Vardagen

Vardagen är ngt vi alla har eget, det kan vara att den är fartfylld som min varit tidigare, varierande som min varit tidigare eller vad man nu själv velat göra den till.

Tidigare i mitt liv har min  mamma varir orolig för bland annat att jag inte fått sömn tillräckligt, inte funderat ut tillräckligt långt mitt kommande och farande mm. Det har varit handboll, arbete, komppisar mm. Då det sen kom mera ålder på nacken så tror jag mamma insett att jag kan balansera tillräckligt. Sen jag började sällskapa med min nuvarande kärlek så lugnade mitt liv ner sig en hel del. Det gör det för många då man sällskapar, men det behöver ju  inte vara så. Då jag märkte detta så sporrade det mig att funderade på saken, och speciellt att vad är det som har orsakat till största delen?

Har dock kommit till slutsatsen att det är en blandning mellan oss två, det är varken jag eller min kärlek som orsakat detta. För ifall det bara varit min förlovade skulle jag vid ngt skede blivit riktigt frustrerad. Nu när vi fått en dotter så inverkar det ju också och till min glädje har jag märkt att det är riktigt skönt att inte ha ett “spring liv” som tidigare.

Det jag funderat på ibland är det då folk säger att då man får barn så tar allt program slut. Det är inte alla som säger så men överraskande många och det underskriver jag inte. Visst, det blir lite mera att fundera efter före man far iväg med en liten baby, men skulle nog inte säga att det är ngt som helt hindrar.

Tycker tvärtom att det är viktigt och ngt man bör göra då man får barn, och det just är det att se till att inte bli hem och mögla. Det är ju också att vänja barnet att livet inte blir inrutat i lägenheten. Vi har ett bra exempel av grannen ovanför oss. Det är ett par med en cirka 4års grabb. Vågar påstå att dom skulle ha hälften mindre gräl och skrik på varann om  dom skulle vara mera i rörelse utanför ytterdörren. Om inte annat så ens ute och leka i ngn av alla parker vi har i närheten. Vi har iaf kommit fullt överens att vi inte skall bli inne sittare. Vår dotter skall inte vänjas vid rutinen att sitte hemma framför tv eller dator. Hon kommer nog att få delen snabbt iom att jag jobbar och har som intresse IT världen, så det är ngt vi måste akta oss för.

Men att hitta balansen mellan allt kommer att vara utmanande. Det jag iaf vet är att jag inte vill ha en dotter som bara sitter vid tv/dator och inte trivs ute.

Det som är bra att min brorsfamilj är sådana att dom trivs med barnen ute så det är nära till för att få råd och sällskap då vi kommer till det skede med vår dotter.