Om man skulle fråga vad av mina barndomsminnen som är av de viktigaste och varmaste så kan jag på ganska rak hand räkna upp en speciell. Det är då alltså då jag som liten kille var på sommaren hos mormor och morfar på deras sommarstuga, men speciellt då vi for med morfar ut och fiska. Morfar lärde mig då saker som att ro och kontrollera båten samt de mesta om fiskande.

Då vi sen fått något från sjön bredvid stugan förde vi det hem och mormor rensade fisken och stekte den som färsk. Sjön vi fiskade på hade en stark stam av abborrar så det var det som oftast nappa tag på kroken. Mormor lärde mig då rensa fisken samt steka den riktigt god för att äta som sådan, med remoulade sås eller på kvällsmacka före man gick och sova.

Det var dock otaliga timmar man satt ute på sjön med morfar och han berättade spännande berättelser om hans barndom mm. Redan bara att tänka på det dessa fina minnen värmer hjärtat men nu när vi har sommarstället vid havet så bestämde jag mig denna sommar att återuppleva dessa erfarenheter som legat på hyllan flera år.

I och med att fiske vattnen varit obekantta så gick första 2~4 gångerna åt att bekantta sig vart det lönar sig att kasta draget. Som resultat var i medeltal av 10 kast 7~8 gånger bara kroken fast i bottnet eller vatten växterna, eller som min morfar alltid kallade det då gräs kom upp: “då får vi i alla fall sallad till fisken.”

Ibland nappade det och resultatet var oftast en liten abborre, i själva verket så det ända som nappat på och kommit ända fram till mig så har det bara varit abborrar. Tyvärr var det alltid bara små abborrar som det bara är bäst att kasta tillbaka och växa till sig. Men efter kanske 5 gånger att prova så nappade till och det kändes genast i spö att nu är det något lite större. Inte någon bjässe men lite större och visst, det kom en passlig för att kunna steka åt sig lite fisk. Det kom en till ännu efter det så det blev två goda lunch abborrar.

Då fiskarna var fångade blev det dags för nästa del av minnen att återupplevas, renssandes av fisken. Jag hade sett otaliga gånger hur hon rensade fisken men det var ju ändå 15+ år sen den dess så det var lite trixandes och fummel hit och dit. Det är ju helt olika att göra det själv och se ngn annan göra det. Men det ble gjort och slutresultatet var kanske inte riktigt lika fint som då man köper filér från saluhallen men det blev ännu kött att steka. 🙂

2 av 3 steg vart gjort och då kom det till den tredje och kanske den viktigaste, att steka fisken. Det är ju ett kännt fakta att mor och far föräldrar gör alltid godare mat, dom kan visa hur dom gör och vad de sätter i maten men den smakar alltid bättre så det var smått farligt att tillreda fisken och tänka på den mormor lagade åt oss.

Resultatet blev och se gott ut, men hur skulle den smaka…

Mmmm, det var gott, inte lika gott som då mormor tillredde maten men riktigt gott, och då jag satt och åt fångsten kom alla gamla minnen ännu starkare tillbaka och jag njöt för fulla muggar. Börjar sakna riktigt rejält mina morföräldrar och skall besöka dem som snarast, inte bara för att berätta om mitt lilla äventyr men även för att träffa de kära som finns kvar.

❤ Mormor och Morfar!