Mängde olika relationer man har i livet är omöjligt lång och varierande för att kunna börja lista upp dem, och dessutom är jag ju mest intresserad av mina egna och närmaste relationer. Jag har läst/hört att det tar 5 sekunder för en person att bygga en åsikt om den andra parten då man träffas första gången. Efter dom 5 sekunderna börjar man fortsätta att forma bilden. Ibland träffar första åsikten helt rätt och den man fått den förblir. Där emellan kan det går riktigt tokigt. Man får en bild som sen förändras helt vid det skede man börjar snacka/umgås.

Många påstår sig kunna läsa av folk snabbt och rätt genast då de träffar, men jag hör inte till dom. Jag har en konstigt stark fördoms förmåga. Jag bygger en bild om vad jag tycker, men det jag ser som min styrka i saken är den, att jag kan enkelt forma om min åsikt. Om jag är ärlig så ser jag det som en bättre egenskap en det att man läsar av folk genast rätt, och sen kanske förblir i den fördoms åsikten. Det optimala skulle ju vara att forma en första åsikt och ännu alltid ha rätt.

Det som jag dock är nöjd med är att jag har fyllt mitt liv med människor och relationer som jag inte bara anser mig behöva för att kunna nå mina mål, utan människor jag kan vara med i harmoni, och kanske också ge av mig själv för att förbättra deras liv. Som det nu är så anser jag mig träffat fullträffen med mitt parförhållande, min partner stöder mig vid behov, behov jag inte nödvändigt själv ens ser, jag vet att jag kan stöda henne i andra saker. Men ens liv är så mycke mera än bara sitt parförhållande. Det är familj för övrigt och vänner, det är arbetskollegor, hobby kollegor. Att balansera, jämna ut och hitta cirklar och människor som fungerar på alla platser är det viktiga.

Det som är intressant hur man kan träffa en person, som utan att göra ngt speciellt tjänar åt sig ett fullständigt förtroende. Personen ifråga kan du tala om vad som helst, må det vara hur personligt som helst. En som du känner att det bara matchar genast. Då du ger ut en tanke så kan personen ta emot, reflektera eller utmana med ett ord. Då jag i tiderna började i min nuvarande arbetsgivares tjänst så hade jag en sådan person i mitt nya team.

Vi har inte varit alla kvällar tillsammans, vi har inte suttit i oändliga timmar och berättat om oss själva, eller tagit en råfylla på för att kunna prata om känslor som det krävs för många män. Då vi började snacka från första början var det bara ngt som fick mina egna tankar att stiga till en helt ny nivå. Personen i fråga slutade dock först från samma team, sen samma företag och for på en resa som tog 11månader, vilket betyder att vi då inte träffades på en lång tid, men då vi nu träffades på tumanhand kände man en samhörighet som är oförklarig för mig. Det bekväma är det att vi kan kasta ut alla våra tankar och åsikter i luften, och så plockar vi ner dem en och en i den ordningen som någondera ser nyttig i disskusionen.

Det intressanta är det att då vi kommer igång i disskusion så känns det som om man skulle bli smartare själv, som om man skulle få en injektion av ngn drog, skrämmande. 🙂

Det roliga är dock också det att jag verkar ha samma effekt på min vän, och inget är så bra som att kunna ge tillbaka det som han ger åt mig. På detta sätt får man en ömsesidig upplevelse och detta gör disskusionerna bra för båda, och inte bara den ena.

Motsatsen till det just skrivna är personer som man aldrig riktigt förstår, fast man hur skulle försöka komma underfund om hur den andra tänker på saker, så kommer man aldrig åt att förstå. Att ha dessa i ens liv är inte dåligt, utan tvärtom så enligt min åsikt är det även bra att ha av denna andra ytterligheten också i sitt liv. För att ha sådana så kan man komma åt att utmana sina egna tankar på ett spännande sätt. Det man dock måste komma ihåg är att inte ta det alltför allvarligt, och påminna sig att man kan inte alltid förstå alla och allas ideär. Det är bara så och man kan inte rätta det i vissa fall.

Balansen, det är det vad som är det viktiga!

Ämnen som dessa tycker jag är enormt intressanta och fritids-psykologi är ett skoj ämne att hantera. Båda att höra och prata om. Hur tänker andra, värför gör de som de gör, vad leder till olika handlingar och reaktioner, kan man vända på slanten och se från andras sida, kan man förbättra situationen för någon annan eller en själv. Är det låst till det som det är eller kan låset öppnas och ändra tankeställningen och inställningen?

Det kommer i vardagen fram situationer som ruskar om mig så det susar mellan öronen för mig. Det finns situationer som min förlovade kommer så “från vänster” att jag blir orolig i att hur kan jag ha tänkt såhär snävt om denna sak. Jag har just kommit upp bland molnen och så kommer en stor men snäll hand och rycker tag om mitt ben och drar mig ner till marknivå. Sen då jag just kommit på att “oj vad tönttigt jag tänkte” så kommer hon med en komentar, en åsikt, en insikt och bilden nedan aktiveras för mig:

Och då denna “process” tar slut så ser jag hur min förlovade står och smyg ler och myser då hon inser slutsatsen BINGO! 😀

Denna samma process händer också åt andra hållet, och det underbara är det att vi tillsammans har kommit till ngt som förbättrar våras bådas liv, underbart.

Till mitt stora nöje och sinnesfrid har jag äran att få uppleva dessa saker denna vecka, och dagarna efter varann, både min väns själreflekterande och min förlovades tankeställare. Då jag åkte in till kontoret i morse satt jag och kände en ro i mitt liv som var ngt man alltid försöker sträva till, och tyvärr så många kanske aldrig uppnår detta lugn.

Som det just nu är så har jag svårt att se mitt liv bli bättre för stunden. 🙂