Damernas FM-serie 2013-2014

September 11, 2013Leave a comment

Inkommande veckoslut börjar damernas FM-serie för handbollen med följande matcher:

13.09.2013 kl 19:00 HIFK – Atlas
14.09.2013 kl 14:15 Sparta – ÅIFK
14.09.2013 kl 16:00 BK-46 – KyIF
14.09.2013 kl 16:15 Dicken – SIF

För att påminna så säsongen 2012-2013 slutade enligt följande:

Säsongen 2013 – 2014

Säsongen ser annorlund ut iom att förra årets silver förening GrIFK inte deltar med damlag överhuvudtaget. 8 lags serie kan komma att kännas lång iom att samma lag möter varandra men det finns många ändringar som säkert kommer att ändå göra säsongen intressant samtidigt. På förhand finns det potential till överraskningar i flera matchpar men slutspelslagen kommer nog att vara de som cirkulerat de senaste åren på topp.

Kort om lagen

HIFK (Helsingfors)

Förra årets mästare och kommer nog att vara starka även denna säsong. Spelare som slutat eller flyttat bort finns inte men istället har det kommit nya in i laget. Nya tränaren Bigo Lindholm kommer säkert att hämta en del nya saker med sig. Lindholm som fungerat som landslagstränare samt cirkulerat med förra säsongs silver lag GrIFK har en bred kunskap i både sporten och lagdynamik. Hennes kunskap att använda den individuella spelaren till det som är dennas styrka, är också något som hör till landets absoluta topp inom tränar kretsen.

Det att spelaren som Linda Cainberg, Anette Tallqvist, Annika Lindström, Annamari Jääskeläinen och Silja Borgarsdottir-Sandelin fortsätter hämtar en rutin som är guld värd då matcher väger i vågen. Dessa spelare är alla av den kalibern att de nästan ensam kan hålla upp laget. Det som ser smått bekymmersfullt ut för laget är målvaktssituationen. Det att A. Lindström är med i laget är kritiskt iom att andre målvakten R. Nyman igenomgår operation på hösten samt kommer att lämna laget under säsongen för utlandsvistelse är inte bra. Det har ryktas om en ny ung målvakt som dock är ett enormt stort frågetecken. Detta sätter en enorm press på Lindström att för det första hållas frisk och oskadad samt även delta i lagets händelser. Lindström som varit på mammaledighet har säkert utmaning att hålla fokuset på det som gäller samt att orka då det är hemma full rulle med en 10+ månaders baby kan prägla iaf början av säsongen.

På den intressanta sidan har vi f.d. Borgå spelaren Lotta Kulju som kommit in i laget för denna säsongen. Hon har varit av Borgå Akilles viktigaste spelare och även hon har haft en stor roll i unga -94 födda landslaget. Efter ett års vistelse i Sverige hos IK Sävehof. Detta har säkert sporrat L. Kulju att höja på sina egna mål som spelare och också hämtat en ny dimension i henne spelare. Förra säsongens kanske största underpresterare i HIFK enligt min syn var Kathlen Ax. Ifall hon får igång spelet som det varit tidigare kommer även hon att tillföra laget en ännu större bredd.

Tippning för IFK:s slutresultat i säsongen är nog hög, och allt mindre än final spel är nog en besvikelse för laget.

BK-46 (Karis)

Förra säsongens bronslag kommer högst troligen att leva eller dö med vänsterhäntta Pamela Degerman. Degerman som även hon är landslagsspelare kommer att ha en stor press på sig att prestera och göra de livsviktiga målen då det gäller. Laget har mistat rutinerade spelaren Jenny Löf, och detta kommer säkert att även synnas till då spelet väger. Vem kan vara den som stiger in och uppehåller laget? Möjliga spelare är även väldigt rutinerade M6 spelare Yvonne Westerholm. Karislaget har även fått en förstärkning då f.d. Grankulla spelaren Ina Ahlroos kommit med i spelar ringen och hennes rutin kan vara viktig bara hon kommer in i laget. Även målvakten Matilda Björkqvist kommer att ha en viktig roll. Förutom I. Ahlroos har BK fått stöd till vänster back positionen då Erika Tanner flyttade från Sparta men kommer hon att våga ta sig ann allt som behövs i laget.

Även Karislaget har fått ny tränare då den legendariska Peter Kihlstedt gav taktpinnen åt f.d. GrIFK tränaren Gustav Ahlroos. G. Ahlroos som även fungerar som -98 födda ungdomslandslaget tränare. Gustav som vid detta skede börjar vara en rutinerad tränare med erfarenhet av både viktiga slutspel som spelare och tränare, har säkert nytt att komma med i den stenhårda tränarkultur som finns i Karis. Fast detta kan ses som en frisk ny vind kan det även vara en utmaning, då Karislaget förbättrat resultaten de senaste åren och framgång förvänttas av laget. Spelare som flyttat bort eller slutat är inte lång men viktiga spelare är det frågan om. Tidigare nämnda Jenny Löf har slutat spela och Madeleine Lindholm har bytt till Sjundeå IF och detta kommer säkert att märkas i målgörar kolumnen i matchprotokollen under hela säsongen.

Tippning för BK:s slutplacering kommer att ligga på positionerna 3-5.

Dicken (Helsingfors)

Förra säsongens fyra som gjorde tidvis imponerande framsteg och resultat, kommer säkerligen att vara ett lag som även denna säsong tangerar i tabellens övre halva. Då GrIFK drog ur serien pga spelarbrist, flyttade GrIFK nyckelspelare Bettina Lillqvist papren till Dicken. Tyvärr dock hamnar Lillqvist på axel operation och återhämtningstiden är lång i dessa, så ifall hon återvänder till spelande uppställning denna säsong kommer det att vara ett stort frågetecken vad hon kommer att prestera. Det som dock förstärker laget är tillbaka kommande målvakten Sofia Lindholm som spenderade förra säsongen i Sverige. Hon kommer att hämta erfarenhet som ett ungt lag som Dicken behöver.

Som klar förlust för laget är mistande av Pernilla Karlsson som flyttade tillbaka till Sjundeå. Pernillas första säsong i Dicken var knaglig men den andra och för stunden sista började redan visa klara tecken på att hon hittade sin roll i laget och formade sig in i laget. Det skulle ha varit väldigt intressant att se hur en tredje säsong skulle ha sett ut, men det blev inte av. Som Dickens tränare fortsätter J. Vaskola. Det väntas mycket av honom och då förra säsongen resulterade redan i en fjärde placering kan inte det förväntas mindre än medalj. Av de absoluta nyckelspelarna i laget kan man nämna kvicka vänsterkanten Annika Näräkkä och lagets kapten Anna Lindahl. Speluppläggaren Carolina Böckelman kan man förvänta sig att fortsatta fina speluppläggningar, och hennes ansvar är högt för att leda laget till framgång. Unga Jessika Gammals borde prestera en bra säsong för det är vad Dicken behöver.

Tippning för slutplacering är mellan 2-4 med större sannolikhet på bronsmatcherna.

SIF (Sjundeå)

Sjundeå som förra säsong presterade inte mycke mera än man kunde förvänta sig, iom att laget saknade starka profilerna Linda Olin och Pernilla Karlsson. Laget kommer att säkert lyfta på sin nivå klart. Detta har gjorts möjlig även med att skaffa väldigt rutinerade Marcus Sjöstedt till tränar positionen. Sjöstedt som har en lång spelar karriär bakom sig, kommer säkert att hämta en rutin som ynnar spelarna, även äldre. Senaste åren har han tränat i Sjundeås egna herrlag och känner till vad som krävs i träningsväg för att kunna nå medaljer.

Sjundeå har även gjort ett stort kap i att få unga Charlotta Roos(f.d. GrIFK) i målet samt Madeleine Lindholm till högra sidan av plan. Roos som presterade enormt fint i GrIFK säsongen innan kommer säkert att göra fortsatta framsteg vid sidan om Mette Fröberg som ryktas flytta ut som utespelare. Personligen tror jag nog att hon återgår till målet ifall inte Roos får tillräckligt stöd av de andra två målvakterna som inte visat sig i FM-serien till fördel. Rutinerade Janica Tallqvist kommer även hon att behövas för att nå framgång, såväl som returnerande Emmi Perovuo som varit på mammaledighet. Ifall Sjundeå laget får tillbaka samspelet och kämppeandan från deras förra framgångsår säsongen 2011-2012 kan de utmana förhandsfavoriterna.

Tippning för slutplaceringen är 3-5.

Sparta (Helsingfors)

Sparta kommer att troligen bli en motvinds kämppare. Säsongen 2012-2013 var ganska fram och tillbaka och de tog poäng av de klara lättare lagen men bet i sura äpplet vad kom förhandsfavoriterna. Det som saknades under säsongen var vänsterhäntta backen Inka Jäntti som nu har kommit tillbaka men kan hon bära all den ansvar som faller henne? Hon har ju ändå varit så gott som en hel säsong borta. Sparta kan överraska ifall de får igång samspelet men det som var en klar brist föregående säsong var saknande av en klar tränare och ledare utanför spelplan.

Stor brist och frågetecken är lagets kapten Katri Koskela. Ifall hon är i spelskick har hon stor inverkan men hennes spel förra säsongen präglades att hon spelade nära till alla spelplatser och kunde inte koncentrera sig på M6 vilke är hennes “egna” spelplats. Det han hon dessutom hamna leda spelet under matchen inverkar också på hennes egna spel. Laget har unga spelare som som kan utvecklas starkt och det kan också vara Spartas överraskningsmoment för motståndaren under grundserien, men i play-off skede är molnet på horisontten att de inte kan hanskas med pressen.

Tippning för slutplacering är 5-7.

Atlas (Vanda)

Vandalaget var en klar “underdog” under förra säsongen och förvänttades inte vinna många matcher. Poäng under säsongen lyckades de hala ihop 6 st. Laget går ändå med stark optimism in i den nya säsongen och har fått en ny tränare och livsviktiga rutinerade Tiina Helaskoski och Johanna Lyytinen tillbaka på plan. Rutinerade andra spelare i laget är också Anna-Maria Kunttu, Anu Eräkanto, målvakten Ina Immonen och Nina Sarelin som alla hört till FM-seriens toppspelare. De unga spelarna har ett år mera erfarenhet på nacken, och det kan hämta med sig några poäng till jämfört mera förra säsongen. Personligen ser jag dock att Atlas även denna säsong ligger som klar utmanare och har som spelår för unga spelare att få erfarenhet för att utmana serie toppen. Målet skulle vara att inte vara sist i tabellen då grundserien tar slut. Laget har dock potential och man kan förvänta sig framsteg till säsongerna 2014-2016.

Vid det skede kommer unga spelarna ha fått erfarenhet och även vuxenseries insikt, så att de unga spelarna kan utmana de “gamla rävarna” och samtidigt också motståndare. KP Kallio har arbete framför sig men har är en rutinerad tränare från GrIFK och han vet nog vad som krävs för att lyfta standarden för framgång.

Tippning för slutplacering är 6-8

KyIF (Kyrkslätt)

Laget kom andra sist under säsongen 2012-2013 och vann Atlas bara pga inbördes matcherna. Även detta lag har nu som tränare Tomi Salminen som varit landslagstränare både på junior sidan och vuxen nivå och borde ha kunskap att höja lagets prestationer. Laget är dock ett ungt lag som föreningen satsar på och bygger på för att kunna nå högre nivåer i damserien i framtiden. Klara ledare i laget är Susanna Kaivola och returnerande Maria Jukola som återvänder från mammaledigheten. Deras erfarenhet kommer att vara guld värd för de unga spelarna och bör utnyttjas så långt som möjligt.

Största spänningen är att se hur tränaren Salminen får ut effekt av spelarna och sammansvetsat laget.

Tippning för slutplacering är 6-8.

ÅIFK (Åbo)

Åbolaget kommer att vara ett intressant kollektiv denna säsong. Laget har fått otrolig förstärkning på tränarsidan då högt utbildade och meriterade tränare Ulf “Uffe” Andersson kommit med i laget. Frågetecken är dock det att vad kommer arbetsfördelningen vara för Uffe mellan herrlaget och damlaget. Förra säsongen var Viljami Saastamoinen tränare och han lyckades i sitt uppdrag i mina ögon bra. Han fick laget igång och laget kämppade fint under säsongen och lyckades knipa åt sig 10 poäng och även stiga förbi SIF i grundserien.

Om det är ngn som lyckas höja nivån på laget är den nya tränaren Uffe och jag förväntar mig se stora också framsteg fast Uffe nu först kommit med i laget. Det har också kommit nya spelare till laget varav ett intressant kap till spelare är Matilda Bäcklund som kommer från Kungälv HK. Kantspelaren Kneck från Borgå Akilles har också anlitat sig i laget och kommer att var intressant att se hur hon framskrider som spelare under Uffes regim. Överhuvudtaget tror jag att ÅIFK är det lag som har fått mest spelare till sig inför kommande säsong då det raporteras att 7 spelare kommit till. På presskonferensen har Andersson också öppet medgett att laget kommer inte att vara förhandsfavorit utan direkt tar utmanar rollen och försöker överraska de mer meriterade lagen från senaste år.

Tippning för slutplacering är 5-6.

Allmän översikt inför säsongen

Om man skall se på olika spelstiler så kommer jag att förväntta mig att lag som Dicken, Sparta, ÅIFK kommer säkert att försöka få sitt spel aggressivt mot offensiven och försöker “springa” omkull motståndaren. Lagen HIFK, SIF, BK-46 och Sparta kommer troligen att spela mera konventionell start från defensiv till offensiv med yttrar och center som skjuter iväg som raketer och backarna kommer som en andra våg tätt intill. KyIF, SIF och Atlas kommer att troligen inte att gruppera sig in i någondera förnämda grupper klart, utan hamnar lite mera mitt emellan med yttrar som kommer först och resten rinner efter. Inget lag vill knappast värst mycke lugna ner och sakta spelets gång klart. Den handbollen börjar nuförtiden vara lite “out of date”.

Starka försvarslag väntar jag mig se Sparta med låg 6-0 som utgångsläge då Dicken säkerligen kommer att utnyttja ofta också försvarsmetoden 3-2-1. HIFK, SIF och BK-46 kommer troligen att variera enligt motståndare och kunna adaptera sig mera. Som exempel:

– HIFK kommer att sänka sitt försvar för att hindra Dickens snabba backar att springa in i långa djupa springbanor då inte Dicken har starka långdistansskyttar.
– HIFK kommer troligen att spela högre aggressivare försvar mot motståndare som Atlas, KyIF och BK-46.
– Dicken kommer att spela högre aggresivare försvar iom att lagets fysiska storlek inte är merkant men de har snabba mindre spelare som stör motståndarens start för körning.
– SIF tror jag kommer att spela 6-0 och 5-1 vartom varandra och säker växlar mycke inom speletsgång.
– Atlas kommer att högst troligen satsa på 6-0 försvar iom att deras lagstruktur består av medelstora och medelsnabba spelare.

Saker som man säkert kommer att kunna se under säsongen är specialbevakning på de alltid farliga spelarna i serien. Till dessa kan man enkelt räkna in spelarna som Linda Olin(SIF), Anette Tallqvist(HIFK), Pamela Degerman(BK-46), Linda Cainberg(HIFK), Pernilla Karlsson(SIF), Anna Lindahl(Dicken) och Inka Jäntti(Sparta).

TOP-3/5/10 kategorier

Ordningen är sporadisk och inte 1,2,3. Dessa är de spelare jag tror att kommer att vara i starka och elementära roller och också klara av pressen då det gäller. Kriterierna är inte heller mest gjorda mål.

Målvakter

– Annika Lindström (HIFK)
– Sofia Lindholm (Dicken)
– Charlotta Roos (SIF)

Kantspelare top-5

– Annikka Näräkkä (Dicken)
– Sara Jäntti (Sparta)
– Silja Borgarsdottir-Sandelin (HIFK)
– Anna Lindahl (Dicken)
– Anna Harri (ÅIFK)

Backspelare top-10

– Linda Cainberg (HIFK)
– Linda Olin (SIF)
– Madeleine Lindholm (SIF)
– Carolina Böckelman (Dicken)
– Inka Jäntti (Sparta)
– Anette Tallqvist (HIFK)
– Carolina Petterson (ÅIFK)
– Lotta Kulju (HIFK)
– Tiina Helaskoski (Atlas)
– Susanna Kaivola (KyIF)

M6-spelare

– Rosanna Rouhiainen (HIFK)
– Yvonne Westerholm (BK-46)
– Johanna Lyytinen (Atlas)

Slutliga tippningen för placering efter den startande säsongen 2013-2014:

1. HIFK
2. Dicken
3. SIF
4. BK-46
5. Sparta
6. ÅIFK
7. Atlas
8. KyIF

Pre-Handball seson 13-14

September 10, 2013Leave a comment

Säsongen börjar närma sig som i många andra länder också i Finland. Idag är det dags för presskonferensen för både dam och herr serien som handbollsförbundet arrangerar. Detta sporrar till att göra en tippning inför säsongen och kommer i morgon eller övermorgon att göra en liten analys för både herr och damsidan med tippning om hur det ser ut då säsongen tar slut våren 2014.

Det har hänt en hel del både på herr och damsidan som gör att säsongen kommer att bli spännande, till många delar. Jag kommer att länka in videon från presskonferansen då de kommer ut på nätet för förbundet brukar att lägga ut dem på deras egna youtube sida.

10+ veckoslut

August 31, 2013August 31, 2013Leave a comment

Veckoslutet har varit en succee såhär långt. Igår fredag hade Jokerit match mot ärckerivalen HIFK och vann 2-0. Idag spelade de mot varann på nytt och nu tog de segern 4-0.

Idag spelade mitt lag EsboIF mot Atlas Akademi i Finska cuppen i handboll och tog även där seger. Tre matcher och tre segrar, inte illa. I morgon har vi på programmet babysim och lägenhets visning så hoppas denna goda flown fortsätter. 🙂

Nästa vecka är sen arbetsvecka igen normalt efter mina sex veckors pappaledighet. Skall bli skoj. Dessutom har vi en ny aom börjar på vårt team så det hämtar igen lite variation.

Sjundeå-Cup

May 18, 2013Leave a comment

Tänä viikonloppuna pelataan Siuntiossa Suomen suurin käsipallon ulkoturnas, jälleen. Tämän vuoden uutuus oli tosin se että olin siellä tyttäreni kanssa. Amelien äiti nimittäin pelasi itse tänään. Tämän yhteydessä tulin miettineeksi omaan historiaan tämän turnauksen suhteen ja se on toden totta pitkä. Onhan tämä turnaus se paikka missä olin ensimmäistä kertaa koskaan kentällä pelaajana.

Vuosi oli 1986, olin 5v vanha ja sain pelata isoveljen joukkueessa. Isoveli joka on siis 3v vanhempi kuin minä. Ei ollut peliaikani kuin muutama hassu minuutti ja juoksin edes takaisin laidalla. Muistaakseni sain kaksi syöttöä joista toisen hukkasin. Seuraavalle kaudelle aloitin sitten pelaamisen itse. Tämän jälkeen oli Siuntio-Cup osa pelikautta ja aina sinne oli päästävä, oli sää aurinkoinen tai sateinen.

Näin jälkikäteen ajateltuna olisi ollut hauskaa jos olisi ollut kirjattuna ylös minkälaista säätä kunakin vuonna on ollut. Tänä vuonna kun perjantaina oltiin koko perhe katsomassa pelejä niin sää oli mitä mainioin. Aurinkoa melkein pilveettömältä taivaalta ja 20 astetta plussaa. Tänään lauantaina oli sitten pilvistä mutta taas oli kunnolla lämmintä, 19-astetta. Onni oli kuitenkin että sadetta emme tarvinut kärsiä, tätäkin on koettu useina vuosina. Se sade onkin sitten ikävintä mitä voi joutua kokemaan. Varsinkin kun on pelaaja. Kun kentät muuttuu kuravelliksi, pallo on liukas, nurmikko on liukas ja kuivaa ei saa päälle otteluiden välissä. Kylmäkin ottaa rautaisen otteen kun on märät tai kosteat vaatteet päälle, ja mikäli ei sadetta saa niskaa niin hiki aiheuttaa kosteuden vaatteissa.

Niin onkin useina vuosina flunssa tullut kylään turnauksen jälkeen. Mutta on se toinenkin ääripää aika raskas sekin, kun aurinko paistaa pilveettömältä taivaalta, yhtään ei tuule ja lämmintä on 20+ astetta. Juoda pitäisi paljon mutta myös muistaa syödä. Onhan tämä vaihtoehto kuitenkin mukavempi mutta raskas sekin.

Rupesin myös miettimään sitä että mitä kaikkea Siuntiossa olenkin kokenut ja onhan se lista aika vaihteleva. Olen kokenut ainakin seuraavaat:

kylkiluita murtunut,
aivotärähdyksiä,
olkapää käynyt sijoiltaan,
auringonpistoksia,
venähtäneitä ja nyrjäytettyjä nilkkoja,
lihasrevähdyksiä ja lukemattomia muita pikku kolhuja.

Tämän vastapainoksi niin on myös hyviä asioita. On kaiken värisiä mitaleita, on turnauksen parhaaksi pelaajaksi valittu, on joukkueen parhaaksi pelaajaksi valittu, on hienoja voittoja sekä hienoja taisteluita koettu. On saatu ystäviä ja muita hienoja muistoja.

Kun ynnäsin yhteen vuodet jolloin olen ollut turnauksessa paikanpäällä tulin tulokseen 24, näistä olen ollut pelaajana 21 krt. Valmentajana olen ollut 8krt. Onhan tässä sitten koettu vaikka mitä näiden vuosien aikana. Nyt jos vielä Amelie alkaa pelaamaan käsipalloa tarkoittaa tämä sen että moni moni vuosi on vielä edessä.

Miinukset

Turnaus itsessään on ollut hyvin samanlainen niin vikoineen kun hyvien asioiden suhteen. Huonona esimerkkinä on vessojen määrät, niitä on liian vähän kävijämäärään verrattuna. Kun vielä samat vessat on pelaajien ja yleisön käytössä on siellä usein koettu tilanteita kun joku pelaaja on joutunut jättämään wc käynnin väliin ennen ottelua koska jonot ovat olleet niin pitkät. Myös palkintojen jako on mielestäni tehty hyvin koruttomaaksi ja liukuhihna kaltaiseksi. Usein unohtuu myös aikuisten sarjojen pronssi ja finaali otteluiden hehkutuset. Tänäkin vuonna kuulin ohikulkijailta kommentin; “ai pelattiinko naisten finaali äsken…sehän ois ollut hauska nähdä”. Tämä sen jälkeen kun finaalitulos julkistettiin.

Plussat

Hyviä asioita on sen sijaan esim kenttien “valmis” tarkistus järjestelmä, se on simppeli ja toimiva. Kuulutukset toimvat useimmiten oikein hyvin ja ovat tarpeeksi selkeät jotta tietää mille kentälle voi mennä jos haluaa nähdä jonkun tietyn ottelun. Tänä vuonna oli myös todella hyvin järjestetty pysäköinnin ohjaus.

Asioita joita pitäisi mielestäni saada lisää on yhteistyökumppaneita. Tämähän on näinä päivinä aika kiven alla, valitettavasti.

Mutta se on kuitenkin se tärkein asia että Sjundeå – Cup on osa käsipallo Suomea ja joka vuotista kalenteria. Tänne on kiva tulla (varsinkin kun on hyvä sää) ja täällä on kiva tavata kaikkia tuttuja vuosien varsilta. Vaihtaa kuulumisia ja samalla katsoa käsipalloa jota ei pelata otsa kurtussa ja veren makua suussa. 🙂

Tack Sjundeå IF!

SM-finalerna

May 10, 2013Leave a comment

SM-Damfinalen

OJ OJ OJ, vilken final. Förhandsfavoriten Sävehof som man trodde att skulle så överlägset ta vinsten iom att de inte förlorat en match under säsongen. De började också starkt och för en liten stund, de första 10minuterna börja det dessutom se ut att så var det packat och klart. Men Luigi började kämppa och mycke dessutom. De knappade in och till och med förbi till halvleken. Vid 30min spelat stod spelet 16-15 för Lugi till syns var Sävehof tränare Henrik Signell ännu lugn.

Under andra halvleken var just lika spännande som första. Lagen tog turvis ett måls ledning eller till och med två men inte vid ngt skede drog någotdera laget övertygande från det andra. Då 60min var spelat visade resultat tavlan 29-29 och det gick till 2*5min förlängning.

Första 5min gick åt Sävehof 4-1.
Den andra 5min gick även den åt Sävehof med siffrorna 5-4.

Detta innebär att Sävehof tar SM-guld med slutsiffrorna 38-34 och därmed fester den finaste medaljen igen.

Det man måste göra som handbolls fan är att lyfta hatten åt Lugi. De kom som “underdogs” i matchen men de spelade, de spelade som de bäst kan och ger Sävehof en riktig fight. Det som också var beundrarsvärt var att de spelade jätte aggressivt försvar. Det syntes till under matchen 6-0, 5-1, 3-2-1 och till och med 3-3 försvars metoderna. Det var rörligt och hårt som verkligen fick Sävehof att stela till det.

Det är verkligen underhållande att se på match där defensiven är så aktiv och aggressiv och hela matchen igenom. Inte bara en lite stund här och där. Spelare jag skulle vilja lyfta fram var Lugis Nathalie Hagman, hon spelade aktivt och varierande spel offensivt. Hennes “no look pass” är ngt som borde vara enkelt för andra att ta efter men ändå händer det inte så ofta. Även Lugi spelaren Adler kämppade beundrarsvärt och hennes backskott var ngt man borde få tränad in åt alla andra backspelare.

Från Sävehosf prestation måste jag nog säga att jag är överraskad hur låsta dom blev då Lugi lyfte upp försvaret. Spelare i deras kaliber skulle man tro att vet hur man skall öppna ett högt försvar som det men det hände inte. Men de hade överraskande svårt att öppna motståndarens försvar.

Grattis ännu IK Sävehof för guld och även Lugi HF för silver, samt tack för den underbara finalen ni bjöd på.

SM Herrfinal

Vilken match, det är i matcher som dessa som man inser värför man älskar handboll. Kristianstad(IKK) började starkt och det började se ut som i damfinalen att förhandsfavoriten tar segern. Men efter en olyckligt kast hamnade Kristianstad målvakten lämna plan, och i själva verket hallen för att fara och visa sig till läkare efter att fått en boll rakt i planeten. Detta var troligen en matchvändare för Kristianstads första målvakten Lucau var den klart starkare av de två de hade med sig till finalen. Drott tog sakta men säkert och knappade in på IKK. Drott Halmstad (DrH) visade speciellt i början av matchen ut som små killar som inte skulle bli tryckta ner i golvspringorna av hemma laget IKK. Men de kämppade och slet och jobbade på ett beundrarsvärt sätt genom matchen. Speciellt byte av målvakten i DrH inverkade stort på spelet. Bladh spelade stabilt och höjde räddningsprocent destu längre matchen framskred.

Och vilket avslut vi fick på matchen. På sista sekunden av matchen lyckade DrH knipa in bollen mellan IKK målvaktens ben från ett distansskott från mitt på plan. Man kunde inte riktigt förstå att bollen gick in och att den godkändes. Det vara bara en så otrolig situation i sin helhet.

IKK spelaren Lars Möller Madsen är en imponerande gestalt på plan. Killen som är 205cm lång och väger 112kg är som ett ånglok då han kommer igång med rörelse. Personligen om han skulle komma i full fart emot mig i en match så skulle jag högst troligen bara ställe mig åt sidan. 😀

Slutresutatet på denna match var då alltså 27-28 (14-9).

Grattis Drott Halmstad för SM-guld och IK Kristianstad för silver, och special tack även här för super underhållande och spännande final

Handboll FI, och SE

May 9, 2013Leave a comment

Igår onsdag blev det klart i 3 raka spel att Riihimäen Cocks var starkast i handbolls Finland. Dicken hade ett bra försök att rubba Cocks i den andra matchen men både i första och tredje matchen var det nog Cocks som sist och slutligen förde matcherna. Stundvis kunde Dicken knappa in men ngt var det som ändå blev ett hinder.

Dicken

Dicken har ändå gjort en fin säsong och då det kommit så mycke nya spelare, de har som andra lag haft sin andel av skador på nyckelspelare men ändå spelat fint genom säsongen. Många spådde före säsongen att Dicken skulle komma till final vilke de gjorde. Det fina med Dickens lag denna säsong är det att spelarna varit ganska unga och då dom fått i ett så här tidigt skede fått såhär fin erfarenhet kommer det säkert att bära frukt i framtiden.

Detta var också första herr nivås medalj chefstränare Thomas Lindströn fått, och fast det inte blev den klaraste av skaran så kommer den säkert att smaka om en liten tid då den största besvikelsen lagt sig. Samtidigt blev fått från vad han jobbat för så det finns säkert bränsle och hunger för mera. Som tränar duo har det visat sig fungera bra för Lindström – Monnberg och ifall de tränar ännu vidare så tror jag att det kommer att bli riktigt bra ännu.

Det jag hoppas är att Dicken kommer att fortsätta i den uppläggningen de har och att arbete fortsätter där det är nu. Inte så att en hel del spelare byts mm. Om de får fortsätta med det dom har så vågar jag nu redan tippa att säsongens 2013 – 2014 mästare blir Dicken.

Dock har vi en sådan intressant informations gnista här under att paret Lindström-Monnberg tränat redan flera år tillsammans i Dicken, de har hämtat fram spelare som Weber, Knuts, Remy, Ahlgren, Mäkelä. Så frågan lyder, har de ännu att ge dessa spelare?

Cocks

Cocks dominerade denna säsong inhemskt och i Baltiska ligan spelade de sig upp till en jätte fint silver. Det var inte många som kunde komma med verkligen utmanande motstånd. Bara ett lag lyckades vinna finska mästarna under grundserien och det var Karislaget BK-46. De lyckades på hemmaplan vinna Cocks med siffrorna 39-36.

Cocks spelade också en match jämnt och då var det Helsingfor IFK på sitt hemmaplan, 38 lika slutade den matchen. Cocks styrka genom säsongen har varit spelarn Tamminen, Järve, Safronii och Antti Rogenbaum som utespelare. De har haft en skräck faktor som fått många av motståndarna att skaka i bunten före matchen ens börja och rutinen de har spelat med har varit imponerande. Det mest otroliga i min blick är mål effektiviteten Teemu Tamminen har presterat under säsongen. Kan inte komma på ngn under min karriär som skulle varit så dominerande som han. 24 matcher och 240 mål. Då man ännu jämför med nästbästa målgören för säsongen som presterat under lika 24 matcher 181 mål så är dessutom skillnade där enorm.

Chefstränare Kaj Kekki har knappast haft en lät uppgift framför sig under säsongen då han har starka spelare som han haft, och en blandning med olika nationaliteter dessutom. I en intervju nyligen kommenterade att då han kom som tränare och skulle bygga upp laget så hade han 4 spelare som kontrakt och en högt krav för resultat då det blivit några svackande säsonger innan. Men Kekki har presterat och visat värför han kan klassas som de bästa tränarna i Finland. Det skall bli intressant att se om spelarna fortsätter i föreningen eller kommed det att sättas en ruljans för att byta spelare. Massor står på spel i hur föreningen får finanssen att fungera för sanningen är den att har man så många spelare utomlands så behövs det också ett stabilt flöde pengar in. Ifall laget hålls ihop så kommer det säkert att vara en verkligen stark mästarkandidat i detta lag.

FM brons

Bronset i år tog HC West åt sig och det med ett imponerande sätt dessutom. De slot ut Karisföreningen BK-46 med största marginal någonsin. Resultatet räknas ju i ihop räcknade målskillnade av två matcher och resultatet blev 66-41. West som misste en hel del spelare då de for till Dicken har varit i motvinden med sina unga och oerfarna speare. Visst har de fått några starka spelare in, för man kan ju inte glömma spelare som Olle Stenius, Miro Koljonen och Jani Tuominen som drog West skjortan på sig. Men för övrigt var det en hel del spelare som inte erfarit dessa spel tidigare med det ansvar som de nu hade. Visst har ju Sami Silfver, Kihlstedt, Sundberg, Raerinne och Genberg varit med i dessa hårda matcher, men de har inte haft samma prestationspress på dem samt ansvar.

Killarna tog ändå ansvaret emot och presterade. Det som säkert gjort sitt är att de har av Finlands absolut största stjärnan som spelare samt även tränare Mikael Källman och styra och lära spelarna till sina roller. Det faktiskt väcks massor tankar och frågor, vad är det han exakt gör för att kunna på så kort tid som dessa bygga upp ett lag som så överklassar en anrik förening som BK-46 i bronsmatcherna.

BK-46 som fallit bort i kvartsfinalerna flera år i rad hade inte nog att fälla Cocks i semifinalerna, det överraskar ju inte, men att de sen blir så snälla, så dåligt presterade i de två sista matcherna, det överraskade mig. Är det så att självförtroende tappades i semina så totalt att inte chefstränare Jan Källman lyckades hämta tillbaka den? Jan Källman som även han är en välkänd och respekterad hamdbolls figur. Som f.d. stjärnspelare och domare samt tränare har han säkert också fickan full med goda tips.

Grattis i alla fall till medalj trion och nu är det lite semester som och sen börjar runda på nytt med sommarträningar mm inför nästa säsong. Skall bli intressant.

SM-finalerna

Idag spelas även finalerna i Svenska herr och dam elit serierna. Detta är ngt som man också tycker om att följa iom att serienivån är klart högre än i Finland, och jag också upplevt dom på plats ett år i globen. Svenska finalerna är inte samma som i Finland iom att där spelas en match och den avgör mästaren. Detta betyder att laget måste prestera säsongens bästa match på en gång under möjligen 60minuter. Detta sätter sin egen prägel på finalerna. Om man vill kan man ju tolka det även så att i Finland så har du alltid möjligheten att klåpa 2 matcher men ändå vinna det finaste. Vilken som nu är bättre, det är upp till var och en att avgöra.

På herrsidan möts i finalerna IFK Kristianstad mot HK Drott Halmstad.
På damsidan möts i finalerna IK Sävehof mot Lugi HF

Det roliga med damsidan är den att IK Sävehofs huvudtränare Henrik Signell är bekant till mig via det Finska damlandslaget. Han har hjälpt till där med träning och spelanalyser tidigare. Sen han förra året blev vald till tränaren för damerna i Sävehof har hans tid tyvärr varit så på kortet att det inte syntas mycke av honom, tråkigt. Men han har varit med före det på flera resor och flera träningar och det är en riktigt hygglig kille, det kan jag garantera. Därför sitter jag nog och hejar på dem i matchen idag. De är också förhandsfavoriter vilket är ju alltid trevligt.

Skall skriva lite senare om de två matcherna för jag kommer att se på dem i tv. Hoppas de också blir av kvalitet och stämning spännande och hårda.

Rutinens värde

May 6, 2013Leave a comment

Gårdagens match mellan finallagen Dicken och Cocks var det helt klart en sak som avgjorde matchen till slut, matchen som gick in på förlängning…Rutin!

Dicken – Cocks
31 – 33 förl.
27 – 27 (15 – 14)

“övning o. praktisk erfarenhet förvärvad färdighet att utföra ett visst arbete“, så säger Svenska Akademiska ordbok om ordet rutin, och det var just det som man kunde se i Cocks spel då det gällde. Dicken som ledde största delen av matchen, hade ypperliga chanser att utvidga sitt försprång men ändå förlorar till slut.

Dicken som startade fint, de lyckades med försvaret och allt lovade gott. Ännu på halvtiden hade jag höga förväntningar att de unga killarna skulle visa hemmahallens vikt. Men vändningspunkten för mig som för säkert många andra var då de på 3 mans överläge förlorar med 0-1. Man blev bara så otroligt paff av detta att man jag inte visste hur jag skulle sitta i soffan framför TV:n.

Jag skrev i mitt tidigare inlägg vad jag skulle kunna se fungera på ett lag som Cocks men det tycks vara annat än tränarna för Dicken för märbart mycke såg man inte av det under matchen. Matchens figur steg fram i andra halvleken då ett väldigt bekant namn steg fram och gjorde vad han ville och vad laget behövde, det var Kristo Järve. En spelare som har avgjort förr matcher, många matcher. I mogna åldern av 37 orkar han stiga fram och visa att laget kan lita på honom. Han lungt och sansat spelade sig till kastläge, han visade det otroliga kast repertoar han äger och varje kast var som ett nytt. Kasten ändrades från hörna till hörna, från långsam precis placering till hårda raka skott. Han var helt enkelt fenomenal.

Visst hade han fint stöd av mitt i matchen inkommen Timo Puhakka som tog de viktiga skotten i slutet av matchen. Då Dicken som mest skulle ha behövt få bollen in i buren så stod han och plockade dem som om han spelat hela matchen. Man undrar nog hur han gör för att komma in i matchen så sent och sen ändå jobba så stabilt, klart att där också spelar rutinen in men otroligt fint av honom.

Dicken hade målgladaste spelare av Timmy Thor och kaptenen Joacim Broman som gjorde 8 mål var. Den som i förra matchen bar målgörar manteln, alltså Benny Broman var inte lika målglad i denna match och kom upp till 2 mål. Något jag tycker är en stor förvåning. Visst spelade han i denna match mera som playmaker men man skulle ha behövt mera mål av honom. Här hade ändå Cocks lyckas riktigt bra och de tog bort honom effektivt. Casimir Stierncreutz är ännu en skugga av vad han presterade under hösten, men det började synnas lite glimtar av hans kast. Han kom upp till 6 mål i matchen och speciellt distansskottet han presterade i andra halvleken från höger back positionen var vacker. Så mycke mera perfekt bakhörnans kryss-skott kan man inte prestera.

Första final matchens överraskare Mikael Knus var inte riktigt lika spelglad men kom upp till 2 mål, fast han missade nog en viktig i slutet då det vägde. Det som skulle vara intressant att veta vad det är för skada Philip Ahlgren bär eller finns det ngn annan orsak värför inte han får mera speltid? Det var inte många minuter han var inne på plan men lyckades ändå göra ett fint mål. Visst är ju J. Broman stark kandidat för att få spelminuter men tror att han också skulle kunna behöva lite vila för att uppehålla fokuset samt även i kaptensrollen motivera sina lagkamrater.

Nu är det några vilodagar emellan tills tredje och kanske avgörande match spelas i Riihimäki. Spännande spännande.

Men vad skall då hända för att Dicken inte skall börja sin sommar semester på onsdag, jo, jag håller mig till tidigare skrivet, de bör få mera fart i anfallet, i stationsspelet. De bör också få försvaret och fungera ännu snäppet bättre, och så är det bara att komma ihåg att de måste få spelarna Teemu Tamminen och Kristo Järve rubbade. För som skrivet tidigare så dessa två är de som fäller eller sänker Cocks.

Dicken måste också få minskat nerverna under spelet och spelarna måste tro på sig själv mera. Ett ganska typiskt fall sågs i förra matchen då Dicken i slutet av matchen kommer med 3 mot 2 i utespelare, och vid 11 meter från mål passar Thor bort bollen istället för att gå till slut, speciellt som han inte hade en ända försvara helt fast i sig.

Matcherna ännu såhär långt:

Cocks – Dicken: 28-24 (17-13)
Dicken- Cocks: ja. 31-33, 27-27 (15-14)
Cocks – Dicken:

Handbolls final nr. 1

May 5, 2013May 6, 2013Leave a comment

Igår spelades första finalen i handboll och ganska förvänttat så tog hemmalaget Cocks segern. Trevligt i ärendet gör det att man kan se matcherna på UrhoTV, antingen om man har betalkanalen eller sen via nätet ifall man inte har tv-kortet.

28 – 24
(17 – 13)

Cocks började matchen med taktpinnen och det var inte allt för överraskande Teemu Tamminen som var inblandad i de flesta målen. Men som de i tv studion noterade så tänkte jag också på samma sak att då alla vet hurudan kaliber och säsong Tamminen har, så värför gör man inte mera för att ta bort hans styrkor.

Nu fick han huseera genom matchen och gjorde 10 av 28 mål. Det är inte lätt men skall nog vara möjligt att frustrera en spelare som han och rubba hans spelhumör. Då man ser vem som underpresterade så kan man enkelt räkna in spelare som Kristo Järve och Kristian Jansson. Båda gjorde nog 3 mål, men deras prestationskunnighet borde nog ha försäkrat fler mål och också fler kritiska uppspelningar.

I Cocks var andra gladaste målgöraren Gheorghe Safronii med sina 7 mål. Flera av hans kast kom alltför enkelt och från överraskande bra platser då han är en långdistansskytt som i mina ögon sist och slutligen är ganska enkel att rubba på. Man skall bara stiga upp och få balansen bort före han går till kast, ifall han kommer upp i luften ostört kan man nästa räkna med att det blir ett mål. Cocks började som sagt och Dickens försvar var nog att skylla på mest. Då pratar vi om första perioden. I den andra kom gästande Dickens försvar igång och och då knappade de fast på matchledaren. De tråkiga var då att de inte räckte till den här gången. Det som också orsakade detta var målvakten Puhakka som kom in under matchen. Han gjorde viktiga räddningar som i slutet av matchen.

Hur var det för Dicken, jo, man kan summera det som Benny Broman var lagets ryggrad, som hade i andra perioden av högerhande Mikael Mäkelä och vänsterhanden Mikael Knus hjälp. Det att Teemu Hertola i matchens början hamnade på bänken pga av skada var verkligen inte ngt gästerna behöver inne i finalserien, Joona Hertola var också tvingad in i lappas upp och Max Knuts fick se sig två gånger in för ngt som jag hann förstå som näsblod. Om Dicken skall ha en realistisk chans att slå Cocks bör de nog få tillbaka sin försvarsduo bröderna Hertola.

Lagets kapten Joacim Broman kom inte riktigt igång men då han fick chansen satt han bollen säkert in, hans resultat bara 3 mål. Tidigare nämnda Benny Broman var målkung i matchen med sina 11 mål och som så många redan konstaterat så är det nog till stort sett duell mellan Tamminen och Broman i många fall. Det som de flesta vet solklart är det att rutin är ngt som väger tungt i skålen då dessa matcher pågår och där tror jag att Cocks tar det med en rejäl måtta åt sig.

Det jag noterade från matchen var det att Cocks flera gånger tappade Dicken centern då gästerna satt igång och rulla på spelet. Timmy Thor spelade sig fast flera gånger och ifall han skulle satt bollen lite tidigare vidare så skulle han antingen ha kunnat spela rakt till M6, eller via backen en snabb väggpass, ja då skulle J. Hertola kunnat göra fler mål, än de 3 han slutligen gjorde.

Det som Dicken behöver till sitt spel är mera spel med den snabbhet de har. De använder den för kontringar, halvkontringar och andra vågar, men värför är det ändå överraskande långsamt då det kommer till stationsspel?

Snabb tempo och riktnings ändring som kan öppna Cocks försvar. (http://dragoerhb.dk/e_index.html)

Om de skulle få lite mera snabba väggpassningar, skulle de öppna vilket försvar som helst. Och speciellt ett försvar som är kanske lite långsammare men destu starkare. För situationerna Dicken måste generera i offensiven är snabba och varierande för då blir Riihimäki spelarna efter och måste riva, = utvisningar.

Körningen till vänster gör det som skulle behövas. Med rätt tempoändring och och med centrar som Joona och Teemu Hertola som är stora och starka skulle de kunna göra spärren, mitt 9 Timmy och Benny behöver för att hinna förbi. Ifall man vill göra den åt båda hållen skulle det fungera fint fint vågar jag påstå.

Om dessutom backen som gör överpassningen skulle tillräckligt finurligt och övertygande göra kastfint skulle Cocks gå på det. Ta som exempel Casimir som vänster 9 och sätta honom i full fart så har inte Riihimäki spelarna ngn orsak att ifrågasätta hans kast hot.

Variation till den första var det speciellt tempo ändring. (http://dragoerhb.dk/e_index.html) — Variation till den första var det speciellt behövs tempo ändring. (http://dragoerhb.dk/e_index.html)

Den andra körningen skulle kanske vara snäppet lättare att utföra mot Cocks för det påminner mera Dickens vanliga spel. Och här om försvaret stiger så mycke upp att de tar V9 fast före han kommer i fart så är M6 mera spelbar. Och då man har spelare som Hertolas där så behöver inte passningen ens vara så spektakulär, de söker fram den bollen ändå och får fast den också.

Det skall bli skoj att se dagens match för nu spelas den i Britas, Dickens hemma hall och ifall de skall ta seger åt sig så bör de ta den idag. Om det blir förlust så tippar jag att det blir 3 raka för Cocks. Så kom igen Dicken, vi vill ju se så många finaler som möjligt så de blir hyggligt fierce fight til the end. 🙂

Bilderna är tagna från en Dansk site som är fenomenal, länken till sidan är då http://dragoerhb.dk/e_index.html. Den innehåller massor körningar, och det är inte bara bilder som jag har här utan de flesta innehåller även animerade så att man skall förstå körningen bättre. Dessa två körningar jag har valt hittar man då på följande platser:

->Excersize Game
–> Running in backcourt players
—> Running in play A
—> Center running in after LB/RB pass

Ännu tippningen för den andra finalens slutresultat: 28 – 26 åt hemmalaget Dicken

Busy busy week

April 27, 2013Leave a comment

Det har varit en vecka som bara flugit förbi, utan att jag riktigt förstått vart den försvunnit. Denna vecka har det varit massor arbete, och även kännas som om det varit en hel del annat också. Det jag nu fort kan komma tänka på är att bilarna varit på service, jag har varit två nätter och sova bort sömnbristen hos mina föräldrar som varit på resa till Lissabon samt i fredags hade vi en så kallad “pizza perjantai” på arbete.

Handboll har det också varit och där har det i herrarnas semifinalskede kommit så långt redan att ett lag spelat sig vidare till finalerna. Men hör och häpnad, det är inte Riihimäen Cocks man först skulle ha gissat sig till. Matchparen var då alltså Cocks – BK-46 och Dicken – HC West.

Dicken som då spelat sig vidare till finalerna gjorde det med 3 raka segrar:

Dicken – HC West 30 – 22
HC West – Dicken 16 – 21
Dicken – HC West 22 – 16

Det som lite överraskar är att det blivit så lite mål i de två sista matcherna. Detta är ett tecken att försvaren fungerat. Detta är ngt som glädjer mig för fast det är roligt att se en hel del mål i en match så huvudlöst fram och tillbaka springade som det varit i många matcher är inte bra i långa loppet. Iofs är det inte konstigt att Dicken spelade sig till final, för det skulle även för mig varit överraskande ifall de inte lyckas fälla Grankulla laget West.

Det material Thomas Lindström haft till förfogande denna säsong är av den kaliber att det i sig själv borde bära långt på de inhemska parketterna. Det vågar jag iaf påstå att ifall detta lag skulle delta i Baltiska liga som det är nu så kommer det att bli storförluster i de flesta matcherna. Det som skall bli intressant att se är hur unga tränaren Lindström kommer att klara av att hålla spelet igång och spelarna att hållas till det överenskomna. Det som också spelar en stor roll här enligt min åsikt är att då “öppnings sexan” blir trött och man lägger in bytesspelare så hur fungerar lagspelet sen?

Det andra matchparet har spelat enligt följande vi detta skede:

Cocks – BK-46 38 – 23
BK-46 – Cocks 34 – 30
Cocks – BK-46 33 – 25

Det som då alltså även i denna runda överraskar är att laget som ganska starkt dominerat den finska serien tagit en förlust igen, först tog de mot de verkliga “underdogs” ÅIFK en förlust, och nu mot igen på förhand klassade svagare laget BK-46 har de också dragit på sig en förlust. Det som då är det smått intresserande är att båda förlusterna kommit på borta plan. Det kan vara ett sammanträffande men det börjar också se till att detta är lagets akilles häla. Ifall detta är fallet så är det livsviktigt för Dicken i finalerna att ta de obligatoriska segrarna på hemma plan samt röva en match på borta plan.

Då man ser på målgörartabellen så är det verkligen förvänttade namn uppe på toppen, och det som är för mig skoj att se är att Dickens Joacim Broman som spelar Dickens V6 är bästa målgörare, fast noterbart är att brodern Benny är bara 2 mål bakom. För nu är ju saken den att jag tror verkligen inte att Karislaget skulle kunna ta två segrar i rad och fälle den starkaste förhandsfavoriten Cocks bort från finalerna.

Riihimäki laget har bara så mycke starkare samt bredare material. Dessutom tror jag att BK är för nöjd med att ha fällt bort Vandalaget Atlas i kvartsfinalerna att hungern samt självförtroende inte räcker till att fälla ett lag som Cocks.

Ifall dom nu skulle kunna göra detta lilla under så är det ju bara smått tråkigt för BK har inte material att plocka guldet, utan jag tippar att Dicken tar det på 3 raka och med ganska stora seger marginaler dessutom.

Det som också händer på handbolls frontten är att förflyttningar och spekulationer har börjat vad kommer spelare och tränare. Det som varit av kanske lite större flyttningar är att Atlas huvudtränare Jaakko “Jaska” Horelli har gjort deal med Riihimäen Cocks och kommer att flytta över dit för att sköta tränar ledningen för junior sidan samt verka som andre tränare i representationslaget. I och för sig så är ju Jaska och nuvarande tränaren Kaj Kekki bekantta sen många år tillbaka och har verkat inom pojkarnas landslag i flera år. I Sjundeå har Marcus Sjöstedt meddelat att han inte kommer att fortsätta som tränare för deras herr representationslag, vad han tänker göra är öppet eller iaf inte meddelat ut ännu.

HIFK har bekräftat att tränarna Kenneth Bäcklund och Stanislav Kopyl kommer att fortsätta träna deras lag nästa år, samt att de gjort kontrakt med Andrei Orel och Sergei Glinca, deras två bästa målskyttar från denna säsong. Rykten om Vandalagets nya tränare har också börjat gå omkring och det ryktas bland annat att spelaren Martin Noodla skall ta över ansvaret där, men den som väntar, den får se. 🙂
Ett rykte hos Vandalaget har också varit att den f.d. herrtränaren Toni Kallio skulle ta över igen.

Nästa match är för Karislaget och Riihimäki laget är på måndagen och jag vågar påstå att då kommer det att bli klart vem som spelar i finalerna och vem i bronsmatcherna. Cocks kommer att ta matchen 27 – 35 i Karis.

Damserien slutförd för säsongen 2012-2013

April 21, 2013May 5, 2013Leave a comment

I fredag spelades den fjärde finalmatchen som visade sig vara den avgörande. Matchen i sig var ensidig då HIFK kom som med ett nytt lag på plan efter den förlorade matchen i Grani grottan. Matchen slutade 33 – 23 (21-12).

HIFK som varit på topp i damserien i flera flera år visade att de kan hålla nerverna och då de bestämmer sig för ngt så då kommer det att utföra som sig tänkt. Matchen som skrivet var klart från början redan. Det har skrivits om 3-0, 8-2 och 16-9 skillnader. Om man presterar en sådan start i ett sånt här skede så kan man nog säga att det är verkligen utmanande för det andra laget att mera rycka upp sig.

Iom att jag har lite kontakt till HIFK via min bättre halva så tycker jag såklart att det är roligt att HIFK vann guld. Men jag kan väl tänka mig att de finns handbolls folk som tycker det börjar bli lite tjatigt med samma lag “hela” tiden. Då kommer vi oss till att fråga; att vad är det som gör att HIFK år efter år är uppe på dom högsta pallarna?

Har HIFK en enorm budjet dom lever på = nej.
Har HIFK spelare som är köpta in = nej.
Har HIFK ngn känd högt profilerad och världskänd tränare = nej.
Har HIFK proffsspelare som bara tränar och spelar = nej.

Då kommer vi tillbaka till frågan varifrån vi började, vad är det som håller dem högt i tabellen?

Visst måste vi komma ihåg att HIFK har 2 av de bästa spelarna i Finland, Anette Tallqvist som även varit och spelat i Tyskland. De har även Linda Cainberg som är av landets duktigaste backar. Av de finallag som spelade så har de ju faktiskt många landslagsspelare, de har höger kanten Kathlen Ax, förnämnda Tallqvist och Cainberg. De har även Silja Borgarsdotti-Sandelin som representerat Finland och även tidigare i landslaget uppträtt Annamari Jääskeläinen. Ett namnstarkt lag visst.

Men i dessa viktiga slutspelsmatcher har det också lyfts upp målvakten som gjorde comeback denna säsong, Misa Slotte. Även M6 spelaren Rosanna Rouhiainen som inte kanske visat sig i landslagscirklar är en mycket viktig spelare för HIFK. Många år sliter hon mitt bland motståndaren och kanske hon inte gör 9 mål per match, men alls ngt mindre viktig är hon för laget, och det finns matcher hon gjort extremt värdefulla mål också.

Om vi då skall se på final motståndaren så visst, de är kanske lite yngre av spelare i laget, och de har kanske inte lika mycke rutin av matcher som motståndare, men visst har de namnstarka spelare där med, eller vad sägs som aktiva(A) och f.d landslagsspelaren(B): Johanna Hilli (A), Bettina Lillqvist(A), Martina Genber(A), Chistina Rehnberg(A) och Bianca Eklundh(B). Verkligen inte ngt fy skam lag inte, och man måste komma ihåg att de var samma lag som möttes nu för andra året i rad.

Men frågan lyder lite, var är de andra lagen, värför är de samma lag som spelare dessa viktiga och mest prestige fyllda matcherna på våren?

Det som HIFK har då helt klart är rutin, och då man ser på laget som spelar så är det ganska långt samma spelare som spelat ihop i flera år. Detta är vad som hämtar säkerhet och rutin till ens spel. Detta är ngt de andra lag bör sträva till. Få upp i damlaget spelare som spelar flera år tillsammans samtidigt som de tränar tillsammans. Med långsiktigt planerande och arbetande kan man få framgång.

Det som ändå har varit jätte roligt att se är de att damserien i år har varit jämnare, mer underhållande och jag vågar också säga mer kvalitativ än tidigare åren. Detta är ngt som bör noteras och jobbas på. Efter en handbolls vår som denna så tycker jag man skall starkt jobba för att lyfta damseriens profil och kändbarheten. Som det är skrivet i den tryckta median här i dagarna så denna slutspels serien har bjudit på enormt fina prestationer och publikmängderna varit enormt fina. Detta ger igen ngt som man skulle kunna använda för att lyckas locka nya sponsorer och sammarbetsparnters.

Om man nu skall se detta från Grankulla synpunkt så är det säkert en besvikelse att inte nå till den klaraste av alla medaljer så skall de definitvt inte heller skämmas för sina prestationer. Att komma tillbaka från 2-0 underläge i matcherna i semifinalsskede mot Dicken är verkligen starkt gjort. Att ta en match i finalserien av ett lag som HIFK är starkt, och att i grundserien ta poängmässig seger av alla andra är också en fjäder i hatten. Det kanske inte känns så just de första dagarna efter finalerna, men hoppeligen kommer dessa faktan att komma fram senare. Och som jag tidigare här skrev så är det ju ändå enormt viktigt att få rutinen. Den besvikelsen om de fått nu har byggt på inför kommande svåra situationer. Då kan det och kommer det säkert att gå på ett annat sätt.

Grattis ännu till båda lagen och ha en skön sommar semester. 🙂

Nu då dam serien är slut så är det dags att vända blicken mot herrserien som först kommit till semifinalsskede. Men om det i en senare post.