyl-lagerarbete
  • Då det var hett på sommaren var det skönt att gå på arbete, speciellt till kyl-lagret. Lönen var ganska bra iom att det var tungt lagerarbete och detta främjade också fysisk muskelstyrka.
• Säkerhetskonttrollant
  • Passagerarna, de var både illa och gott. Att få se och höra olika nationalitetär, åsikter, sätt att se på saker och allmännt internationella stämningen.
• Väktare
  • Spänningen man hade då man gick till ett ställe där alarmet gått och hålla sig lung och sansad utan att veta vad som skulle hända till nästa. Också på ett intressant sätt att vara ute under nätterna och jobba och köra omkring i Helsingfors och se staden så öde som den kan vara.

Och listan skulle kunna fortsättas långt till. Jag sitter och reflekterar detta för den orsaken att vid årsskiftet börjarde jag på en ny position i företaget jag varit i de senaste snart 3 åren. Jag har trivats i min uppgift i lokal supporten pga det varit kund-/användar service på “rotnivå” och man fått röra sig omkring från plats till plats. Stora utmaningar inom arbetsuppgifter har det inte varit och arbetsmängden har varit passligt varierande. Då jag i tiderna börjarde på lokal supporten visste jag att jag inte kommer att gå i pension från den positionen, men hade bestämt mig att jag inte heller har bråttom bort därifrån. Det blev 2år och dryga 8 månader till slut.

Snabbt(inom 1år) märkte jag dock att jag inte får tillfredställning i att bara göra det minsta som förvänttades av mig så jag började söka och ta emot tilläggsuppgifter åt mig, må det ha varit att uppdatera eget teams interna saker, eller dokumentering inom hela företaget mm. Detta allt höll mig nöjd ett tag till, men inom 2 år från att ha börjat så började jag även kolla på nya positioner inom företaget. Detta pga att min arbetsgivare satsar hårt på egen personal trivsel. Det arrangeras en massa aktiviteter och händelser fortsättningsvis.

Då jag sen bestämt mig för att söka efter nya positioner och det hade kommit fram sådana som intresserade mig, la jag in ansökningar. Jag märkte mig falla bort i rekryteringskedjan och det kändes tungt. Jag nämligen sökte uppgifter jag var säker att skulle passa mig som arbetarprofil och då min förman även rekomenderade och medhöll att det är uppgifter och positioner som passar mig.(jag var dock inte säker att jag skulle få dem)

Jag hann söka till 2 andra uppgifter före jag fick den jag har nu, och måste medge att jag för båda gångerna jag inte fick positionen blev jag mer och mer nerslagen. Efter andra gången var jag redan färdig att ge upp och söka utanför huset på allmänna marknaden, men min förlovade uppmanade mig att söka den här nya positionen. Med andra ord har jag henne att tacka, för utan hennes stöd och åsikter skulle jag nog inte sökt platsen.

Nu när jag igen fått glöden, glädjen och nyfikenheten väckt för mitt arbete kan jag inte dock ändå låta bli att fundera, hur länge orkar jag nu? Det jag har börjat med är ngt som är intressant, väldigt intressant. Dessutom ser jag den innehålla av de olika delarna jag i mina tidigare arbetsplatser har gillat, så i andra ord borde denna uppgift vara ganska nära så gott som det kan bli.

I min arbetsuppgift får jag träffa kunder, jag får jobba internt på ett brett fält, jag har både ansvar och ledigheter, får dokumentera, och visionera. Jag tror nog jag kommer att orka en god bit framöver igen.

Därför uppmanar jag alla, ifall du inte trivs och orkar, ifall du bara hittar de negativa sakerna. Överväg att göra klivet till ngt nytt och spännande istället för att gå i de gamla spåren. 🙂