Vi kommer till slutet av Mars 2019, och även denna månad har jag uppehållit min bokutmaning för detta år. Då Januari boken kom från politikens värld sjönk jag i Mars in i idrottensvärld och närmare, handboll.

Det finns stora figurer, stora idoler och oändligt mycket spännande historier från sportens värld, och handbollen. Men en figur som säkert får de flesta att le och minnas de medalj rika åren för Svenska herrlandslaget i handboll är “den flygande köttbullen”, eller mera officiellt; Ljubomir Vranjes. Denna månad har jag läst 2016 utkomna självbiografin; Ljubomir Vranjes; Jag vill bara vinna.

För att få variation för alla tre första månaderna har jag valt böcker skrivna i olika språk. Denna var faktiskt en av de få böckerna jag förhandsreserverat för att få den så fort som möjligt. Ljubo som han även kallas, kommer jag ihåg att jag älskade att se spela. Med sina 166cm, och kroppsbygnad som ser ut som en otroligt stark tjur, och sitt aggressiva spelstil fångade han även mig som undomsspelare, och det var en fröjd att så se han spela.

Som bok var det här faktiskt en “re-read”, för jag slukade i mig hela boken då den äntligen kom hem på posten, 4 Juli 2016. Första läsningen gick faktiskt så himla fort att då jag nu läste den på nytt, kom det fram saker jag kanske lite missat då första gången. Det jag älskar i denna bok är sättet det är skrivet. Fast det är väl strukturerat genom hans karriär som spelare, och som tränare så är det inte en ibland upplevt kronologisk och trist genomgång. Utan boken verkligen verkar vara skriven av en person som inte spottar ut böcker på löpande band.

Ljubo har lyckas fängsla känslor han känt, han upplevt och de uttrycks på ett väldigt fint sätt. Han lyfter fram såväl dystra upplevelser om sin depression, de otaliga skador som sport så ofta hämtar med sig på elitnivå. Men också glädje stunder, stunder han varit stolt och segrar han fått vara med om.

Boken börjar med hans ungdom, och går vidare till då handbollen kommit in i hans liv. Hur har målmedvetet och via hårt arbete kunnat lyfta sig upp till lagkapten i det anrika Flensburg, i den tyska Bundesligan. Hur han kommit in i det Svenska landslaget och hur de lyckas vinna lag som ingen riktigt trott på. Man hör och läser om hur det i ligor som NHL mm används grymma mängder värkmedicin och bedövningssprutor för att kunna stiga in på plan för att klara matcher, men det är kanske inte lika vanligt att höra sådant om handboll, fast det som sport är av de tuffaste som finns.

Då jag läste boken sjönk jag så djupt in i den att jag kunde känna smärttan Vranjes haft då det gjort ont i kroppen, och då jag själv gått igenom “bara” två knäoperationer kändes det nästan av igen de smärttor jag då haft, fast det knappast varit nära på vad Ljubo erfarit.

Boken hämtar fram många många gånger hur man skall drömma stort, men absolut också vara färdig att lägga in de otroliga mängder arbete man måste göra för att nå toppen.

“För mig är hjärtat viktigt, har du hjärtat kommer viljan på köpet.”

Man har sett hur Ljubo gjort enormt fint arbete som tränare för Flensburg, och man känner till att han vunnit Champions League, men vad jag inte vetat är att han är den ända Svenska tränare, och yngsta tränare som någonsin vunnit denna prestige fyllda titteln. Det är underbart att läsa om honom som tränare. Hurudana värderingar samt metodiker han använder och hur engagerar sig för sina spelare, sitt lag och sin klubb. Bara alla tränare skulle kunna snappa upp hans ideologi, och implementera den på sitt sätt.

Jag tackar dig Ljubomir med familj för att du antog dig att skriva och öppna ditt liv, och karriär för alla oss nyfikna, fast det knappast varit det lättaste beslutet du gjort.

Book 3 of 12 – DONE!

Book challenge summery page.