En tand till. :)

Efter en lång väntan så kom den fram, Amelies tredje tand fram!

Dom två första kom fram 30.5 så det har varit en lång väntan(1 månad faktiskt), speciellt då de följande tänderna har visat sig redan en liten tid. Vi har märkt med Annika att där är tandköttet hårt och ljust men den har inte kommit fram snabbt. Tvärtemot. Det har varit en del jobbiga dagar med skrik och bölande men som tur har det inte varit igenom gående utan stunder under dagarna, och tyvärr också nätter som alltid är tyngre.

Nu kom då tanden fram och skillnaden i tösen är enorm. Hon har varit mycke lugnare och gladare, skönt!

Det som är lite roligt är att alla tre tänder har kommit i nedre käken och bredvid varann. Nu sitter vi och undrar då tänderna i övre käken skall komma fram.

Måste ta och läsa lite hur det är med tänderna, vad är de normala för tänder att komma fram.

Nu hoppas vi att följande skall komma fram lite snabbare. Vi har redan sett tecken på en tand till i nedre käken så det borde gå lite snabbare än förra. Nu skall vi få lite njuta av lugn ro hoppas vi i alla fall. 🙂

Mån…nej utan lördag.

Tiden flyger iväg då det händer mycket i ens liv. Denna vecka har sprungit förbi som aldrig förut tror jag. Denna vecka har det varit en del program, en del nya händelser i ett litet liv och små stress på arbete.

Små stress på arbete

Man skulle tro att det blir lugnare destu längre man kommer in på sommarsidan. Kontoren saktar ner på grund av semestrar och allmänn sinnestillstånd, det är alltså vad man skulle tro, men det verkar som om någon skulle ha glömt att berätta det för de som jobbar runt om och med mig. Jag har då inte sett något av denna lugnhet. Det har varit arbete i fulla kontorstimmar och lite till. Möten här och möten där . “Vad tycker du om detta och vad skall vi göra med detta” mm. stress

Detta är absolut inget gnäll eller beklagelse, tvärtom. Det är jätte roligt att ha arbete och dessutom intressant och utmanande arbete. Det är på detta sätt man utmanar sig för att komma framåt i sitt yrkesliv och det är pga detta som jag uppnått var jag är idag.  Sen har jag som inverkande detalj också det att det är cirka 4 veckor kvar och så börjar min pappamånad vilket kommer att vara jätte skönt. Fast namnet säger månad så är det i själva verket 6 veckor som jag kommer att spendera med dotter och förlovade. Skall bli intressant att se hur man kommer att kunna lämna arbete helt bort och se efter min dotter.

Program

Det som varit roligt program denna vecka har varit då jag var och se på en arbetskollegas bänd som uppträdde i en bar som heter Club Liberté. Bandet heter Piina. Det var första gången jag såg dem uppträda live och det som då gör det roligt är att man känner i bandet och man hör ju om hur det går för dem på arbete.

Det jag tyckte om i bandet var elgitarr spelaren samt basspelaren. Näst bäst tyckte jag om trummisens och keyboard spelarnas roll i sångerna. Det jag själv tyckte att var svagaste länken i bandet var solisten. Men det var inte så illa att man inte skulle tycka om deras musik. Kommer säkert att fara se på dem igen då det kommer en möjlighet till det.

Förutom det var vi hela famliljen också hos mina föräldrar och grilla i onsdags. Min bror var också där med sin familj. Denna gång träffades riktigt med orsak för vi skulle snacka ihop oss pojkar för hur vi skall göra med att tömma postlåda och vattna blommor då mina föräldrar skall på husvagnssemester till europa. De har pratat om Tyskland och Frankrike som resemål, men då man känner dom så vet man inte vart de hamnar. Ett tidigare år hade de gjort planer om att vara hela sin semester i Sverige och då jag ringde dem första gången en vecka in i deras resa så svarade de glatt att de är i Norge. Därmed skall man ta deras planer med en lite nypa salt. 😀

Litet livs stora händelser

Det som hänt i vårt kära lilla liv är att vår dotter på måndagen klättrade för första gången av sig själv upp och stå, vingligt, men ack så hon blev glad. Annika satt med ryggen mot vardagsrummet vid bordsdatorn, jag satt på soffan med egen dator i famnen då jag plötsligt hörde ett litet “uff” bakom min skärm och lite skrapljud. Då jag sträckte på nacken för att se över skärmen på min bärbara dator så hade jag två ögon i nästan jämnhöjd som tittade på mig väldigt nära. Överraskningen var enorm då vi inte trodde att detta skulle hända ännu på en liten tid.

Fort lag jag ner datorn från famnen och tog tag om henne för att inte hon skulle falla och slå sig. Jag la henne ner på golvet för att se ifall hon gör det på nytt och det gjorde hon. Fort var hon upp igen och vinglade och den andra gången började hon också och sakta men säkert följa soffans kant vidare. Man blir så stolt då man ser att hon gör stora framsteg som dessa. Jag började sen undra när detta hände mig så jag tog fram boken min föräldrar skrivit om mitt första år och där kom det fram att jag var 7 månader och 21 dagar gammal då jag första gången steg upp mot ngt.

Detta sporrade genast oss att räckna till att vår kära dotter då var 7 månader och 23 dagar, pappas flicka. ❤ baby_evolution

Vi trodde då att detta skulle vara det för denna vecka och nu har hon lärt sig nog, men nej var svaret på det. Igår på fredagen kom hon undanfund om hur man kommer upp från matstolen och detta orsakar då det att vi måste verkligen ha koll på henne hela tiden. Det måste vara ganska spännande att komma på två såhär stora saker i ens liv. Då vi disskuterade detta snabba framåt stigande i kunskaper så när skall hon då lära sig säga sina första ord?

Tänder har hon också redan fått som varit skönt för då har vi fått förklaringen värför hon var så grinig en liten period där.

Det roliga är ju också det att fast vår kära dotter gör dessa stora framsteg så är det ju också för oss föräldrar stora förändringar och skapar ett stort behov för oss också att lära oss vad som vid vilket skede skall tas i beaktande.

Jonas 30års fest.

Och så är vi inne i sommar månaden, Juni. Underbart. Själv har jag födelsedag andra juni så månaden i sig själv är viktig, men dessutom är jag definitivt en sommar person. Jag tycker inte direkt om vinter och kallt, fast om det blir hyggligt med snö så kan de vara skoj. Det bästa skulle vara att det skulle vara varmt, men ändå snö. 😀

Iom att det är en ny månad så börjar jag med att kolla hur det gått med bloggen och kanske kanske jag kommit upp till mitt lilla mål…

| Månad | Posts |
| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |
| 04 | 11st |
| 05 | 12st |

…nopp, inte heller denna månad kom jag upp till 50%, men en bra månad iaf.

Festplatsen Jonas valt är alltså ett ställe som heter Ystävyyden majatalo, kan väl översättas till Vänskapens vandrarhem. Jonas bor nämligen här så det var logist att fixa festen här.IMG_4525  Jonas firar sin 30års dag och då jag hade ledighet att ta ut på arbete, bestämde vi oss att komma hit och stanna lite längre. Själva festen var igår på lördagen men iom att det är så långt från var de flesta av hans komppisar kommer från så blev så gott som alla övernatten här. Så även vi. Jag tog då lite extra ledigt och vi kom redan på fredagen hit, och åker hem på måndagen då de andra redan idag söndag åker. De har ju arbete vilket jag inte har, skönt.

Dessutom kommer det lagom så får jag fira min egen födelsedag som är idag också här, och inte hemma i en liten två het tvåa. Vi har nämligen fått superbt väder. Det har varit som från molnfri himmel alla dagar, 20+ grader alla dagar och en lätt varm bris går som svalkar för att det inte skall bli för hett.

Festprissen Jonas
Festprissen Jonas

Jonas som vi är här och fester primärt är en intressant person som skapar alldeles säkert känslor och tankar i alla han möter. Han är en person som inte lämnar ngn kall, varken man gillar honom eller ej, men personligen har jag svårt att tro att ngn inte skulle tycka om honom. Jonas är en person som tar alla i beaktande.

Killen i fråga har ett starkt behov att studera sig själv, sina tankar, känslor och erfarenheter. Han vill förstå hur psykologi fungerar i olika människor och har bar blivit riktigt duktig att tyda olika tecken och signaler. Det bästa är det att han genuint gör det av pur intresse och vilja att förbättra sig och hjälpa andra också. Han pronglar inte sina tankar och åsikter på ngn, men ger dem vid behov och önskan i ett konstruktivt sätt.

Jag träffade Jonas första gången då jag började arbete i nuvarande arbetsgivare då han var en kollega i lokal supporten. Det som starkt band oss ihop var det att vi båda har svenska som modersmål och då företaget stoltserar sig i att vara ett Finskt företag så v

ar det skoj att också kunna snacka svenska. Vi mötte varandra även på ett helt annat plan än bara yrke fort och det har lett till att vi blivit goa vänner. Vi har inte ett stort krav eller behov att talas till alla dagar, eller ens varje vecka. Men varje gång vi träffas eller är i kontakt känns det som om inget skulle ändra men ändå har vi alltid massor att berätta och prata om.

Då Jonas flyttade till andra uppgifter inom företaget så var det första gången vi inte träffades dagligen i arbete och sen kom dagen han och sin partner väntat och hoppas på länge. De packade väskan och for på en resan runt världen. Dom höll blogg under sin resan och den hittas HÄR, länken hänvisar till Finska sidan men de har nog också en sida för Engelska. Jag rekomenderar att läsa för de har hållit detaljerat koll och kan ge goda tips om finanser för en sådan resa och de tar också upp saker man inte skulle kanske genast tro på om man själv tänker resa länge.

Men nu är vi då i Finland och närmare sagt i Salo som är mot Åbo hållet men mellan Åbo och Helsingfors. Det har varit under veckoslutet intressant att se Jonas vänner och se olika stils människor han fångat runt sig under alla åren. Vi är här då hela familjen och det orsakar ju nog det att vårt spenderande är lite annorlunda en de andras iom att vi har vår söta tös med oss. Bra har det gått och vi har nog kunnat delta i firande så mycke vi velat.

Ystävyyden majatalo markerad på kartan.
Ystävyyden majatalo markerad på kartan.

Alla har också haft förståelse att vi inte kanske kan vara riktigt lika intensivt med i gruppen och värför vi sitter i skuggan då andra sitter ute i solen. Som skrivet iaf så har det varit och är skoj hela tiden. Om själva platsen så är den underbar. Detta är inte ett hotell och inte heller ett motel. Som en sorts vandrarhem var man kan bo en kort stund, eller längre tider. Det är ett stort hus som man har egna rum som har egen toalett men inte annat. Man kan antingen ha hel, halvpensionat eller sen kan man helt enkelt göra så att man betalar för boendet med att göra arbete för platsen.

Detta skapar ett ganska intressant och varierande gäst klientel, vilket ägaren och andra som bor här önskar och hoppas på. Folk kommer med alla möjliga olika bakrundar och alla sätter sin egen prägel på platsen. Stället är därför också präglad av gäster och tidigare boende och hela platsen är fylld med allt från kant till kant vad kommer till prylar och dekoration.

Sjundeå-Cup

Tänä viikonloppuna pelataan Siuntiossa Suomen suurin käsipallon ulkoturnas, jälleen. Tämän vuoden uutuus oli tosin se että olin siellä tyttäreni kanssa. Amelien äiti nimittäin pelasi itse tänään. Tämän yhteydessä tulin miettineeksi omaan historiaan tämän turnauksen suhteen ja se on toden totta pitkä. Onhan tämä turnaus se paikka missä olin ensimmäistä kertaa koskaan kentällä pelaajana. sjundea_cup

Vuosi oli 1986, olin 5v vanha ja sain pelata isoveljen joukkueessa. Isoveli joka on siis 3v vanhempi kuin minä. Ei ollut peliaikani kuin muutama hassu minuutti ja juoksin edes takaisin laidalla. Muistaakseni sain kaksi syöttöä joista toisen hukkasin. Seuraavalle kaudelle aloitin sitten pelaamisen itse. Tämän jälkeen oli Siuntio-Cup osa pelikautta ja aina sinne oli päästävä, oli sää aurinkoinen tai sateinen.

Näin jälkikäteen ajateltuna olisi ollut hauskaa jos olisi ollut kirjattuna ylös minkälaista säätä kunakin vuonna on ollut. Tänä vuonna kun perjantaina oltiin koko perhe katsomassa pelejä niin sää oli mitä mainioin. Aurinkoa melkein pilveettömältä taivaalta ja 20 astetta plussaa. Tänään lauantaina oli sitten pilvistä mutta taas oli kunnolla lämmintä, 19-astetta. Onni oli kuitenkin että sadetta emme tarvinut kärsiä, tätäkin on koettu useina vuosina. Se sade onkin sitten ikävintä mitä voi joutua kokemaan. Varsinkin kun on pelaaja. Kun kentät muuttuu kuravelliksi, pallo on liukas, nurmikko on liukas ja kuivaa ei saa päälle otteluiden välissä. Kylmäkin ottaa rautaisen otteen kun on märät tai kosteat vaatteet päälle, ja mikäli ei sadetta saa niskaa niin hiki aiheuttaa kosteuden vaatteissa.

Niin onkin useina vuosina flunssa tullut kylään turnauksen jälkeen. Mutta on se toinenkin ääripää aika raskas sekin, kun aurinko paistaa pilveettömältä taivaalta, yhtään ei tuule ja lämmintä on 20+ astetta. Juoda pitäisi paljon mutta myös muistaa syödä. Onhan tämä vaihtoehto kuitenkin mukavempi mutta raskas sekin.

Rupesin myös miettimään sitä että mitä kaikkea Siuntiossa olenkin kokenut ja onhan se lista aika vaihteleva. Olen kokenut ainakin seuraavaat:

  • kylkiluita murtunut,
  • aivotärähdyksiä,
  • olkapää käynyt sijoiltaan,
  • auringonpistoksia,
  • venähtäneitä ja nyrjäytettyjä nilkkoja,
  • lihasrevähdyksiä ja lukemattomia muita pikku kolhuja.

Tämän vastapainoksi niin on myös hyviä asioita. On kaiken värisiä mitaleita, on turnauksen parhaaksi pelaajaksi valittu, on joukkueen parhaaksi pelaajaksi valittu, on hienoja voittoja sekä hienoja taisteluita koettu. On saatu ystäviä ja muita hienoja muistoja.

Kun ynnäsin yhteen vuodet jolloin olen ollut turnauksessa paikanpäällä tulin tulokseen 24, näistä olen ollut pelaajana 21 krt. Valmentajana olen ollut 8krt. Onhan tässä sitten koettu vaikka mitä näiden vuosien aikana. Nyt jos vielä Amelie alkaa pelaamaan käsipalloa tarkoittaa tämä sen että moni moni vuosi on vielä edessä.

Miinukset

Turnaus itsessään on ollut hyvin samanlainen niin vikoineen kun hyvien asioiden suhteen. Huonona esimerkkinä on vessojen määrät, niitä on liian vähän kävijämäärään verrattuna. Kun vielä samat vessat on pelaajien ja yleisön käytössä on siellä usein koettu tilanteita kun joku pelaaja on joutunut jättämään wc käynnin väliin ennen ottelua koska jonot ovat olleet niin pitkät. Myös palkintojen jako on mielestäni tehty hyvin koruttomaaksi ja liukuhihna kaltaiseksi. Usein unohtuu myös aikuisten sarjojen pronssi ja finaali otteluiden hehkutuset. Tänäkin vuonna kuulin ohikulkijailta kommentin; “ai pelattiinko naisten finaali äsken…sehän ois ollut hauska nähdä”. Tämä sen jälkeen kun finaalitulos julkistettiin.

Plussat

Hyviä asioita on sen sijaan esim kenttien “valmis” tarkistus järjestelmä, se on simppeli ja toimiva. Kuulutukset toimvat useimmiten oikein hyvin ja ovat tarpeeksi selkeät jotta tietää mille kentälle voi mennä jos haluaa nähdä jonkun tietyn ottelun. Tänä vuonna oli myös todella hyvin järjestetty pysäköinnin ohjaus.

Asioita joita pitäisi mielestäni saada lisää on yhteistyökumppaneita. Tämähän on näinä päivinä aika kiven alla, valitettavasti.

Mutta se on kuitenkin se tärkein asia että Sjundeå – Cup on osa käsipallo Suomea ja joka vuotista kalenteria. Tänne on kiva tulla (varsinkin kun on hyvä sää) ja täällä on kiva tavata kaikkia tuttuja vuosien varsilta. Vaihtaa kuulumisia ja samalla katsoa käsipalloa jota ei pelata otsa kurtussa ja veren makua suussa. 🙂

Tack Sjundeå IF!

Ny månad

Vi är inne i maj, äntligen. Nu börjar det vara snart sommar. Våren har kommit så långt att det är en fröjd att fara ut. Det har också mätts temperaturer som är två siffriga, igår nämligen var det +13. Det är så skönt att kunna kasta Amelie i barnvagnen och bara dalla iväg, man behöver inte tänka enorma mängder på hur mycke man sätter gläder på henne och nu har vi dessutom tagit i bruk sittdelen på vagnen. Detta innebär att vi även köpt en åkpåse och den vet jag att är varm. Desustom får vi mera variation för tösen då hon kan antingen ligga eller sitta i vagnen.

Sova gör hon bra i denna del också så det har inte lidit från själv liggdelen vi använt hittills.

Det som också är skoj är att hon nu äter mera vuxen mat, inte biter hon fast i en biff, men maten hon äter börjar mer och mer bli som vuxen mat, vilket kommer att underlätta hennes matande. Visst får hon bröstmjölk men det är mera likt efterrätt. Sen har hennes matande annars också blivit mera regelbundet samt ökat merkant i mängd. Hon äter nuförtiden 4 gånger om dygnet mera hyggligt mat och detta har gjort att hon har mera energi. Dock har vi en lite tung period på gång också. Hon har gått in i att vakna med 1h mellanrum på natten vilket betyder att en av oss inte får sova tillräckligt under nätterna. Men vi hoppas att det bara är en tillfällighet och att det kommer att ta slut snart igen.

För att ännu försäkra oss i detta så kommer vi att ta upp det med vår rådgivningstant då vi nästa gång skall dit nästa vecka. Därför har vi samlat upp lite frågor som vi skall ta upp med henne.

För övrigt så var det helgdag igår då det var första maj, ohc då det var en onsdag och jag har så mycke ledighet att ta ut så tog jag torsdag och fredag ledigt. Det var ett ganska smart beslut och det är skönt att veta att då nästa vecka torsdagen är ledig så kommer jag att ha också fredagen ledig så det blir två kortare veckor nu. Man skall inte missuppfatta med att jag inte orkar/trivs med mitt arbete, men nu är det ju jätte skönt att ha lite ledigt och få vara med familjen hela dagen, istället för bara några timmar på kvällen.

Det som kanske är lite trist är att tösen varit lite gnällig och jag som hade hoppas att hon skulle vara pigg och glad då vi engång skall få vara tillsammans hela dagen. Vi var på en lång promenad som var skön, fast det blåste ganska kallt hela vägen.

Men nu när det då är en ny månad så är det även dags att kolla hur förra månaden gick i meningen att se hur mycke jag skrivit och resultatet är:

| Månad | Posts |
| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |
| 04 | 11st |

Inte ännu heller nådde jag den snart magiska 50% som jag tänkt mig uppnå men upp tänker jag inte ge.

Veckans händelser

Denna vecka har det igen varit lite nytt på dotterfronten men destu mera på handbolls fronten och speciellt dam sidan.

Familjeveckan

Veckan har gått helt okej. Det har inte hänt något stort och revolutionerande men det som kan klassas att vara nytt iaf är kvälls grinande. Hon har sovit lite mindre på dagarna och det har lett till att det varit gnäll och missnöje senare på kvällen. Vi har iaf ännu lyckas hålla lite av kvällsrutin med blöjbyte och nattmjölk de samma tiderna som tidigare men det har kännats tyngre än vanligen.

Vi var och se på en handbollsmatch i veckan och det blev tyvärr så att båda kunde inte se på matchen och följa med den för hon var så orolig. Iom att det var Annikas lag så skötte jag Amelie under matchen och lät henne se på matchen, vilket var uppskattat. Detta kvällsgrinande har också varit tillsammans med lite jobbigare nätter och jag har sovit ganska dåligt också. Jag tror att en orsak är den att då vi alla sovit i samma rum som inte är så värst stor, så har luften tagit slut, plus att det varit ganska varmt också.

Gällande värmen så har jag tagit en temperaturmätare till sovrummet och förra natten kollade jag på den alltid då jag var vaken och det högsta jag träffade på var lite efter 03:00, då det var 24,5 grader varmt. Detta bekräftar tyvärr min rädsla att det börjar bli så varmt att det måste hittas på ngt.

Vi har snackat redan tidigare om alternativet att flytta Amelie till ett annat rum och till min stora glädje gjorde Annika ett stort arbete och möblerade om här hemma under dagen. Då jag alltså kom hem så var så gott som allt fixat vilket var jätte skönt då jag ändå jobbat igen hela veckan på arbete och haft dessutom ganska bråttom. Hon är nog så snäll och hjälpsam min kärlek. ❤

Det blir nu då första natten nu inkommande (fre-lör) natten som vi sover i olika rum, och det kommer ju att bli lite spännande. Jag hoppas på att vi alla kommer att sova lite bättre men det kan jag rapportera om lite senare.

Handboll

Denna vecka har det varit semifinaler för damerna och matchparen är ju Dicken – GrIFK och HIFK – BK-46. Jag har ju spått att finalen kommer att spelas mellan GrIFK och HIFK, men då matcherna satt igång så verkade det gå dåligt för min tippning. Dicken tog första och andra matchen och ledde matchserien med 2-0. BK-46 tog en seger i första matchen på Idrottshuset i stan vilket ofta anses vara svårt, det är ju ändå HIFK:s hemmahall.

Sen började dock förhandsfavoriterna kämppa emot och få lite i ordning på sitt eget spe.l GrIFK tog en seger i tredje mötet då Dicken hade första chansen att försäkra sin final plats. HIFK, jo de gjorde det fina att de börja ta seger efter seger, och spelade också sig med 3 raka segrar till final. HIFK alltså till final med 3-1 i segrar och därmed har vi en av förhandsfavoriterna klara. Karislaget kämppade bra i de 3 första matcherna och två av dem gick också till förlängning. Den otroligaste av de 4 totala matcherna var ändå tisdagens match, vilken vi var och se på i Idrottshuset. matchen slutade 39-39 och gick till förlängning. På fortsättningstiden smulade HIFK Karislaget till mjöl. Under de fortsatta 10 minuterna gjorde Helsingforslaget 13 mål mot BK-46 motsvarande 4. Överhuvudtaget är det ju ganska otroligt att se så mycke mål i detta skede av serien. Man skulle liksom tro att 52-43 inte skulle vara realistiskt, inte fast det spelades i 70minuter. NSM

Allt tyder på och jag kan bekräfta att det var inte försvaret som var i huvudroll i denna match. 😉

Då man ser på målgörarna nu i matchparet BK-HIFK så står två namn fram helt klart och inte så oförvänttat.
Tallqvist Annette (HIFK), totalt 37 mål / 4 matcher
Degerman Pamela (BK-46), totalt 43 mål / 4 matcher

Nästbästa i HIFK har gjort 18mål och i BK 19. Jag förstår att alla lag har sin stjärna som gör mest mål men att skillnaden är så här merkant tycker jag inte är ett bra tecken då vi är i det skede av säsongen. Det som då också kommer fram att är fullständigt horribelt är att det i match 3 kan komma så mycket mål. Tycker bägge lagens tränare (om de fortsätter nästa säsong) skall ta sig en liten tankeställare och försöka jobba upp ett bredare material av målgörare offensivt. HIFK har fler som skall göra mål men hur skall “Nalle” Nylund få dem igång inför finalerna? Här tänker jag mig Linda Cainberg, Silja Sandelin och Kathlen Ax. Center spelaren Rosanna Rouhiainen gör nog mål med hög prosent ifall hon blir matad bollen så det är också ngt värt fila på till finalerna.

Det som är klart att det lag som kommer emot kommer att bestå av kanske fysiskt sett lite mindre spelare och spelare som hellre bryter sig igenom försvaret än går på distansskott. Då jag kollade igenom grundserie information nu så kom jag på en sådan intressant fakta att de fyra första lagen i grundserien, som alla var på samma poängantal och klart före resten. Då man tittar på gjorda och släppta mål så kan man sen en liten utstickare.

Förening; Gjorda mål / Släppta mål | Skillnaden
GrIFK; 501 / 336 | +165
HIFK; 492 / 348 | + 144
BK-46; 478 / 426 | +52
Dicken: 487 / 403 | +84

I det andra matchparet så gjorde GrIFK det smått otroliga och steg från 2-0 underläge i matcherna till jämna 2-2. Den fjärde matchen spelades idag i Britas och på det sättet lyckades Grankulla flickorna föra den femte avgörande matchen hem till egna hemma hallen. Alla matcherna mellan dessa två lagen har varit jämna och spännande och det kan man vänta från den sista avgörande också. Den avgörande matchen kommer att spelas på måndagen och jag kommer att försöka fara se på den.

Matchparet HIFK – BK-46
HIFK – BK-46:  28 – 33
BK-46 – HIFK: 20 -21
HIFK – BK-46: 52 – 43 (39 – 39 (19 – 19))
Match 4: 22 – 31 (9 – 15)

Matchparet Dicken – GrIFK
GrIFK – Dicken: 25 – 28
Dicken – GrIFK: 28 – 27
GrIFK – Dicken: 25 – 22
Dicken – GrIFK: 17 – 24
GrIFK – Dicken:

Men spännande skall det bli och det är ju ganska spännande för mig också då jag nu är på HIFK sidan i finalen. Förra säsongen var jag med och spände mig då min egen kära var och spelade och vann medalj men nu har henne på läktaren bredvid mig. Kan bara gissa hur det känns för henne iom att hon annars och också skulle vilja vara med.

Herrsidan

Då man ser på andra saker i handbollen i lilla Finland så har herr landslaget tränat och även kommit med glädje nyheten att Teemu Tamminen(Cocks) och Jac Karlsson(Mors-Thy Håndbold, Danmark) har återvänt till landslaget efter en paus av olika skäl i förra kvalmatcher. Karlsson som fått tillökning i familjen och Tamminen pga skador. Dessa två viktiga spelare kommer säkert att hämta mera bredd åt laget och speciellt huvudtränaren Källman. Både Jac och Teemu har dessutom viktig internationell erfarenhet som då det gäller säkert hämtar en lugnhet till laget. SKPL

Herrlandslaget kommer att möta Luxemburg i morgon lördagen 6.4. på bortaplan. Matchen de spelade hemma slutade med seger. Också matchen mot Cypern de har spelat har de vunnit så det ser bra ut såhär långt. Kvalen de spelar är för 2016 EM-slutturneringen. Seger i morgon och det känns lättare att fara till den sista matchen som kommer att spelas hemma mot Cypern.

Nu sitter man och spänner för resultatet, matchen skulle komma på nätet hörde jag men har inte hittat ngn länk ännu. Hoppas de som reser får den utsatt på förbundets internet sidor eller Facebook sidan. Det skulle vara skoj att kunna följa med fast man sitter hemma i kalla Finland. Hoppas dom skulle ta segern hem, det skulle smaka så bra, så bra.

Annars har det varit tyst på herrsidan på den inhemska sidan. Pga “international week” så har det inte varit matcher på herrsidan och därför har det varit där tyst, men nästa vecka sätter det igång med slutspel och skall skriva om det nästa vecka. Matchparen på herrsidan i kvartsfinalerna är ju: sm-liiga_1601

Cocks (Riihimäki) – ÅIFK (Åbo)
BK-46 (Karis) – Atlas (Vanda)
Dicken (Helsingfors) – SIF (Sjundeå)
HC West (Grankulla) – HIFK (Helsingfors)

Det finns en hel del att spekulera och gissa på herrsidan iom att det efter Cocks och Dicken varit jämnt och spännande och det varit roligt att gå se på matcher i år.

Ny månad

April, nu har den nya månaden börjat. Vi börjar med att kolla blogg statistik:

Månad | Posts |
| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |

Dagar i mars var 31, så ännu blev det från 50% gränsen men det blev bättre. Det jag också kom på här under månaden att alla bloggningar skulle vara bra att innehålle en bild eller två, så jag har börjat lägga in av dem. Då jag läst mina egna bloggningar så är det faktiskt skoj att ha lite bilder med bland teksterna. Vad tycker du?

Det har varit påskveckoslut och både fredagen och idag måndag har varit helger så det har varit arbetsledigt, skönt.

Vi har stornjutit att få spendera tid med familjen och det har märkts att min närvaro och deltagande i större mängd med Amelie också lättat på Annikas börda. Sen till vår tur så har Amelie annars också varit på gott humör. Det har ju hjälpt en hel del. Igår söndag var vi och äta hos Annikas föräldrar och idag hos mina och det har också varit jätte skoj, och OJ vad god mat vi fått. Eller vad säger du om förrätten mamma lagade idag…MUMS!

1.4.2013 Mammas förrätt

Nu är det dock dags att äta lite kvällstugg och sen och sova, skall ju i morgon på arbete igen.

Fart och fläng

Det kommer veckor som man bara verkar rusa fram och tillbaka från program till program. Denna veckan verkar vara lite sådan. Det skall bli landslags veckoslut från torsdagen till lördagen och då det händer för landslaget så händer det en hel del för mig i kulisserna. Man skall se till att alla har kläder, att det finns tejp och kallpåsar, att nationalsångerna är klara mm.

Detta ledde till att i måndags fick jag åka efter en spelares väska med utrustning. På tisdagen fick vi gäster hem, i morgon på torsdagen börjar lägret och följande lediga dag blir på söndagen. Fast helt kommer ju inte söndagen att bli ledig iom att vi har babysim, men det ser jag inte som jobbigt program, det är mera skoj.

Men i går hade vi då gäster hem till oss, det var en f.d. arbetskomppis till mig som kom och hälsa på samt titta på lilla Amelie, och då dom var hos oss började vi kolla tillbaka när vi senast träffats och kom till att det var ett år tillbaka. Oj vad man märker att tiden går då det kommer sådan information fram. Men Johan & Jenny som kom till oss är sådana som alltid får en glad, så jag trivs jätte bra i deras sällskap. Vi har alltid skoj tillsammans och fast det hela tiden pratas iom att alla är starkt utåtgående så blir det inte jobbigt. Alla får sin muntur och tid att säga sin åsikt, och det är ju en viktig aspekt för alla. Amelie var på fint humör fast hon var i våra ögon lite orolig.

Ikväll har hon sen varit klart svårare, eller tja, man skall väl säga det som att hon haft det lite jobbigare. Annika berättade att det troligen är pga hon fått börja äta potatis vilket jag ju inte förstod först. Men då Annika sagt om det så verkade det ju ganska logist. Hon har ju aldrig ätit “fast” föda förut så det är väl klart att det gör att hon har lite ont i magen. Det är nog bara att bita ihop och vänta ut det nya skedet, samtidigt hoppas vi ju att det skall gå fort förbi. Gällande Amelie så har vi hennes 5mån rådgivningsbesök på fredag morgon och det skall bli intressant att se hur hon vuxit nu. Det är ju ändå en månad sen senaste resultat och då var hon 59cm och 5780gram.

Landslagsläger

Nu när det är landslagsläger, och vi dessutom har gästande lag som är Italiens landslag så är det en massa som måste göras. För min del är de viktigaste uppgifterna att se till att vi har kallpåsar, tejp, klister mm för hela lägret, det är också att se till att spelarna har representationskläder i skick. Sen är det ju också upp till lagen att fixa allt möjligt runt omkring lägret, speaker, nationalsångerna, golvmoppare, programblad och massor annat. Jag börjarde med landslagsaktiviteten 1.1.2010 och efter att ha börjat med detta så har jag lärt mig massor om vad allt som finns i bakrunden då man far på händelser som dessa. Damlandslaget

Fast jag redan tidigare förstått att det är en hel del så var ändå mängde uppgifter lite överraskande. Då åskådaren kommer till hallen så har arbete för den händelse hållt på i flera dagar, veckor för att allt skall vara klart och fast inte allt syns så händer det under tiden som matchen spelas en hel del. Fast det varit i ganska små mått jag varit med så kan jag säga att respekten för liknande arrangörer har vuxit enormt och nuförtiden då man kommer till tillställning som tillställning så har man ett förstående som säkert många andra saknar.

Fast det varit mycke krångel hit och dit så skulle jag definitvt inte vill lämna bort ngt jag varit med om och fast jag vet att det igen kommer att vara massor att göra inkomande dagar så ser jag fram emot att komma på läger igen. Man har ju ändå bra relationen med spelarna och det är alltid lite speciellt att få vara med ett landslag då det händer. Det som också är fint att det faktiskt finns en blogg som följer med dam- och flicklandslagen samt den Finska damserien. Den hittar man HÄR och sidan heter Finnish Ladies Handball.

Om man vill veta om tidtabell för damlandslaget samt -94 födda landslagets är det bara att gå in till Finnish Ladies Handball sidan på adressen här och kolla in. Inträde till matcherna är avgiftsfria. Det som gör det ännu lite mera skoj är att min bror fungerar som fysioterapeut för samma lag så jag kommer att få spendera tid med min storebror samtidigt som jag gör ngt jag tycker om, perfekt.

Men mera om lägret senare, och skall försöka få taget lite bilder som jag kan sätta hit. 🙂

Små framsteg.

Framsteg

Denna vecka har blivit präglad av framsteg för min kära dotter, hon har under denna ena vecka lärt sig att svänga från rygg till mage, och med små inverkande faktorer tillbaka till rygg. Detta var nog för oss föräldrar en ganska stor grej och vi är jätte glada för det. Även Amelie tycker det är skoj att få nya vyer och hon har börjat trivats längre och längre stunder på mage, ngt hon inte tyckt om tidigare.

Jag vet inte hur medvetet det är men har noterat att hon har i benen spark och det verkar som om hon skulle kunna nu redan förstå att man skulle kanske kunna komma framåt. Hon tycker annars också om att tafsa om sina egna fossingar och det är så skoj att se hur hon leker med dem. Det är nog säkert en liten tid före hon kommer underfund hur man skall komma igång med krypande men det verkar nog vara iaf en sak som kan inväntas. Det finns ju barn som aldrigt riktigit kommer igång med krypande utan istället har alternativa sätt att komma fram före man börjar gå. Vi skulle dock gärna se och kommer nog att hjälpa till Amelie att förstå att först kryper man och sen först kommer gående till aktuella listan.

Annat roligt och nyt hon upplevt är dykning. Idag på babysim så provade vi första gången att dyka och det var skoj för hela familjen. Amelie var först själv lite konfunderad om vad som just hände men det blev ganska fort ett litet leende på läpparna.

BabysimDen här första gången ville vi bara dyka en gång men nästa gång skall det nog göras fler gånger. Då vi hällt vatten över henne så har instruktören sagt att hon har helt rätta reflekser och därför provade vi idag med en ganska star säkerhet att det skulle gå bra.

Övrigt

Övrigt denna vecka som kan anses annorlunda från vanliga veckor har varit det att jag varit på jobb även på lördagen då vi varit jobbat på att förbättra processer och interna arbetsmenttaliteter. Vi har alla år på arbete en lördag som man frivilligt får delta i att inverka på olika saker, eller det börjar med att man väljer ut 2 rubriker som det skapas projekt för att föra vidare och förbättra interna saker. Dessa har visat sig vara populära och det kommer fram massor goda ideär och personer.

Dagen består av officiell del var det jobbas och sen den inofficiella delen som går ut på samvaro med folket man jobbar med. Där lär man sig känna andra personer inom företaget samt kommer åt att disskutera allt mellan himmel och jord. Jag har nu varit 3 år i företaget och alla år har jag deltagit i dessa och jag tycker iaf att dom är jätte bra. En del av detta är det att fast man träffas på kontoret så det som gör det annorlunda är det att det är lördag, man kommer mera fritidsklädd och alla står på samma linje. Detta betydande att chefer är inte chefer, mm. Man får säga vad man tycker och tänker och den hierarki-känslan som finns i vardagen då det kommer till åsikter och beslutsfattande finns inte, eller iaf inte i samma allvarlighetsgrad.

Detta är något jag skulle rekomendera åt många andra företag att ta in. Jag hade i alla fall inte stött på denhär sortens händelser före jag kom till min nuvarande arbetsgivare. Dagen består av mindre workshops där gruppen får en rubrik vad runt de skall producera en presentation för att förbättra saken eller föra framåt.

Vi hade i år 4 rubriker och 4 grupper, så en grupp hanterade en rubrik på förmiddagen, Teamworkpresenterade sitt resultat före lunch och efter lunchen fick man sin andra rubrik, och grupperna hölls samma genom dagen. I år gick det så tokigt att eftermiddagens rubrik for rejält utanför mitt kunskaps område så jag hade inte mycke att komma med i den disskusion, men som tur så förmiddagens ämne var mig nära och ngt jag jobbat på redan tidigare för att få förbättrat.

Det beror verkligen mycket om hur utgångsläge byggs upp men det som räddade min grupp i andra rubrikens arbete i år var det att vi hade kunnare från så gott som alla avdelningar, och då det låste sig för mig så kunde en annan ta över. Det betydde att vi iaf fick något tillstånd. Efter att alla 4 rubriker var presenterade så fick alla närvarande 2 röster och de 2 rubriker som fick mest röster kommer att föras vidare under kommande år. Det kommer att samlas ihop kunnare från flera team och de skapar ett projekt vars uppgift är att förbättra saken i fråga.

Det som gör detta så fint är faktan att företagets ledning står fullt bakom och ger både tid, pengar och verktyg för att kunna utföra projektet. Det är inte bara en lördag som personalen får komma sin åsikt och så glöms det bort, utan det verkligen uppmuntras att föra vidare saken. Forum som dessa var personalen, ända ner till rotnivån får vara med och göra beslut och säga sin åsikt är guldvärda för företag, eller så skulle jag iaf påstå.

Små saker gör vardagen bra

Vi människor är olika, det är enligt min åsikt bra, för det en faktor som gör vardagen varierande.

Jag är en person som kan bli stort påverkad av vardagens små saker, må det vara positiva eller negativa. En så liten sak som hur jag vaknat kan ha en massiv effekt ända fram till kvällen. Sen kan så lite som ett ord göra mig glad i flera dagar om det vill väl. De som verkligen känner mig kan tolka och reagera enligt detta. Men mynttets andra sida, om man inte känner mig kan det gå på tok.

För de flesta kan jag iaf gömma mina riktiga känslor och tankar, eller så vågar jag påstå iaf.

Idag har det varit en bra dag och man har inte behövt dölja ngt, dessutom tycker jag att man skall kunna öppet säga det om det så är.

En bra dag

Den klart största saken var rådgivningen vi hade idag. Tösen har vuxit just så som hon förvänttas. Vi var till rådgivaren och läkaren, och av båda kom det bara positiv feedback och beundran över vår lilla tös och hennes egenskaper och framsteg.

Amelies strategiska mått var idag på 4 månaders kontrollen då 59cm och 5780gram. Ökningen har varit bra då man tänker att hon var 47cm och 2706gram då hon föddes. Dessa goda nyheter gjorde nog min dag, trodde jag.

Då jag anlände till arbete så kom det fram att min chef varit på bra humör då han var på väg till arbete (pga han har semester nästa vecka och skall på en resa) så han hade stannat till och köpt till sitt team bulla för dagen. Denna lilla gest var också uppskattad och gjorde dagen ännu lite bättre. Sen bara fortsatt det, hade flera möte i sträck och jag fick tillstånd en hel del vilket var skönt och detta ökade på mitt goda humör.

Vid detta skede var jag ganska övertygad att denna dagen var gjord och nu kunde man njuta av denna känsla hela kvällen, men icke sa nicke. Då jag kom hem hade jag mina flickor hemma och dottern min var på strålande och spralligt humör. Då jag gick fram till henne log hon upp och ögonen bara tindra. Glädjen var fastslagen…trodde jag. Min kära Annika hade varit jätte bussig och laga lite i ordning hemma och baka JÄTTE goda kex, dom var så goda så jag hamna sluka i mig genast 4, rubb och stubb.

Resten av kvällen flög förbi, det var gull och fjanttande med min dotter, det var lite tv då min för stunden favoritserie Poliisit kom, och så var det traditionella rutinen; blöjbyte med  pyjamas på dotter och därtill hörande kittlande och bus.

Nu har jag mina nära och kära tösar och sova och jag sitter och reflekterar dagen som gått och det känns overkligt att jag kan ha en såhär fin dag bakom mig. Det är så skönt att märka att det inte krävs stora händelser och gester för att göra mig glad och tillfredsställd. Om det bara skulle gå, skulle jag vilja leva om denna dagen vid senare skede. Det är stunder som dessa man verkligen känner sig lyckligt lottad i livet.

Det som också är skönt att veta att i morgon är det fredag och sista arbetsdagen för veckan, sen börjar veckoslutet och därtill hörande trevliga program punkter. Vi skall och hälsa på min brorsfamilj, mina föräldrar och på söndagen är det igen babysim. Allt detta kommer dessutom att vara klart lättare iom att flunssan släppt taget och jag har blivit klart bättre redan, super skönt. 🙂