Veckans händelser

Denna vecka har det igen varit lite nytt på dotterfronten men destu mera på handbolls fronten och speciellt dam sidan.

Familjeveckan

Veckan har gått helt okej. Det har inte hänt något stort och revolutionerande men det som kan klassas att vara nytt iaf är kvälls grinande. Hon har sovit lite mindre på dagarna och det har lett till att det varit gnäll och missnöje senare på kvällen. Vi har iaf ännu lyckas hålla lite av kvällsrutin med blöjbyte och nattmjölk de samma tiderna som tidigare men det har kännats tyngre än vanligen.

Vi var och se på en handbollsmatch i veckan och det blev tyvärr så att båda kunde inte se på matchen och följa med den för hon var så orolig. Iom att det var Annikas lag så skötte jag Amelie under matchen och lät henne se på matchen, vilket var uppskattat. Detta kvällsgrinande har också varit tillsammans med lite jobbigare nätter och jag har sovit ganska dåligt också. Jag tror att en orsak är den att då vi alla sovit i samma rum som inte är så värst stor, så har luften tagit slut, plus att det varit ganska varmt också.

Gällande värmen så har jag tagit en temperaturmätare till sovrummet och förra natten kollade jag på den alltid då jag var vaken och det högsta jag träffade på var lite efter 03:00, då det var 24,5 grader varmt. Detta bekräftar tyvärr min rädsla att det börjar bli så varmt att det måste hittas på ngt.

Vi har snackat redan tidigare om alternativet att flytta Amelie till ett annat rum och till min stora glädje gjorde Annika ett stort arbete och möblerade om här hemma under dagen. Då jag alltså kom hem så var så gott som allt fixat vilket var jätte skönt då jag ändå jobbat igen hela veckan på arbete och haft dessutom ganska bråttom. Hon är nog så snäll och hjälpsam min kärlek. ❤

Det blir nu då första natten nu inkommande (fre-lör) natten som vi sover i olika rum, och det kommer ju att bli lite spännande. Jag hoppas på att vi alla kommer att sova lite bättre men det kan jag rapportera om lite senare.

Handboll

Denna vecka har det varit semifinaler för damerna och matchparen är ju Dicken – GrIFK och HIFK – BK-46. Jag har ju spått att finalen kommer att spelas mellan GrIFK och HIFK, men då matcherna satt igång så verkade det gå dåligt för min tippning. Dicken tog första och andra matchen och ledde matchserien med 2-0. BK-46 tog en seger i första matchen på Idrottshuset i stan vilket ofta anses vara svårt, det är ju ändå HIFK:s hemmahall.

Sen började dock förhandsfavoriterna kämppa emot och få lite i ordning på sitt eget spe.l GrIFK tog en seger i tredje mötet då Dicken hade första chansen att försäkra sin final plats. HIFK, jo de gjorde det fina att de börja ta seger efter seger, och spelade också sig med 3 raka segrar till final. HIFK alltså till final med 3-1 i segrar och därmed har vi en av förhandsfavoriterna klara. Karislaget kämppade bra i de 3 första matcherna och två av dem gick också till förlängning. Den otroligaste av de 4 totala matcherna var ändå tisdagens match, vilken vi var och se på i Idrottshuset. matchen slutade 39-39 och gick till förlängning. På fortsättningstiden smulade HIFK Karislaget till mjöl. Under de fortsatta 10 minuterna gjorde Helsingforslaget 13 mål mot BK-46 motsvarande 4. Överhuvudtaget är det ju ganska otroligt att se så mycke mål i detta skede av serien. Man skulle liksom tro att 52-43 inte skulle vara realistiskt, inte fast det spelades i 70minuter. NSM

Allt tyder på och jag kan bekräfta att det var inte försvaret som var i huvudroll i denna match. 😉

Då man ser på målgörarna nu i matchparet BK-HIFK så står två namn fram helt klart och inte så oförvänttat.
Tallqvist Annette (HIFK), totalt 37 mål / 4 matcher
Degerman Pamela (BK-46), totalt 43 mål / 4 matcher

Nästbästa i HIFK har gjort 18mål och i BK 19. Jag förstår att alla lag har sin stjärna som gör mest mål men att skillnaden är så här merkant tycker jag inte är ett bra tecken då vi är i det skede av säsongen. Det som då också kommer fram att är fullständigt horribelt är att det i match 3 kan komma så mycket mål. Tycker bägge lagens tränare (om de fortsätter nästa säsong) skall ta sig en liten tankeställare och försöka jobba upp ett bredare material av målgörare offensivt. HIFK har fler som skall göra mål men hur skall “Nalle” Nylund få dem igång inför finalerna? Här tänker jag mig Linda Cainberg, Silja Sandelin och Kathlen Ax. Center spelaren Rosanna Rouhiainen gör nog mål med hög prosent ifall hon blir matad bollen så det är också ngt värt fila på till finalerna.

Det som är klart att det lag som kommer emot kommer att bestå av kanske fysiskt sett lite mindre spelare och spelare som hellre bryter sig igenom försvaret än går på distansskott. Då jag kollade igenom grundserie information nu så kom jag på en sådan intressant fakta att de fyra första lagen i grundserien, som alla var på samma poängantal och klart före resten. Då man tittar på gjorda och släppta mål så kan man sen en liten utstickare.

Förening; Gjorda mål / Släppta mål | Skillnaden
GrIFK; 501 / 336 | +165
HIFK; 492 / 348 | + 144
BK-46; 478 / 426 | +52
Dicken: 487 / 403 | +84

I det andra matchparet så gjorde GrIFK det smått otroliga och steg från 2-0 underläge i matcherna till jämna 2-2. Den fjärde matchen spelades idag i Britas och på det sättet lyckades Grankulla flickorna föra den femte avgörande matchen hem till egna hemma hallen. Alla matcherna mellan dessa två lagen har varit jämna och spännande och det kan man vänta från den sista avgörande också. Den avgörande matchen kommer att spelas på måndagen och jag kommer att försöka fara se på den.

Matchparet HIFK – BK-46
HIFK – BK-46:  28 – 33
BK-46 – HIFK: 20 -21
HIFK – BK-46: 52 – 43 (39 – 39 (19 – 19))
Match 4: 22 – 31 (9 – 15)

Matchparet Dicken – GrIFK
GrIFK – Dicken: 25 – 28
Dicken – GrIFK: 28 – 27
GrIFK – Dicken: 25 – 22
Dicken – GrIFK: 17 – 24
GrIFK – Dicken:

Men spännande skall det bli och det är ju ganska spännande för mig också då jag nu är på HIFK sidan i finalen. Förra säsongen var jag med och spände mig då min egen kära var och spelade och vann medalj men nu har henne på läktaren bredvid mig. Kan bara gissa hur det känns för henne iom att hon annars och också skulle vilja vara med.

Herrsidan

Då man ser på andra saker i handbollen i lilla Finland så har herr landslaget tränat och även kommit med glädje nyheten att Teemu Tamminen(Cocks) och Jac Karlsson(Mors-Thy Håndbold, Danmark) har återvänt till landslaget efter en paus av olika skäl i förra kvalmatcher. Karlsson som fått tillökning i familjen och Tamminen pga skador. Dessa två viktiga spelare kommer säkert att hämta mera bredd åt laget och speciellt huvudtränaren Källman. Både Jac och Teemu har dessutom viktig internationell erfarenhet som då det gäller säkert hämtar en lugnhet till laget. SKPL

Herrlandslaget kommer att möta Luxemburg i morgon lördagen 6.4. på bortaplan. Matchen de spelade hemma slutade med seger. Också matchen mot Cypern de har spelat har de vunnit så det ser bra ut såhär långt. Kvalen de spelar är för 2016 EM-slutturneringen. Seger i morgon och det känns lättare att fara till den sista matchen som kommer att spelas hemma mot Cypern.

Nu sitter man och spänner för resultatet, matchen skulle komma på nätet hörde jag men har inte hittat ngn länk ännu. Hoppas de som reser får den utsatt på förbundets internet sidor eller Facebook sidan. Det skulle vara skoj att kunna följa med fast man sitter hemma i kalla Finland. Hoppas dom skulle ta segern hem, det skulle smaka så bra, så bra.

Annars har det varit tyst på herrsidan på den inhemska sidan. Pga “international week” så har det inte varit matcher på herrsidan och därför har det varit där tyst, men nästa vecka sätter det igång med slutspel och skall skriva om det nästa vecka. Matchparen på herrsidan i kvartsfinalerna är ju: sm-liiga_1601

Cocks (Riihimäki) – ÅIFK (Åbo)
BK-46 (Karis) – Atlas (Vanda)
Dicken (Helsingfors) – SIF (Sjundeå)
HC West (Grankulla) – HIFK (Helsingfors)

Det finns en hel del att spekulera och gissa på herrsidan iom att det efter Cocks och Dicken varit jämnt och spännande och det varit roligt att gå se på matcher i år.

Ny månad

April, nu har den nya månaden börjat. Vi börjar med att kolla blogg statistik:

Månad | Posts |
| 01 | 11st |
| 02 | 11st |
| 03 | 13st |

Dagar i mars var 31, så ännu blev det från 50% gränsen men det blev bättre. Det jag också kom på här under månaden att alla bloggningar skulle vara bra att innehålle en bild eller två, så jag har börjat lägga in av dem. Då jag läst mina egna bloggningar så är det faktiskt skoj att ha lite bilder med bland teksterna. Vad tycker du?

Det har varit påskveckoslut och både fredagen och idag måndag har varit helger så det har varit arbetsledigt, skönt.

Vi har stornjutit att få spendera tid med familjen och det har märkts att min närvaro och deltagande i större mängd med Amelie också lättat på Annikas börda. Sen till vår tur så har Amelie annars också varit på gott humör. Det har ju hjälpt en hel del. Igår söndag var vi och äta hos Annikas föräldrar och idag hos mina och det har också varit jätte skoj, och OJ vad god mat vi fått. Eller vad säger du om förrätten mamma lagade idag…MUMS!

1.4.2013 Mammas förrätt

Nu är det dock dags att äta lite kvällstugg och sen och sova, skall ju i morgon på arbete igen.

Hjärtats andra halva

Då man söker partner åt sig själv så är det på så otroligt många plan man söker, att det ibland kan kännas omöjligt att hitta åt sig sin stora kärlek. Vissa går helt på utseende, andra helt på “det inre” i den andra. Många vill inte medge att det inverkar att hur personen ser ut, utan det är bara det inre som inverkar och andra kan inte förstå människor som säger så.

Heart

Jag kan inte säga att jag alltid skulle ha vetat exakt vad jag vill ha, men jag har varit ganska säker på att då det gäller så vet jag om det. Under mina få futtiga levnadsår så har jag inte haft många flickvänner, och fast det i början varit blommor, choklad mm så vid ngt skede har jag börjat inse att något inte stämmer in i min dimmiga och oklara bild av vad jag tänkt mig.

Nu har jag då under förra året gått och förlovat mig, och också skaffat familj med min bättre halva, och fast förhållandet i själva verket är ganska nytt och kortvarigt så måste jag medge att jag nu är säker på att detta är det jag vill ha. Min förlovade har en idrottssida och bakrund som gör att vi förstår varandra bra där. Min förlovade har ett analytiskt sätt att fundera på saker som kompletterar min. Min förlovade gör mig glad och speciellt tillfreds med mina vridna interna tankar. (OCH hon är i mina ögon fantastiskt snygg). 😉

Det finns nog sidor i henne som jag inte skulle ha trott att mit livs kärlek kommer att ha, men sen igen så är det så himla konstigt? Hon är kanske inte lika extrovert som jag, men när hon blir bekväm och till ro med den andra, pratar hon nog som gladeligen i samma kvantiteter som jag. Jag hade kanske tänkt mig att jag skulle bli tillsammans med en liknande extrovert som jag, men kanske det är just det som är så bra med oss, jag är den som gör första kontakten och då den “muren” är bryten så hakar Annika på. Det som dock Annika har starkt, som jag också skulle ha sagt mig önska i mitt kommande förhållande, är kunskapen att utmana mig och mina tankar. Och det gör hon vid behov. Under dessa få månader vi har varit ihop så lyckas hon föra mina tankar och värderingar till nya nivåer jag inte trodde jag skulle ha. Heart of hearts.

Och just som jag trodde att jag förstår de flesta vinklar på saker så komme den där Annikas “vänster hooken” och överraskar mig, samt utmanar mig att se saker från ny vinklar igen. Det som också gör att vi passar bra tillsammans förutom idrott och speciellt handbolls intresse är andra fritids värderingar. Vi båda kan vara nöjda med att sitta vid en dator i ngt antal timmar för oss själv. Vi båda gillar att ta reda på nya saker. Vi båda gillar statistik och analyserande. Vi tycker om att sitta stilla och njuta, men där emellan flyga och flänga. Vi är båda familje- och släkt kära och värderar dem högt. Det finns så mycke som vi är kompatibla med att det skulle kunna bli en maffig lista ifall jag skulle räkna upp allt.

Det som många kanske skulle fråga, skulle vara det att vad är det som vi inte är helt entydiga med. Tja, Annika är då matematiker, vilket jag aldrig skulle ha kunnat tänka mig att börja sällskapa med. Detta för att matematiker ofta har en så djup analytisk sida som inte många andra förstår, eller så tror många iaf. Annika kan analysera och i många fall över analysera saker som kan reta upp mig, men det är ändå mera sällan det går så långt.

Annika har också en kunskap att vara tankspridd och det kan ibland reta upp mig lite, men det är väl så med enormt smartta personer. Det sägs ju samma om t.ex. Einstein. 😉

Något annat Annika är som jag aldrig skulle ha trott att min flickvän, förlovade eller fru skulle ha varit var vegetarian. Jag är inte anti-vege, men jag måste nog handen på hjärta medge att jag inte heller är eller var pro-vege före vi började sällskapa. Orsaken värför detta dock fungerar är det att Annika godkänner att jag inte är vegetarian. Ifall hon inte skulle ha varit okej kan det nog vara att det aldrig skulle ha blivit ngt mellan oss. Det som också är en liten livlina här är det att Annika äter fisk och havskreatur vilket jag tycker massor om.

Men till baka till detta med att utmana mig i disskussion, idag till exempel hade vi en intressant debatt om försäkringsbolag och allmänna bilden folk har om dem. Annika jobbar då alltså på ett så det var en ganska livlig och väldigt intressant disskusion. Denna disskuision, fast också vi båda hade tidvis smått svårt att förstå varandras synpunkter och ställningar så var ändå till en stor del konstruktiv, och då vi debatterar ngt så är det inte så att det alltid slutar med gräl, tvärt om, många gånger stiger går vi vidare i saker med en ömsesidig bättre förståelse av varandra.

Det som också är underbart med Annika är snabbheten hon haft i att lära känna och tolka mig. Hon ser fort ifall inte allt är som det ska, och hon har en kunskap att se igenom mig som om det var glas hon hade framför sig. Det hon också har som överraskar mig gång på gång är ett siffer minne, men är det så konstigt, hon är ju matematiker. Hon kommer ihåg datum som inte fastnar för mig överhuvudtaget. Ringar

I ett avsnitt av tv-serien How i met your mother hade de som tema att i alla parförhållande är den ena parten den som “nöjt” sig med mindre än den skulle kunna få och den andra har lyckas fånga ngn åt sig som inte man borde komma åt, och i vårt förhållande så är det nog definitivt så att jag är den som lyckas få ngt jag kanske inte borde ha lyckas få. Dag efter dag beundrar jag och älskar jag Annika mera än dagen innan. Jag kan vakna på morgonen, dö-trött och släpa upp mig från sängen och inte ha en redig tanke i huvudet, men detta korrigeras snabbt då jag ser Annika. Dö-trött är jag ju nog men på gott humör iaf. 😉

Om det är något jag verkligen hoppas är det att vi har massor år framför oss och att vi får leva dem tillsammans och friska och att vår kära dotter fullför det underbara liv vi redan har. Då jag ser på vårt liv just nu tycker jag att det är perfekt, kan inte bli bättre,  och så vet jag att Annika ändå lyckas förbättra det iaf.

Andreas ❤ Annika

Det känns så långt ifrån

Destu närmare sommaren man går destu mera väntar man att få åka ut till sommarstället. Mitt sommarställe som jag var van med från egen barndom var hos min mormor och morfar nära Tavastehus, men sen dom blev äldre och inte orkade hålla i skick det så sålde de bort den.

Då jag sen började sällskapa med min kära Annika så började jag åka ut till deras sommarställe som är ute i skärgården. Platsen är det klara idyll som man tänker ofta på. Ute på en holme, ett ställe där man inte har alla bekvämligheter som man har hemma. Men ändå så mycke att man trivs. Det finns alltid ngt att göra där, men samtidigt kan man kasta sig i en trädgårdsstol och bara ta det lugnt med en bok.

Det fina är, att fast man hamnar åka båt ut till holmen så är det så nära att ifall det skulle behövas något så kan man fara och söka det, eller ifall ngt skulle hända är det inte flera hundra kilometer till hjälpen. Det som gör saken så fin är att jag kommer jätte fint överens med Annikas föräldrar och vi har skoj tillsammans.

Det som dock just nu är lite jobbigt är det, att vi gick starkt mot sommaren och det började bli varmare så plötsligt kom det ett högtryck och nu har vi haft det riktigt kallt hela veckan igen. Just som man började hoppas på att tiden att fara till sommarstället närmade sig så nu känns det som om det skulle glida längre ifrån igen. :\

Man räknar dagar alltså. 🙂

Små framsteg.

Framsteg

Denna vecka har blivit präglad av framsteg för min kära dotter, hon har under denna ena vecka lärt sig att svänga från rygg till mage, och med små inverkande faktorer tillbaka till rygg. Detta var nog för oss föräldrar en ganska stor grej och vi är jätte glada för det. Även Amelie tycker det är skoj att få nya vyer och hon har börjat trivats längre och längre stunder på mage, ngt hon inte tyckt om tidigare.

Jag vet inte hur medvetet det är men har noterat att hon har i benen spark och det verkar som om hon skulle kunna nu redan förstå att man skulle kanske kunna komma framåt. Hon tycker annars också om att tafsa om sina egna fossingar och det är så skoj att se hur hon leker med dem. Det är nog säkert en liten tid före hon kommer underfund hur man skall komma igång med krypande men det verkar nog vara iaf en sak som kan inväntas. Det finns ju barn som aldrigt riktigit kommer igång med krypande utan istället har alternativa sätt att komma fram före man börjar gå. Vi skulle dock gärna se och kommer nog att hjälpa till Amelie att förstå att först kryper man och sen först kommer gående till aktuella listan.

Annat roligt och nyt hon upplevt är dykning. Idag på babysim så provade vi första gången att dyka och det var skoj för hela familjen. Amelie var först själv lite konfunderad om vad som just hände men det blev ganska fort ett litet leende på läpparna.

BabysimDen här första gången ville vi bara dyka en gång men nästa gång skall det nog göras fler gånger. Då vi hällt vatten över henne så har instruktören sagt att hon har helt rätta reflekser och därför provade vi idag med en ganska star säkerhet att det skulle gå bra.

Övrigt

Övrigt denna vecka som kan anses annorlunda från vanliga veckor har varit det att jag varit på jobb även på lördagen då vi varit jobbat på att förbättra processer och interna arbetsmenttaliteter. Vi har alla år på arbete en lördag som man frivilligt får delta i att inverka på olika saker, eller det börjar med att man väljer ut 2 rubriker som det skapas projekt för att föra vidare och förbättra interna saker. Dessa har visat sig vara populära och det kommer fram massor goda ideär och personer.

Dagen består av officiell del var det jobbas och sen den inofficiella delen som går ut på samvaro med folket man jobbar med. Där lär man sig känna andra personer inom företaget samt kommer åt att disskutera allt mellan himmel och jord. Jag har nu varit 3 år i företaget och alla år har jag deltagit i dessa och jag tycker iaf att dom är jätte bra. En del av detta är det att fast man träffas på kontoret så det som gör det annorlunda är det att det är lördag, man kommer mera fritidsklädd och alla står på samma linje. Detta betydande att chefer är inte chefer, mm. Man får säga vad man tycker och tänker och den hierarki-känslan som finns i vardagen då det kommer till åsikter och beslutsfattande finns inte, eller iaf inte i samma allvarlighetsgrad.

Detta är något jag skulle rekomendera åt många andra företag att ta in. Jag hade i alla fall inte stött på denhär sortens händelser före jag kom till min nuvarande arbetsgivare. Dagen består av mindre workshops där gruppen får en rubrik vad runt de skall producera en presentation för att förbättra saken eller föra framåt.

Vi hade i år 4 rubriker och 4 grupper, så en grupp hanterade en rubrik på förmiddagen, Teamworkpresenterade sitt resultat före lunch och efter lunchen fick man sin andra rubrik, och grupperna hölls samma genom dagen. I år gick det så tokigt att eftermiddagens rubrik for rejält utanför mitt kunskaps område så jag hade inte mycke att komma med i den disskusion, men som tur så förmiddagens ämne var mig nära och ngt jag jobbat på redan tidigare för att få förbättrat.

Det beror verkligen mycket om hur utgångsläge byggs upp men det som räddade min grupp i andra rubrikens arbete i år var det att vi hade kunnare från så gott som alla avdelningar, och då det låste sig för mig så kunde en annan ta över. Det betydde att vi iaf fick något tillstånd. Efter att alla 4 rubriker var presenterade så fick alla närvarande 2 röster och de 2 rubriker som fick mest röster kommer att föras vidare under kommande år. Det kommer att samlas ihop kunnare från flera team och de skapar ett projekt vars uppgift är att förbättra saken i fråga.

Det som gör detta så fint är faktan att företagets ledning står fullt bakom och ger både tid, pengar och verktyg för att kunna utföra projektet. Det är inte bara en lördag som personalen får komma sin åsikt och så glöms det bort, utan det verkligen uppmuntras att föra vidare saken. Forum som dessa var personalen, ända ner till rotnivån får vara med och göra beslut och säga sin åsikt är guldvärda för företag, eller så skulle jag iaf påstå.

Nya föräldrar

Ikväll hade vi en återträff med andra nya familjer som bor i Esbo. Vi gick alltså en familje förberedelsekurs som Esbo stad arrangerade i höstas, vart de som väntade barn fick komma med och kursen var avgiftsfri. Då vi gick den var det ganska skoj men det blev lite  mycket då kanske tidvis iom att vi samtidigt gick en liknande men utförligare kurs som Folkhälsan arrangerade.

Esbo kursen var tre gångers kurs och där gicks det igenom olika saker som skulle förbereda en för vad som komma gälla. Man gick igenom vad det behövs och kan förväntas då baby kommer. Men också hur man kan sköta om sig själv i vardagen, vad staden erbjuder nya familjer mm. Innehållet var bra, men kanske jag skulle ha önskat att det skulle ha varit delat upp på fler gånger och varit lite mera ingående. Men i alla fall så hade vi nu återträffen ikväll och det var skoj att se de andra som kom.

Det var 5 pojkar och vår lilla Amelie. Det var en hel del skratt och skoj samt bra frågor fram och tillbaka. Men det som nog var det mesta var det att man kom åt att fråga andra nyblivna föräldrar och jämföra…jo, jag vet att man inte skall göra det för alla små är sina egna personer. Men det är skönt att komma åt och prata med andra som är i samma situation som vi är just nu. Det är ju ofta så att man kan snacka med sina vänner men det är inte allt för många som just nu lever samma tider som vi, utan de är för mig i alla fall så att de redan kommit längre eller sen har dom det på kommande först.

Det som också gjorde träffen trevligare än jag kom att de första träffarna var, var det att folket var lite mera avslappnade och det blev mera disskusion. Då före babyna så var det lite få som deltog aktivt i disskusionen, men det var alltså inte fallet idag. Det smått humoristiska var det att jag var så säker före födseln att vi skulle få en pojke, men det blev då inte det, utan vår lilla tös. Dom andra som inte hade lika starka åsikter hade ändå trott lite varierande och dom fick då alla pojkar, lustigt.

Det som var roligt med träffen var det att en Facebook grupp skapades av en av deltagarna och hoppeligen blir det lite sammanhållning och sporadiska träffar. Om inte annat så skulle Annika kunna träffas med några andra mammor som bor här i närheten från var vi bor, men får se vad det blir av det. Hoppas på det bästa iaf. 🙂

Tiden flyger

Oj så tiden flyger då man har roligt. Det ordspråk, eller borde man säga talesättet har man ju hört och så är det. Av denna mening kan man ju få en intressant disskusion om man vill. Vad är det som får en och tappa kontrollen eller medvetande av tid då man har roligt? Så är det ju får många så att om man inte har roligt så då står tiden stilla. Hur skulle man kunna komma på ett sätt att förväxla dessa ytterligheter?

Men inte mer om det, det som rubriken hänvisar kanske mest till är att det blivit en liten stund sen jag skrivit lite tekst här och det har då inte varit ngn medveten paus, det har bara blivit så. :\

Det som hänt här emellan … ja det är ganska mycke känns det som.

Arbete

För min del har det ju varit arbete som vanligt, och denna vecka har det varit en riktigt tung vecka på arbete. Det har varit jätte mycke igång och detta har orsakat att det blivit längre dagar på kontoret, faktisk så långa som 11h för tre dagar. Men det är ngt jag säkert måste vänja mig vid då jag nu har en post med mycke mera ansvar och också korta deadlines i många fall.

Nu skall man ju inte förstå fel. Detta är inte klagande ton med missnöjdhet till fullo, mera en notering. Visst är det tråkigt att jag hamnar lämna bort tid från min familj men det som ändå är ett faktum att dessa långa dagars tiderna kommer och går och är periodsvisa. För mig är dom inte fortsatta. Dessutom trivs jag ju på arbete så bra att jag är färdig att göra dessa uppoffringar nu och då.

Min chef har varit på semester den här dagen så en kollega har gjort hans roll och han har klarat det med glans. Så bra att jag skulle kunna tänka mig honom som min chef faktiskt. Men det är ngt som knappast kommer att hända så det är onödigt att destu mera tänka på den saken. Det som dock varit trevligt med denna hektiska vecka är det att jag också fått mycket gjort och det är alltid en trevlig sak att notera att då det är press på en så klarar man av att prestera. Samtidigt har jag också som ny i min post säkert lyckas bevisa åt min kollegor att jag inte varit ngt dåligt val. 🙂

Fysioterapibesök

Denna gång var det inte frågan om antingen mig eller Annika, utan vår kära lilla dotter Amelie. Allt är bra med henne och då vi var förra veckan till 4 månaders kollen så pratade vi om att hon verkar lite spänd och stel av sig. Vi visste att det inte är ett problem men det uppmanas ju att nämna saker man märkt och tänkt på. Detta resulterade i att hon skrev en remiss till en fysioterapeut för att vi skulle kunna snacka lite om dessa saker med ngn som verkligen är kunnig i dehär sakerna. Det var ngt som vi efter åt kom att tänka på att alla nya föräldrar borde få uppleva. Vi var till Bolarsskogs sjukhus här nära oss var vi träffade en fysio och hon var alldeles underbar.

Hon kollade på Amelie och försäkrade att allt var bra(vilket det då är) och sen disskuterade vi om dittan och dattan om hennes växande och övningar man kan göra för att förbättra motorik och framsteg i Amelies uppväxt. Det pratades om saker hon kommer att lära sig vid vilken ålder ungefär och hur man kan variera på vardagsrutiner mm. Detta var då jätte fin stund och fast man säkert skulle ha kunna klura ut en hel del ensam om ngn skulle ha frågat så blev man på ett bra sätt påminnd om dessa saker. Det var skönt också att få bara prata om dessa saker med en som kunde rakt verifiera eller neka saker man undrat på.

Det har jag aldrig ifrågasatt att det är bra och prata om saker, det jag dock ställt mig till med en lite reservation att prata om vad som helst till bara en person inte bär frukt. Detta fall tycker jag att verifierar detta på ett bra sätt. Då vi nämnde sakerna till en läkare fick vi just inget klart svar eller nya tankar, då vi pratade med ngn som kunde fakta om dessa saker så fick man ngt ut av det.

Summa sumarum så allt är bra med Amelie, hon är varken före eller efter i ett medeltal vad gäller framsteg motoriskt och nu fick vi lite övningar vi skall göra med Amelie för att ännu förbättra hennes muskelkordination samt framsteg i uppväxten. Om en månad skall vi träffas igen och då skall vi se om fysioterapeutten är av samma åsikt. 🙂

Trötthet i nyblivna föräldrar

Detta är ju något som kommit fram i mina bloggningar tidigare också. Det är ngt som också disskuteras allmänt i median och det kommer fram nu och då artiklar om hur man skall se till att få sömn som småbarns föräldrar, och då jag haft det utmanande att sova så gjorde vi ett försök här i veckan för att förbättra situationen.

Vi är ju med Annika ganska trötta, Annika iom att hon hamnar att stiga upp under natten 2~3 gånger för att amma, sen har Annika det “problemet” att då Amelie vaknar och inte har tutten i munnen så börjar hon gråta och gnälla. Jag har då inte det att jag måste amma, men för ngn orsak vaknar jag ändå alltid då detta händer, och också med det tidigare nämnda gnäll mm. Detta har resulterat i att då Annika kan ta tupplurer på morgonen och under dagen så har jag hamnat skärppa mig på arbete. Fast Annika inte skulle ta en tupplur på dagen kan hon gå omkring här hemma som en zombie, det kan inte jag.

Försöket vi nu gjorde är ngt vi snackat om redan tidigare och vems idé det var, kommer jag inte ihåg. Men det gick kort och gått ut på att jag far hem till mina föräldrar och sova. Dom har ett extra rum(används som kontor) som jag kan sova i. Nämnvärt här för att man skall förstå helheten är det att vi bor i en tvåa på cirka 45 kvadrat, och vi inte har dörr mellan sovrummet och vardagsrummet så det är inte som om jag skulle bara kunna gå och sova i ett annat rum, stänga dörren och få vara i fred.

I alla fall, Annika har ju då också varit trött så vi gjorde så att min kära flickor for på dagen hem till min mamma. Annika lades och ta en hygglig tupplur, min mamma tog tösen i vagnen och gick ut på en promenad. Detta var en succée. Min mamma hade gått omkring i 2h 45min och under den tiden hade Amelie sovit lugnt och skönt i vagnen, min mamma fick en bussig promenad vilket hon tyckte om, och hemma hos mina föräldrar sov Annika en rejäl tupplur och så ännu vila hon vaken utan att behöve vakta på Amelie för en stund.

Under denna tid var jag ju då på arbete och efter arbete for jag raka vägen till mina föräldrar. Då jag kom dit så hade jag emot mig 2 märkbart glada och utvilade tösar. 🙂

Som fortsättning så firade vi kvällen hos mina föräldrar och sen packades Annika och Amelie i bilen och de for hem, och jag blev hos mamma och pappa för att sova. 21:10 shasade min mamma mig i säng (som förr i tiden då jag var liten pojke). Jag sov helt okej faktiskt där. Visst vaknade jag iaf 2 gånger under natten men jag har nog somnat om ganska så fort. Det som också var roligt att vi åkte tillsammans med pappa på arbete in till stan och det var ju skoj i sig själv redan.

Jag var nog klart piggare och gladare och det noterade dom på arbete också av mina närmaste medarbetare. Så man kan lugnt säga att detta lilla experiment var en framgång och kan upprepas. Nu skall vi bara se hur Annika orkar veckoslutet och får sovet så kanske vi gör så att jag redan i morgon på söndage far på nytt dit och sova så är jag pigg inför nästa arbetsvecka. Man måste ju vara iaf realist och komma ihåg att 4 månaders dålig sömn och höga sömnskuld inte kviteras bort på en natt, men om man tar såna här steg nu och då så kan det bara bli bättre. Detta har dock alltid lite kriterier som skall vara uppfyllda för att jag skall gå med på att göra detta.

  • Annika skall inte vara dötrött
  • Amelie skall inte ha någon svår period på gång
  • Vardags sysslorna skall vara rutinaktiga
  • Det skall passa in i mina föräldrars vardag utan stora arrangemang.

Men detta eller liknande arrangemang är då ngt jag rekomenderar åt alla trötta nyblivna föräldrar. Jag har inte då varit blind för denna trötthet, jag har ju klart vetat att vi är båda trötta, men som säkert så många andra småbarns föräldrar så vill man försöka bevisa att vi klarar allt nog. Och det gör vi ju också, vi bara förbättrar både vårt eget och vår kära dotters liv. Vi måste orkar för att vara de glada och omtänksamma föräldrar hon behöver, för hon kommer ju ändå först. Dock lika viktigt är ju vårt parförhållande. Det måste också uppehållas och främjas så att inte det uppstår problem. Och ifall man är hela tiden trött och butter så kan det ju leda till större problem framöver.

Bli inte och gro på tröttheten, utan gör ngt åt det. Jag vet hur svårt det är att medge att “jag måste gå bort annenstans och sova”. I mitt liv kommer ju ändå alltid flickorna först, så det är inte lätt att vara lite egoistisk. Ifall någon sen kommer och börjar förklara hur de inte haft dessa problem eller predikar hur starka de är som människor så kan man ju alltid slå tillbaka en liten pik att “kanske du inte då bara då är lika omtänksam om andra som jag är”. 😉

Detta veckoslut

Nu sen till lite framtida saker, idag är det då lördag och vi skall till min mormor och morfar och hälsa på, hela släkten faktiskt. Dit kommer mina föräldrar och min brorsfamilj. Det skall bli skoj. Min mormor och morfar har inte sett Amelie heller på en godstund så det skall bli jätte skoj för dem också.

Måste även i detta skede berätta en sak jag är väldigt stolt över, min mormor är på Facebook. 🙂
Där loggar hon in och har som vänner alla oss i släkten så hon följer med allt vi uppdaterar om våra familjer och våra vardagar, hur många andra kan säga de tom sina 80+ mor eller farföräldrar?

På söndagen skulle det vara babysim men det kommer nog säkert inte att bli av för vår del då Amelie blivit riktigt snorig i torsdags. 😦 Det är så svårt att se på då hon har näsan stockad och svårt att andas. Vi har även hamnat baxa upp dynor runt henne då hon sover så hon är i en liten vinkel för att ha det enklare. Sen använder vi en Physiomer nässpräy för att öppna den samt en NäsFrida för att suga bort slem och snor. Dessa hjälper nog till så jag rekomenderar varmt detta för andra småbarns föräldrar.

Inte tycker ju Amelie om dem men det är alltid bara en liten liten stund som det är obehagligt för både föräldrar och barnet och sen blir det frid och fröjd då barnet kan andas enklare igen. 🙂

Detta blev en ganska lång post så kanske jag tar och slutar här och kommer tillbaka igen senare.

Världens bästa mamma

Vi har ju alla världens bästa mamma, eller så svarar de flesta om man frågar men jag kan berätta att JAG verkligen har världens bästa mamma. 😉

Som i säkert många andra familjer så fungerar min mamma som limmet mellan oss allihop. Hon orkar se efter sina “småttingar” (då 31 och 34år gamla nu) och fråga hur det är med oss, fast också vi har egna familjer och barn båda med min bror. Då vi var små så kollade hon att läxorna var gjorda, att vi hade rätt kläder på oss, att vi visste vad som gällde mm. Mamma gjorde mat och städade undan efter oss pojkar. Allt detta vid sidan om hennes egna aktiviteter.

Det jag ändå måste notera är att omtänksamheten, kärleken och uppmärksamheten mamma gav mig som lite är oöverkomligt stor. Det är ngt så enormt att jag inte tror jag någonsin kommer att förstå heller. Då vi var glada var mamma med på noterna och ville veta vad och hur. Om vi var ledsna fick man alltid en kram, utan att ens behöva be om det. Om vi behövde hjälp med ngt så kunde (och kan ännu också) man gå till mamma och hon gjorde allt i sin makt för att hjälpa till. Jag tror inte det finns ngt som min mamma inte kan göra om hon så bestämmer sig för.

Visst skyffla hon över saker åt pappa för att lösa, och han gjorde det. Men det var nog alltid mamma jag tror att jag först gick till om det var trubbel.

Då det kom till förhållanden var mamma och gav goda “guidelines” och önskemål, men hon var aldrig och gav orders hur jag skulle göra beslut. Hon lät mig prova fram och då det inte gick som man tänkt sig så lyssnade hon med ett stort hjärta och tålamod.

Mammas oerhört glada min då vi träffas är obeskrivlig. Alltid glad, och vill så gärna ännu också ge sina vuxna pojkar en kram, och då jag ännu tar fram min egen dotter så skiner mammas ögonen upp som hos ett litet barn som fått en egen god glass på en varm sommardag.

Det bästa är att då jag ser hur min mamma orkar pyssla om min brors pojkar, och vet att samma energin och pysslandet kommer att finnas för hennes första och hittills ända flick barnbarn så känner jag mig lugn. Om min lilla söta tös någonsin behöver ngn att snacka med kommer hon alltid att kunna svänga sig till farmor, och jag kommer dessutom att framhäva denna disskusionskanal åt henne.

Såväl som min pappa har även min mamma lärt mig en massa saker i livet och det är henne jag får tacka för inställningen: “man skall vara morsk och prova på nya saker!”. För den lärdomen har jag använt och använder hela tiden. Det är pga det som jag lärt mig tycka om sushi, sniglar, nya projekt, varierande uppgifter och allmän nyfikenhet i livet. Pappa, ja honom kan jag tacka för bland annat tidningsläsandet och musik mm. (mera om det i ngt annat skede).

Mamma har också en förmåga att säga saker rakt ut utan att starta ett gräl, fenomenalt, plus att hon också säger rakt ut åt sin envisa son…jo jag menar mig själv…så att han förstår vad som gäller. Det skojiga är ju det att då man jämför oss pojkar med våra föräldrar så har nog min bror mera pappa och jag mera mamma liknande karaktärsdrag. Så med stolthet kan jag öppet medge att jag är “mammas pojke”. 🙂

Det finns så mycke man skulle kunna skriva om i min kära mor att ingen skulle orka läsa, så därför skall jag summera kort: min mamma är världens bästa mamma. 🙂

❤ mamma

Små saker gör vardagen bra

Vi människor är olika, det är enligt min åsikt bra, för det en faktor som gör vardagen varierande.

Jag är en person som kan bli stort påverkad av vardagens små saker, må det vara positiva eller negativa. En så liten sak som hur jag vaknat kan ha en massiv effekt ända fram till kvällen. Sen kan så lite som ett ord göra mig glad i flera dagar om det vill väl. De som verkligen känner mig kan tolka och reagera enligt detta. Men mynttets andra sida, om man inte känner mig kan det gå på tok.

För de flesta kan jag iaf gömma mina riktiga känslor och tankar, eller så vågar jag påstå iaf.

Idag har det varit en bra dag och man har inte behövt dölja ngt, dessutom tycker jag att man skall kunna öppet säga det om det så är.

En bra dag

Den klart största saken var rådgivningen vi hade idag. Tösen har vuxit just så som hon förvänttas. Vi var till rådgivaren och läkaren, och av båda kom det bara positiv feedback och beundran över vår lilla tös och hennes egenskaper och framsteg.

Amelies strategiska mått var idag på 4 månaders kontrollen då 59cm och 5780gram. Ökningen har varit bra då man tänker att hon var 47cm och 2706gram då hon föddes. Dessa goda nyheter gjorde nog min dag, trodde jag.

Då jag anlände till arbete så kom det fram att min chef varit på bra humör då han var på väg till arbete (pga han har semester nästa vecka och skall på en resa) så han hade stannat till och köpt till sitt team bulla för dagen. Denna lilla gest var också uppskattad och gjorde dagen ännu lite bättre. Sen bara fortsatt det, hade flera möte i sträck och jag fick tillstånd en hel del vilket var skönt och detta ökade på mitt goda humör.

Vid detta skede var jag ganska övertygad att denna dagen var gjord och nu kunde man njuta av denna känsla hela kvällen, men icke sa nicke. Då jag kom hem hade jag mina flickor hemma och dottern min var på strålande och spralligt humör. Då jag gick fram till henne log hon upp och ögonen bara tindra. Glädjen var fastslagen…trodde jag. Min kära Annika hade varit jätte bussig och laga lite i ordning hemma och baka JÄTTE goda kex, dom var så goda så jag hamna sluka i mig genast 4, rubb och stubb.

Resten av kvällen flög förbi, det var gull och fjanttande med min dotter, det var lite tv då min för stunden favoritserie Poliisit kom, och så var det traditionella rutinen; blöjbyte med  pyjamas på dotter och därtill hörande kittlande och bus.

Nu har jag mina nära och kära tösar och sova och jag sitter och reflekterar dagen som gått och det känns overkligt att jag kan ha en såhär fin dag bakom mig. Det är så skönt att märka att det inte krävs stora händelser och gester för att göra mig glad och tillfredsställd. Om det bara skulle gå, skulle jag vilja leva om denna dagen vid senare skede. Det är stunder som dessa man verkligen känner sig lyckligt lottad i livet.

Det som också är skönt att veta att i morgon är det fredag och sista arbetsdagen för veckan, sen börjar veckoslutet och därtill hörande trevliga program punkter. Vi skall och hälsa på min brorsfamilj, mina föräldrar och på söndagen är det igen babysim. Allt detta kommer dessutom att vara klart lättare iom att flunssan släppt taget och jag har blivit klart bättre redan, super skönt. 🙂

Halva veckan bakom

Onsdag 1…

…dagen då du kommit halvvägs i arbetsveckan. Det är nu som man börjar sikta in på veckoslut och dens program. Om förra veckoslutet gick hemma under täcket pga flunssan så nästa har vi sen program båda dagarna.

Tisdag & Onsdag arbetsdagar

Men om man skall blicka lite tillbaka på arbetsdagarna som jag varit på arbete (tisdag och onsdag) så har det definitvt varit full rulle på. En hel del möten, saker som skall tas hand om och saker som skall föras vidare fort. Jag har lite blandade känslor, för då man varit borta två dagar så har man ju nuförtiden en hel del epost att läsa bort, och man skulle vilja försöka komma sakta men säkert i fart vad gäller arbete, men inte nu, nej nu är det full rulle genast från början. Saker som skall göras genast och som är jätte viktiga.

Märk att jag gnäller inte, nej, det är skoj att ha mycke att göra och man får utmana sig i att prioritera och ta tag och eldsvådor. 🙂

Min nya uppgift som jag började vid årsskiftet har verkligen varit vad jag önskat mig såhär långt. Mina uppgifter har ett brett arbetsfält och jag kommer i kontakt med massor olika människor, massor olika uppgifter och ännu utmanar de mig att komma på nya lösningar till såväl vardagliga problem som kommande utmaningar.

Det jag dock har lite svårigheter är med min närmaste chef. Vi har ganska olika arbetsmetoder och detta framkallar lite kollisionskurser. Inte i åsikter eller i personligheter men i arbets menttalitet. Inga stora saker har ännu kommit upp och ännu har det varit lätt att ruska av “motvinden” men bara vi blir vanare att jobba tillsammans kommer det nog säkert att lätta, det tror jag definitivt.

Onsdag 2…

Den här onsdagen blev det ingen tumis tid med min kära dotter för min förlovade for inte på handbollsträningar. Detta pga träningarna var inhiberade iom att det spelades i hallen en herr match. Detta är ju inte ett problem, nej då. Om jag vill gullas och leka med henne kan jag, och får jag så mycke jag vill för min förlovade, hon tycker det bara är roligt att se på.

Dotter

Det som är skönt också att se är att vår söta tös har blivit lugnare. Vi har haft det lite oroligt förra veckans slut och veckoslutet. Amelies gråt har lite ändrat och det gjorde oss lite oroligare. Det som också förundrat oss en hel del är att hennes bajs har blivit grönt, jo grönt, och inte lite grön skiftande utan faktisk grönt. Det ser nästan ut som om vår dotter skulle ha ätit gräs. Vi gick i flera dagar och undrade vad det kan vara och vid några skeden har vi redan undrat att kan det vara att hon börjar få tänder redan.

Helt vanligt är det inte iom att hon inte är fyllda 4 månader, men inte är det omöjligt heller för den delen. Efter många om och men så kom jag på i veckoslutet att vi förra måndagen började med ett nytt märke av D-vitaminer åt henne. Det vi tidagare gett har varit droppar med mjölksyre bakterier och har varit oljebaserad(vilket vi inte reagerat på tidigare).

De nya dropparna var utan mjölksyre bakterierna och vattenbaserad. Detta kan ha varit för mycke ändring på en gång för efter att vi började ge dessa så ändrade gråtet. I söndags var det sista gången vi gav av dessa nya droppar och nu efter att vi inte gett mera så har hon lugnat ner sig och har det klart lugnare. Det var så illa vid slutet av förra veckan att vi hamnade till och med ge lite värkmedicin då inte vi visste vad problemet var.

Avföringen är ännu grönt och det förundrar oss ännu men det är inte hela värden sa de från rådgivningen då vi var i kontakt dit i måndags. Men i morgon skall vi ha tösens 4 månaders rådgivning och då skall vi träffa en läkare så det blir en ypperlig plats att fråga ut lite henne med det vi gått och undrat på här senaste månaden. Men mest är vi kanske ändå nyfikna att veta att hur mycke har lilla söta tösen vuxit i cm och gram. Vi har alltid före vi farit till rådgivningen för dessa kollar haft en tippning på min Facebook sida för familjemedlemmar. Det har varit skoj att se hur alla gissat hennes längd och vikt. Flesta gånger har min mamma varit närmast.