Det river i hjärtat.

Den hjälplösa känslan som säkerligen alla småbarnsföräldrar känner igen. Då den lilla oskyldiga barnet som blir sjuk och man känner att man inte kan göra något, fast man gjort allt man kan.

Vår lilla tös har nu den här veckan dragit åt sig en så gott som fullhand på en gång. Öroninflammation, luftrörsinflammation, högst troligen luftstrupsinflammation, flunssa och förjävlig hosta och feber/stegring. Hon hostar så det river in i den djupaste plats i en förälders hjärta. Man skulle så vilja bara ta bort det från tösen till sig själv. Hon är vissen och sjuk så det strålar från henne.

Visst viste man att detta kommer att ske, speciellt vid det skede dom börjar dagis men det känns ändå så tungt då det sen sker. Då Amelie ännu är så liten att hon inte kan förklara eller beskriva sin känsla så har man den värsta möjliga tanken hur det kan kännas då man ser på henne.

Hoppas hoppas det går fort över och antibiotika börjar verka fort så att ens någon av de alla sjukor hon har skulle försvinna.

❤ Amelie.

Halva veckan bakom

Onsdag 1…

…dagen då du kommit halvvägs i arbetsveckan. Det är nu som man börjar sikta in på veckoslut och dens program. Om förra veckoslutet gick hemma under täcket pga flunssan så nästa har vi sen program båda dagarna.

Tisdag & Onsdag arbetsdagar

Men om man skall blicka lite tillbaka på arbetsdagarna som jag varit på arbete (tisdag och onsdag) så har det definitvt varit full rulle på. En hel del möten, saker som skall tas hand om och saker som skall föras vidare fort. Jag har lite blandade känslor, för då man varit borta två dagar så har man ju nuförtiden en hel del epost att läsa bort, och man skulle vilja försöka komma sakta men säkert i fart vad gäller arbete, men inte nu, nej nu är det full rulle genast från början. Saker som skall göras genast och som är jätte viktiga.

Märk att jag gnäller inte, nej, det är skoj att ha mycke att göra och man får utmana sig i att prioritera och ta tag och eldsvådor. 🙂

Min nya uppgift som jag började vid årsskiftet har verkligen varit vad jag önskat mig såhär långt. Mina uppgifter har ett brett arbetsfält och jag kommer i kontakt med massor olika människor, massor olika uppgifter och ännu utmanar de mig att komma på nya lösningar till såväl vardagliga problem som kommande utmaningar.

Det jag dock har lite svårigheter är med min närmaste chef. Vi har ganska olika arbetsmetoder och detta framkallar lite kollisionskurser. Inte i åsikter eller i personligheter men i arbets menttalitet. Inga stora saker har ännu kommit upp och ännu har det varit lätt att ruska av “motvinden” men bara vi blir vanare att jobba tillsammans kommer det nog säkert att lätta, det tror jag definitivt.

Onsdag 2…

Den här onsdagen blev det ingen tumis tid med min kära dotter för min förlovade for inte på handbollsträningar. Detta pga träningarna var inhiberade iom att det spelades i hallen en herr match. Detta är ju inte ett problem, nej då. Om jag vill gullas och leka med henne kan jag, och får jag så mycke jag vill för min förlovade, hon tycker det bara är roligt att se på.

Dotter

Det som är skönt också att se är att vår söta tös har blivit lugnare. Vi har haft det lite oroligt förra veckans slut och veckoslutet. Amelies gråt har lite ändrat och det gjorde oss lite oroligare. Det som också förundrat oss en hel del är att hennes bajs har blivit grönt, jo grönt, och inte lite grön skiftande utan faktisk grönt. Det ser nästan ut som om vår dotter skulle ha ätit gräs. Vi gick i flera dagar och undrade vad det kan vara och vid några skeden har vi redan undrat att kan det vara att hon börjar få tänder redan.

Helt vanligt är det inte iom att hon inte är fyllda 4 månader, men inte är det omöjligt heller för den delen. Efter många om och men så kom jag på i veckoslutet att vi förra måndagen började med ett nytt märke av D-vitaminer åt henne. Det vi tidagare gett har varit droppar med mjölksyre bakterier och har varit oljebaserad(vilket vi inte reagerat på tidigare).

De nya dropparna var utan mjölksyre bakterierna och vattenbaserad. Detta kan ha varit för mycke ändring på en gång för efter att vi började ge dessa så ändrade gråtet. I söndags var det sista gången vi gav av dessa nya droppar och nu efter att vi inte gett mera så har hon lugnat ner sig och har det klart lugnare. Det var så illa vid slutet av förra veckan att vi hamnade till och med ge lite värkmedicin då inte vi visste vad problemet var.

Avföringen är ännu grönt och det förundrar oss ännu men det är inte hela värden sa de från rådgivningen då vi var i kontakt dit i måndags. Men i morgon skall vi ha tösens 4 månaders rådgivning och då skall vi träffa en läkare så det blir en ypperlig plats att fråga ut lite henne med det vi gått och undrat på här senaste månaden. Men mest är vi kanske ändå nyfikna att veta att hur mycke har lilla söta tösen vuxit i cm och gram. Vi har alltid före vi farit till rådgivningen för dessa kollar haft en tippning på min Facebook sida för familjemedlemmar. Det har varit skoj att se hur alla gissat hennes längd och vikt. Flesta gånger har min mamma varit närmast.

Jobbigt.

Igår som jag hann skriva att vår kära dotter blivit sjuk så nu har det då såklart svängt om helt och hållet. Igår kväll och idag har Amelie varit klart bättre och mer energisk, föräldrarna däremot blivit flunssiga istället. 😦

Hann ännu igår på första barnet träffen berätta åt de andra att det har varit skönt att jag inte blivit flunssig fast jag borde kanske vara det iom att jag är så trött hela tiden. Inatt bröt den sen ut och nu är man ganska slut. Nå, det är bara att ta det lugnt, dricka mycke och vila så långt det går. Otrevliga är ju dessutom det att båda föräldrarna är sjuka. Så vi båda hamnar bita ihop för att sköta Amelie som nu är energisk och glad.

Får se om det blir värre tills i morgon. Idag är jag på jobb normalt men om det blir värre så tror jag det är bättre att jag stannar hemma.

Gällande träffen igår så den gick bra, och det var skoj att se alla. 2 av de 3 som var på plats var 3½ månad eller knappa 4, och sen den tredje var klart yngre, nätt och jämnt 1 månad gammal. Var annars också skönt att få höra om andras vardagar och deras upplevelser om förlossning mm.