Handbolls final nr. 1

Igår spelades första finalen i handboll och ganska förvänttat så tog hemmalaget Cocks segern. Trevligt i ärendet gör det att man kan se matcherna på UrhoTV, antingen om man har betalkanalen eller sen via nätet ifall man inte har tv-kortet.

cocks

 28 – 24 dicken
(17 – 13)

Cocks började matchen med taktpinnen och det var inte allt för överraskande Teemu Tamminen som var inblandad i de flesta målen. Men som de i tv studion noterade så tänkte jag också på samma sak att då alla vet hurudan kaliber och säsong Tamminen har, så värför gör man inte mera för att ta bort hans styrkor.

Nu fick han huseera genom matchen och gjorde 10 av 28 mål. Det är inte lätt men skall nog vara möjligt att frustrera en spelare som han och rubba hans spelhumör. Då man ser vem som underpresterade så kan man enkelt räkna in spelare som Kristo Järve och Kristian Jansson. Båda gjorde nog 3 mål, men deras prestationskunnighet borde nog ha försäkrat fler mål och också fler kritiska uppspelningar.

I Cocks var andra gladaste målgöraren Gheorghe Safronii med sina 7 mål. Flera av hans kast kom alltför enkelt och från överraskande bra platser då han är en långdistansskytt som i mina ögon sist och slutligen är ganska enkel att rubba på. Man skall bara stiga upp och få balansen bort före han går till kast, ifall han kommer upp i luften ostört kan man nästa räkna med att det blir ett mål. Cocks började som sagt och Dickens försvar var nog att skylla på mest. Då pratar vi om första perioden. I den andra kom gästande Dickens försvar igång och och då knappade de fast på matchledaren. De tråkiga var då att de inte räckte till den här gången. Det som också orsakade detta var målvakten Puhakka som kom in under matchen. Han gjorde viktiga räddningar som i slutet av matchen.

Hur var det för Dicken, jo, man kan summera det som Benny Broman var lagets ryggrad, som hade i andra perioden av högerhande Mikael Mäkelä och vänsterhanden Mikael Knus hjälp. Det att Teemu Hertola i matchens början hamnade på bänken pga av skada var verkligen inte ngt gästerna behöver inne i finalserien, Joona Hertola var också tvingad in i lappas upp och Max Knuts fick se sig två gånger in för ngt som jag hann förstå som näsblod. Om Dicken skall ha en realistisk chans att slå Cocks bör de nog få tillbaka sin försvarsduo bröderna Hertola.

Lagets kapten Joacim Broman kom inte riktigt igång men då han fick chansen satt han bollen säkert in, hans resultat bara 3 mål. Tidigare nämnda Benny Broman var målkung i matchen med sina 11 mål och som så många redan konstaterat så är det nog till stort sett duell mellan Tamminen och Broman i många fall. Det som de flesta vet solklart är det att rutin är ngt som väger tungt i skålen då dessa matcher pågår och där tror jag att Cocks tar det med en rejäl måtta åt sig.

Det jag noterade från matchen var det att Cocks flera gånger tappade Dicken centern då gästerna satt igång och rulla på spelet. Timmy Thor spelade sig fast flera gånger och ifall han skulle satt bollen lite tidigare vidare så skulle han antingen ha kunnat spela rakt till M6, eller via backen en snabb väggpass, ja då skulle J. Hertola kunnat göra fler mål, än de 3 han slutligen gjorde.

Det som Dicken behöver till sitt spel är mera spel med den snabbhet de har. De använder den för kontringar, halvkontringar och andra vågar, men värför är det ändå överraskande långsamt då det kommer till stationsspel?

Snabb tempo och riktnings ändring som kan öppna Cocks försvar.
Snabb tempo och riktnings ändring som kan öppna Cocks försvar. (http://dragoerhb.dk/e_index.html)

Om de skulle få lite mera snabba väggpassningar, skulle de öppna vilket försvar som helst. Och speciellt ett försvar som är kanske lite långsammare men destu starkare. För situationerna Dicken måste generera i offensiven är snabba och varierande för då blir Riihimäki spelarna efter och måste riva, = utvisningar.

Körningen till vänster gör det som skulle behövas. Med rätt tempoändring och och med centrar som Joona och Teemu Hertola som är stora och starka skulle de kunna göra spärren, mitt 9 Timmy och Benny behöver för att hinna förbi. Ifall man vill göra den åt båda hållen skulle det fungera fint fint vågar jag påstå.

Om dessutom backen som gör överpassningen skulle tillräckligt finurligt och övertygande göra kastfint skulle Cocks gå på det. Ta som exempel Casimir som vänster 9 och sätta honom i full fart så har inte Riihimäki spelarna ngn orsak att ifrågasätta hans kast hot.

Variation till den första var det speciellt tempo ändring. (http://dragoerhb.dk/e_index.html)
Variation till den första var det speciellt behövs tempo ändring. (http://dragoerhb.dk/e_index.html)

Den andra körningen skulle kanske vara snäppet lättare att utföra mot Cocks för det påminner mera Dickens vanliga spel. Och här om försvaret stiger så mycke upp att de tar V9 fast före han kommer i fart så är M6 mera spelbar. Och då man har spelare som Hertolas där så behöver inte passningen ens vara så spektakulär, de söker fram den bollen ändå och får fast den också.

Det skall bli skoj att se dagens match för nu spelas den i Britas, Dickens hemma hall och ifall de skall ta seger åt sig så bör de ta den idag. Om det blir förlust så tippar jag att det blir 3 raka för Cocks. Så kom igen Dicken, vi vill ju se så många finaler som möjligt så de blir hyggligt fierce fight til the end. 🙂

Bilderna är tagna från en Dansk site som är fenomenal, länken till sidan är då http://dragoerhb.dk/e_index.html. Den innehåller massor körningar, och det är inte bara bilder som jag har här utan de flesta innehåller  även animerade så att man skall förstå körningen bättre. Dessa två körningar jag har valt hittar man då på följande platser:

->Excersize Game
–> Running in backcourt players
—> Running in play A
—> Center running in after LB/RB pass

Ännu tippningen för den andra finalens slutresultat: 28 – 26 åt hemmalaget Dicken

Busy busy week

Det har varit en vecka som bara flugit förbi, utan att jag riktigt förstått vart den försvunnit. Denna vecka har det varit massor arbete, och även kännas som om det varit en hel del annat också. Det jag nu fort kan komma tänka på är att bilarna varit på service, jag har varit två nätter och sova bort sömnbristen hos mina föräldrar som varit på resa till Lissabon samt i fredags hade vi en så kallad “pizza perjantai” på arbete.

Handboll har det också varit och där har det i herrarnas semifinalskede kommit så långt redan att ett lag spelat sig vidare till finalerna. Men hör och häpnad, det är inte Riihimäen Cocks man först skulle ha gissat sig till. Matchparen var då alltså Cocks – BK-46 och Dicken – HC West.

Dicken som då spelat sig vidare till finalerna gjorde det med 3 raka segrar:

Dicken – HC West 30 – 22
HC West – Dicken 16 – 21
Dicken – HC West 22 – 16

Det som lite överraskar är att det blivit så lite mål i de två sista matcherna. Detta är ett tecken att försvaren fungerat. Detta är ngt som glädjer mig för fast det är roligt att se en hel del mål i en match så huvudlöst fram och tillbaka springade som det varit i många matcher är inte bra i långa loppet. Iofs är det inte konstigt att Dicken spelade sig till final, för det skulle även för mig varit överraskande ifall de inte lyckas fälla Grankulla laget West.

Det material Thomas Lindström haft till förfogande denna säsong är av den kaliber att det i sig själv borde bära långt på de inhemska parketterna. Det vågar jag iaf påstå att ifall detta lag skulle delta i Baltiska liga som det är nu så kommer det att bli storförluster i de flesta matcherna. Det som skall bli intressant att se är hur unga tränaren Lindström kommer att klara av att hålla spelet igång och spelarna att hållas till det överenskomna. Det som också spelar en stor roll här enligt min åsikt är att då “öppnings sexan” blir trött och man lägger in bytesspelare så hur fungerar lagspelet sen?

Det andra matchparet har spelat enligt följande vi detta skede:

Cocks – BK-46 38 – 23
BK-46 – Cocks 34 – 30
Cocks – BK-46 33 – 25

Det som då alltså även i denna runda överraskar är att laget som ganska starkt dominerat den finska serien tagit en förlust igen, först tog de mot de verkliga “underdogs” ÅIFK en förlust, och nu mot igen på förhand klassade svagare laget BK-46 har de också dragit på sig en förlust. Det som då är det smått intresserande är att båda förlusterna kommit på borta plan. Det kan vara ett sammanträffande men det börjar också se till att detta är lagets akilles häla. Ifall detta är fallet så är det livsviktigt för Dicken i finalerna att ta de obligatoriska segrarna på hemma plan samt röva en match på borta plan.

Då man ser på målgörartabellen så är det verkligen förvänttade namn uppe på toppen, och det som är för mig skoj att se är att Dickens Joacim Broman som spelar Dickens V6 är bästa målgörare, fast noterbart är att brodern Benny är bara 2 mål bakom. För nu är ju saken den att jag tror verkligen inte att Karislaget skulle kunna ta två segrar i rad och fälle den starkaste förhandsfavoriten Cocks bort från finalerna.

Riihimäki laget har bara så mycke starkare samt bredare material. Dessutom tror jag att BK är för nöjd med att ha fällt bort Vandalaget Atlas i kvartsfinalerna att hungern samt självförtroende inte räcker till att fälla ett lag som Cocks.

Ifall dom nu skulle kunna göra detta lilla under så är det ju bara smått tråkigt för BK har inte material att plocka guldet, utan jag tippar att Dicken tar det på 3 raka och med ganska stora seger marginaler dessutom.

Det som också händer på handbolls frontten är att förflyttningar och spekulationer har börjat vad kommer spelare och tränare. Det som varit av kanske lite större flyttningar är att Atlas huvudtränare Jaakko “Jaska” Horelli har gjort deal med Riihimäen Cocks och kommer att flytta över dit för att sköta tränar ledningen för junior sidan samt verka som andre tränare i representationslaget. I och för sig så är ju Jaska och nuvarande tränaren Kaj Kekki bekantta sen många år tillbaka och har verkat inom pojkarnas landslag i flera år. I Sjundeå har Marcus Sjöstedt meddelat att han inte kommer att fortsätta som tränare för deras herr representationslag, vad han tänker göra är öppet eller iaf inte meddelat ut ännu.

HIFK har bekräftat att tränarna Kenneth Bäcklund och Stanislav Kopyl kommer att fortsätta träna deras lag nästa år, samt att de gjort kontrakt med Andrei Orel och Sergei Glinca, deras två bästa målskyttar från denna säsong. Rykten om Vandalagets nya tränare har också börjat gå omkring och det ryktas bland annat att spelaren Martin Noodla skall ta över ansvaret där, men den som väntar, den får se. 🙂
Ett rykte hos Vandalaget har också varit att den f.d. herrtränaren Toni Kallio skulle ta över igen.

Nästa match är för Karislaget och Riihimäki laget är på måndagen och jag vågar påstå att då kommer det att bli klart vem som spelar i finalerna och vem i bronsmatcherna. Cocks kommer att ta matchen 27 – 35 i Karis.

Damserien slutförd för säsongen 2012-2013

I fredag spelades den fjärde finalmatchen som visade sig vara den avgörande. Matchen i sig var ensidig då HIFK kom som med ett nytt lag på plan efter den förlorade matchen i Grani grottan. Matchen slutade 33 – 23 (21-12).

HIFK som varit på topp i damserien i flera flera år visade att de kan hålla nerverna och då de bestämmer sig för ngt så då kommer det att utföra som sig tänkt. Matchen som skrivet var klart från början redan. Det har skrivits om 3-0, 8-2 och 16-9 skillnader. Om man presterar en sådan start i ett sånt här skede så kan man nog säga att det är verkligen utmanande för det andra laget att mera rycka upp sig.

Iom att jag har lite kontakt till HIFK via min bättre halva så tycker jag såklart att det är roligt att HIFK vann guld. Men jag kan väl tänka mig att de finns handbolls folk som tycker det börjar bli lite tjatigt med samma lag “hela” tiden. Då kommer vi oss till att fråga; att vad är det som gör att HIFK år efter år är uppe på dom högsta pallarna?

Har HIFK en enorm budjet dom lever på = nej.
Har HIFK spelare som är köpta in = nej.
Har HIFK ngn känd högt profilerad och världskänd tränare = nej.
Har HIFK proffsspelare som bara tränar och spelar = nej.

Då kommer vi tillbaka till frågan varifrån vi började, vad är det som håller dem högt i tabellen?

Visst måste vi komma ihåg att HIFK har 2 av de bästa spelarna i Finland, Anette Tallqvist som även varit och spelat i Tyskland. De har även Linda Cainberg som är av landets duktigaste backar. Av de finallag som spelade så har de ju faktiskt många landslagsspelare, de har höger kanten Kathlen Ax, förnämnda Tallqvist och Cainberg. De har även Silja Borgarsdotti-Sandelin som representerat Finland och även tidigare i landslaget uppträtt Annamari Jääskeläinen. Ett namnstarkt lag visst.

Men i dessa viktiga slutspelsmatcher har det också lyfts upp målvakten som gjorde comeback denna säsong, Misa Slotte. Även M6 spelaren Rosanna Rouhiainen som inte kanske visat sig i landslagscirklar är en mycket viktig spelare för HIFK. Många år sliter hon mitt bland motståndaren och kanske hon inte gör 9 mål per match, men alls ngt mindre viktig är hon för laget, och det finns matcher hon gjort extremt värdefulla mål också.

Om vi då skall se på final motståndaren så visst, de är kanske lite yngre av spelare i laget, och de har kanske inte lika mycke rutin av matcher som motståndare, men visst har de namnstarka spelare där med, eller vad sägs som aktiva(A) och f.d landslagsspelaren(B): Johanna Hilli (A), Bettina Lillqvist(A), Martina Genber(A), Chistina Rehnberg(A) och Bianca Eklundh(B). Verkligen inte ngt fy skam lag inte, och man måste komma ihåg att de var samma lag som möttes nu för andra året i rad.

Men frågan lyder lite, var är de andra lagen, värför är de samma lag som spelare dessa viktiga och mest prestige fyllda matcherna på våren?

Det som HIFK har då helt klart är rutin, och då man ser på laget som spelar så är det ganska långt samma spelare som spelat ihop i flera år. Detta är vad som hämtar säkerhet och rutin till ens spel. Detta är ngt de andra lag bör sträva till. Få upp i damlaget spelare som spelar flera år tillsammans samtidigt som de tränar tillsammans. Med långsiktigt planerande och arbetande kan man få framgång.

Det som ändå har varit jätte roligt att se är de att damserien i år har varit jämnare, mer underhållande och jag vågar också säga mer kvalitativ än tidigare åren. Detta är ngt som bör noteras och jobbas på. Efter en handbolls vår som denna så tycker jag man skall starkt jobba för att lyfta damseriens profil och kändbarheten. Som det är skrivet i den tryckta median här i dagarna så denna slutspels serien har bjudit på enormt fina prestationer och publikmängderna varit enormt fina. Detta ger igen ngt som man skulle kunna använda för att lyckas locka nya sponsorer och sammarbetsparnters.

Om man nu skall se detta från Grankulla synpunkt så är det säkert en besvikelse att inte nå till den klaraste av alla medaljer så skall de definitvt inte heller skämmas för sina prestationer. Att komma tillbaka från 2-0 underläge i matcherna i semifinalsskede mot Dicken är verkligen starkt gjort. Att ta en match i finalserien av ett lag som HIFK är starkt, och att i grundserien ta poängmässig seger av alla andra är också en fjäder i hatten. Det kanske inte känns så just de första dagarna efter finalerna, men hoppeligen kommer dessa faktan att komma fram senare. Och som jag tidigare här skrev så är det ju ändå enormt viktigt att få rutinen. Den besvikelsen om de fått nu har byggt på inför kommande svåra situationer. Då kan det och kommer det säkert att gå på ett annat sätt.

Grattis ännu till båda lagen och ha en skön sommar semester. 🙂

Nu då dam serien är slut så är det dags att vända blicken mot herrserien som först kommit till semifinalsskede. Men om det i en senare post.

Grattis HIFK.
Grattis HIFK.

Damernas slutspelssituation

Den här veckan har blivit präglad av herrarnas kvartsfinaler men damerna har också spelat. Igår fredag var det damernas första finalmatch och samtidigt första av två bronsmatcher. Spelsystemet går ju till så att i finalerna är det bäst av fem och bronsmatcherna spelas så satt det är sammanlagda målen som avgör bronsmedaljören.

Om jag börjar med brons matcherna. Lagen som spelar för brons är då Dicken och BK-46, om man frågat mig före gårdagens match skulle jag sagt att Dicken tar båda matcherna. Nu gick det iaf så att första matchen spelades i Britas på Dickens hemmaplan men Karislaget BK-46 var starkare, med 2 mål. Siffrorna i sig själv matchen var 31 – 33 (16 – 22) vilket i mina ögon och tankar skulle mena att försvarsspelet inte varit så värst bra på någondera laget. Därför tycker jag att det låter lite intressant då BK-46 på sin hemsida följande: “BK’s spel baserade sig på ett urstarkt mittenförsvar som en rörlig försvarslinje förverkligade mycket fint.”

Jag har lite svårt att tro att ifall försvaret är så bra som dom säger att motståndaren i damernas FM serie i Finland ändå skulle göra 31 mål. Visst, kan jag ha fel, men iaf. Detta betyder nu då det att idag lördag då den andra matchen spelas i Karis måste Dicken vinna med 3 mål för att  vinna bronsmedaljen. Det kommer inte att bli lätt på borta plan, men verkligen inte heller omöjligt.

Tror dock att Karis damerna har så mycke mera erfarenhet i liknande situationer att de kommer att hålla segern hemma, men jämnt tror jag att det blir. Destu längre in på matchen det hålls jämnt destu bättre för BK. Ifall Dicken lyckas dra upp en rejäl lucka i början så kan dom ha alla chanser. Men om spelet är ännu vid 40~45minuter max 1-3 målsskillnad tippar jag att BK-46 vinner. Lycka till i matchen åt bägge lag.

Matchreferat:
Finnhandball.net
Västra Nyland
BK-46.fi

Finalerna

grifk GrIFK – HIFK logo_hifk

Här har vi en nagebitare skulle jag gissa. Den första matchen spelades då igår i Grankulla grottan. Lagen har mötts i finalerna tidigare under säsongerna 2011-2012 och 2008-2009.

2008 – 2009: Finska mästare: GrIFK
2011 – 2012: Finska mästare: HIFK

Första matchen har enligt raporterna varit nervöst spel och det överraskar inte ngn tror jag. Matchen slutade 28–31 (13–16).  HIFK som haft en svajjande säsong spelmässigt och GrIFK som just spelat en häftig semifinals runda mot Dicken. Tippningen jag sätter för denna matchserie är 3-2 åt HIFK. Dom kommer nog att hamna spela alla fem matcher för att få klart vem är starkare. Den första matchens bästa målgörare för bägge lag har varit:

GrIFK: Martina Genberg 8, Christina Rehnberg 7, Johanna Hilli 6, Betina Lillqvist 5
HIFK: Linda Cainberg 10, Annette Tallqvist 9, Silja Borgasdottir Sandelin 4, Rosanna Rouhiainen 4

Namnen är ganska förvänttade och det är fint att se att Cainberg har fått spelhumöret upp. I semifinalerna var hon oförvänttat tam av sig men hon verkar ju ha fått spelhumöret vid det rätta skede. Hoppas bara hon kommer att kunna uppehålla det ända till slut. Det har också kommit fram i den skrivna median att GrIFK har haft 31 tekniska fel och tränaren Gustaf Ahlroos har helt rätt att om de skall vinna matcher måste de får ner den mängden. HIFK:s målvakt Misa Slotte har blivit utnämnd i median också med att ha spelat en stabil match med flera parader. Det är ngt som HIFK behöver för att klara av guldet.

Med erfarenheten av den första matchen så tippar jag att den andra matchen på måndagen kommer att sluta 30 – 29.

Matchreferat:
Finnhandball.net
HBL

Veckans händelser

Denna vecka har det igen varit lite nytt på dotterfronten men destu mera på handbolls fronten och speciellt dam sidan.

Familjeveckan

Veckan har gått helt okej. Det har inte hänt något stort och revolutionerande men det som kan klassas att vara nytt iaf är kvälls grinande. Hon har sovit lite mindre på dagarna och det har lett till att det varit gnäll och missnöje senare på kvällen. Vi har iaf ännu lyckas hålla lite av kvällsrutin med blöjbyte och nattmjölk de samma tiderna som tidigare men det har kännats tyngre än vanligen.

Vi var och se på en handbollsmatch i veckan och det blev tyvärr så att båda kunde inte se på matchen och följa med den för hon var så orolig. Iom att det var Annikas lag så skötte jag Amelie under matchen och lät henne se på matchen, vilket var uppskattat. Detta kvällsgrinande har också varit tillsammans med lite jobbigare nätter och jag har sovit ganska dåligt också. Jag tror att en orsak är den att då vi alla sovit i samma rum som inte är så värst stor, så har luften tagit slut, plus att det varit ganska varmt också.

Gällande värmen så har jag tagit en temperaturmätare till sovrummet och förra natten kollade jag på den alltid då jag var vaken och det högsta jag träffade på var lite efter 03:00, då det var 24,5 grader varmt. Detta bekräftar tyvärr min rädsla att det börjar bli så varmt att det måste hittas på ngt.

Vi har snackat redan tidigare om alternativet att flytta Amelie till ett annat rum och till min stora glädje gjorde Annika ett stort arbete och möblerade om här hemma under dagen. Då jag alltså kom hem så var så gott som allt fixat vilket var jätte skönt då jag ändå jobbat igen hela veckan på arbete och haft dessutom ganska bråttom. Hon är nog så snäll och hjälpsam min kärlek. ❤

Det blir nu då första natten nu inkommande (fre-lör) natten som vi sover i olika rum, och det kommer ju att bli lite spännande. Jag hoppas på att vi alla kommer att sova lite bättre men det kan jag rapportera om lite senare.

Handboll

Denna vecka har det varit semifinaler för damerna och matchparen är ju Dicken – GrIFK och HIFK – BK-46. Jag har ju spått att finalen kommer att spelas mellan GrIFK och HIFK, men då matcherna satt igång så verkade det gå dåligt för min tippning. Dicken tog första och andra matchen och ledde matchserien med 2-0. BK-46 tog en seger i första matchen på Idrottshuset i stan vilket ofta anses vara svårt, det är ju ändå HIFK:s hemmahall.

Sen började dock förhandsfavoriterna kämppa emot och få lite i ordning på sitt eget spe.l GrIFK tog en seger i tredje mötet då Dicken hade första chansen att försäkra sin final plats. HIFK, jo de gjorde det fina att de börja ta seger efter seger, och spelade också sig med 3 raka segrar till final. HIFK alltså till final med 3-1 i segrar och därmed har vi en av förhandsfavoriterna klara. Karislaget kämppade bra i de 3 första matcherna och två av dem gick också till förlängning. Den otroligaste av de 4 totala matcherna var ändå tisdagens match, vilken vi var och se på i Idrottshuset. matchen slutade 39-39 och gick till förlängning. På fortsättningstiden smulade HIFK Karislaget till mjöl. Under de fortsatta 10 minuterna gjorde Helsingforslaget 13 mål mot BK-46 motsvarande 4. Överhuvudtaget är det ju ganska otroligt att se så mycke mål i detta skede av serien. Man skulle liksom tro att 52-43 inte skulle vara realistiskt, inte fast det spelades i 70minuter. NSM

Allt tyder på och jag kan bekräfta att det var inte försvaret som var i huvudroll i denna match. 😉

Då man ser på målgörarna nu i matchparet BK-HIFK så står två namn fram helt klart och inte så oförvänttat.
Tallqvist Annette (HIFK), totalt 37 mål / 4 matcher
Degerman Pamela (BK-46), totalt 43 mål / 4 matcher

Nästbästa i HIFK har gjort 18mål och i BK 19. Jag förstår att alla lag har sin stjärna som gör mest mål men att skillnaden är så här merkant tycker jag inte är ett bra tecken då vi är i det skede av säsongen. Det som då också kommer fram att är fullständigt horribelt är att det i match 3 kan komma så mycket mål. Tycker bägge lagens tränare (om de fortsätter nästa säsong) skall ta sig en liten tankeställare och försöka jobba upp ett bredare material av målgörare offensivt. HIFK har fler som skall göra mål men hur skall “Nalle” Nylund få dem igång inför finalerna? Här tänker jag mig Linda Cainberg, Silja Sandelin och Kathlen Ax. Center spelaren Rosanna Rouhiainen gör nog mål med hög prosent ifall hon blir matad bollen så det är också ngt värt fila på till finalerna.

Det som är klart att det lag som kommer emot kommer att bestå av kanske fysiskt sett lite mindre spelare och spelare som hellre bryter sig igenom försvaret än går på distansskott. Då jag kollade igenom grundserie information nu så kom jag på en sådan intressant fakta att de fyra första lagen i grundserien, som alla var på samma poängantal och klart före resten. Då man tittar på gjorda och släppta mål så kan man sen en liten utstickare.

Förening; Gjorda mål / Släppta mål | Skillnaden
GrIFK; 501 / 336 | +165
HIFK; 492 / 348 | + 144
BK-46; 478 / 426 | +52
Dicken: 487 / 403 | +84

I det andra matchparet så gjorde GrIFK det smått otroliga och steg från 2-0 underläge i matcherna till jämna 2-2. Den fjärde matchen spelades idag i Britas och på det sättet lyckades Grankulla flickorna föra den femte avgörande matchen hem till egna hemma hallen. Alla matcherna mellan dessa två lagen har varit jämna och spännande och det kan man vänta från den sista avgörande också. Den avgörande matchen kommer att spelas på måndagen och jag kommer att försöka fara se på den.

Matchparet HIFK – BK-46
HIFK – BK-46:  28 – 33
BK-46 – HIFK: 20 -21
HIFK – BK-46: 52 – 43 (39 – 39 (19 – 19))
Match 4: 22 – 31 (9 – 15)

Matchparet Dicken – GrIFK
GrIFK – Dicken: 25 – 28
Dicken – GrIFK: 28 – 27
GrIFK – Dicken: 25 – 22
Dicken – GrIFK: 17 – 24
GrIFK – Dicken:

Men spännande skall det bli och det är ju ganska spännande för mig också då jag nu är på HIFK sidan i finalen. Förra säsongen var jag med och spände mig då min egen kära var och spelade och vann medalj men nu har henne på läktaren bredvid mig. Kan bara gissa hur det känns för henne iom att hon annars och också skulle vilja vara med.

Herrsidan

Då man ser på andra saker i handbollen i lilla Finland så har herr landslaget tränat och även kommit med glädje nyheten att Teemu Tamminen(Cocks) och Jac Karlsson(Mors-Thy Håndbold, Danmark) har återvänt till landslaget efter en paus av olika skäl i förra kvalmatcher. Karlsson som fått tillökning i familjen och Tamminen pga skador. Dessa två viktiga spelare kommer säkert att hämta mera bredd åt laget och speciellt huvudtränaren Källman. Både Jac och Teemu har dessutom viktig internationell erfarenhet som då det gäller säkert hämtar en lugnhet till laget. SKPL

Herrlandslaget kommer att möta Luxemburg i morgon lördagen 6.4. på bortaplan. Matchen de spelade hemma slutade med seger. Också matchen mot Cypern de har spelat har de vunnit så det ser bra ut såhär långt. Kvalen de spelar är för 2016 EM-slutturneringen. Seger i morgon och det känns lättare att fara till den sista matchen som kommer att spelas hemma mot Cypern.

Nu sitter man och spänner för resultatet, matchen skulle komma på nätet hörde jag men har inte hittat ngn länk ännu. Hoppas de som reser får den utsatt på förbundets internet sidor eller Facebook sidan. Det skulle vara skoj att kunna följa med fast man sitter hemma i kalla Finland. Hoppas dom skulle ta segern hem, det skulle smaka så bra, så bra.

Annars har det varit tyst på herrsidan på den inhemska sidan. Pga “international week” så har det inte varit matcher på herrsidan och därför har det varit där tyst, men nästa vecka sätter det igång med slutspel och skall skriva om det nästa vecka. Matchparen på herrsidan i kvartsfinalerna är ju: sm-liiga_1601

Cocks (Riihimäki) – ÅIFK (Åbo)
BK-46 (Karis) – Atlas (Vanda)
Dicken (Helsingfors) – SIF (Sjundeå)
HC West (Grankulla) – HIFK (Helsingfors)

Det finns en hel del att spekulera och gissa på herrsidan iom att det efter Cocks och Dicken varit jämnt och spännande och det varit roligt att gå se på matcher i år.

Långt veckoslut

Torsdag och veckoslutet börjar, detta tack vare att långfredagen är en helg i Finland. Det som också är skönt att veta att måndagen också är en helg så det blir en 4 dagars veckoslut. Denna ledighet kom passligt för vi är två ganska trötta föräldrar som bäst här hemma. Vår söta tös har nämligen haft en orolig vecka och det blivit lite sovet då hon haft troligen lite ont i magen. Detta som är orsaken är den att vi börjat ge lite fastare föda då hon börjat äta potatis. Det har hon ätit i en vecka och den här veckan har hon fått morot.

Det som är lite oroligt är det hur mycke det finns information som alla vet om, men ingen har skrivit ner i infoblad eller dylikt. Det har hänt tidigare och det hände nu också att man måste börja googla för att få information. Det är ju en sak att skrämma upp nyblivna föräldrar men att helt lämna bort en detalj som att då barnet börjar få annan föda än bröstmjölk så finns det en stor chans att barnet kommer att få hård magen. Nu då vi kom i den situationen och gissade oss fram till att det kan vara orsaken till överlopps gnället, så började vi fråga runt och då kom det fram att 9 av 10 som vi frågat upplevt det samma. Vi har då inte frågat ett eller två par utan jag faktiskt frågat alla jag vet att har relativt nyligen haft småbarn.

Nu då vi kommer andra veckan till slut så verkar det som om det skulle lite lätta, eller så hoppas vi iaf. Amelie har börjat återställas till den glada lilla tös hon är. För övrigt om vi bortser från att hon (och vi) sovit oroligt så verkar allt vara riktigt bra. Det långa veckoslutet kommer att firas tätt med vår lilla familj. Fredagen och lördagen skall vi bara vara på tremanhand, söndag blir det sedan påskmiddag hos Annikas föräldrar och måndag blir det påskmiddag hos mina föräldar. Mest skall det dock bara vilas och sovas bort sömnskulden, så långt det bara går.

Damhandboll i Finland

Annars så har då första dam kvartsfinals spelomgången spelad och det blev ett överraskande match kväll. Jag som spått att kvartsfinalerna kommer att föras av GrIFK och HIFK så visade sig att båda mina förhandsfavoriter tog stryk i första matchen. Resultaten blev GrIFK-Dicken 25 – 28 (12 – 14) och HIFK – BK-46 28 – 33 (14 – 10).

Dam kvartsfinal 1 vann gästande BK-46 33-28 över HIFK
Dam kvartsfinal 1 vann gästande BK-46 33-28 över HIFK

Det som dessutom är smått överraskande var ju det att både Grankulla och Helsingforslaget hade matcherna hemma. Det är oftast så att hemma spelar man bättre och nu blev det då gästvinster. Tråkiga är väl för HIFK det att matchen drog ut på övertid. Då 60min var spelat var situationen 28 – 28, så med andra ord lyckades inte HIFK göra ett ända mål på någondera 5 minutern som spelades. Detta är för mig smått ofattbart. Det som också överraskade stort var att Karisspelaren Pamela Degerman gjorde 14 mål i matchen, 14… Visst är hon duktig men skulle nog ha förväntta mig att ngn i HIFK skulle ha vaknat till och gjort ngt för att hindra hennes målfest.

Ställningen då alltså 1-0 i vinster för Dicken och Karislaget BK-46.

Dam kvartsfinal 2 vann HIFK med resultatet 21-20.
Dam kvartsfinal 2 vann HIFK med resultatet 21-20.

Idag torsdag 28.3. fortsatt redan spelen för Karis och Helsingfors IFK och nu spelades matchen i Karis. Matchen slutade för HIFK favör men hårfint med slutresultatet 20-21 då det i halvtid stod 8-9. Det har varit små marginaler tydligen i den andra matchen också.

GrIFK – Dicken matchen skulle nog ha varit intressant att se. Skillnaden mellan lagen har inte varit alltför stor och då man ser på målgörarna så verkar det som om Dicken gjort som dom

GrIFK-Dicken 25-28 i det andra matchparet i kvartsfinalerna.
GrIFK-Dicken 25-28 i det andra matchparet i kvartsfinalerna.

“hotade” före matchen att dom tänker special jobba med Grankulla spelaren Johanna Hilli som är lagets bästa målgörare. Det som också verkar vara lite intressant att Dicken har 7 målgörare då Grankulla laget har 8, men ändå har Dicken lyckas knipa poängen. Mitt nian Carolina Böckelman i Dicken har blivit vald till den matchens 3 stjärnors mottagaren fast hon gjort bara 2 mål antyder på att det varit bra spelupplägg av denna kvickfotade spelaren.

Före detta Sjundeå spelare Pernilla Karlsson har varit målglad hos Dicken och smällt in 7 mål vilket definitvt inte är ngn “fy och skam”. Karlsson som var i grundserien lagets fjärde bästa målgörare med 19 matcher och 92 fullträffar har varit enligt min åsikt lite svajjande i sina matchprestationer. Det är klart att man måste ta i beaktande att detta är hennes första säsong i laget och det präglar ju spelet också. En spelare jag noterade i Dicken var unga Jessica Gammals. Hon är född 1997 och i grundserien spelade hon 8 matcher var hon gjorde 14 mål. Nu i denna match har hon spelat 5 bollar i motståndarens nät och det är tufft. Kanske hon är en playoff spelare. 🙂

Grankulla däremot har ganska långt förväntade målgörare. Det som lite överraskar är att deras mera rutinerade spelare Bettina Lillqvist lyckas näta bara en boll. Är det så att hon spelat försvar eller är det så att Dicken läst bort henne så bra, ngt jag inte kan kommentera då inte jag sett matchen.

Ishockey

Sorglig kväll på den här fronten. Ikväll slog nämligen Rauman Lukko ut mitt lag, alltså Jokerit i kvartsfinalerna. 😦

Lukko har spelat bra så dom är nog värdiga att vinna och speciellt Rauma målvakten Petri Vehanen har spelat fenomenalt mot Jokerit. Hoppas han fortsätter lika och för Lukko till finalerna. det ärju detman alltid gissar att det lag som fäller ens egna sen vinner hela kakan. Det blev till slut 4-2 i matchvinster. Grattis ännu Lukko, fint kämppat och nu är det bara att fortsätta lite till.

 

Sport från flera håll.

Spännande och intresantta tider vi lever i just nu. Det är sport för hela slantten och vi börjar med det viktigaste.

Handboll

På handbollsfrontten är det spänning, spekulationer och tippningar som gäller. Vi har herrserien och damserie som båda är på väg in i slutspelsskede, och det som är så strålande är att det på båda sidorna ser jämnt och tufft ut inför vårens finaler. Damerna kommer att sätta igång med semina först.

Damserien

Nu inkommande onsdag, alltså imorgon börjar damernas semifinaler och matchparen är GrIFK(Grankulla) – Dicken(Helsingfors) och HIFK(Helsingfors) – BK-46(Karis). NSM

På förhand kan man väl se som favoriter i matchparen till GrIFK och HIFK. HIFK som varit i finalmatcher de senaste 4 åren i nuvarande struktur som just HIFK. Före det var de i 6 år i final men då hette de HIFK/Comets. Detta då alltså att detta är en förening som är van att spela i finalen, och av dessa 10 år i finalerna har de 7 guld och 3 silver. GrIFK har har varit under dessa samma 10 åren 2 gånger, säsongerna 2011-2012(Silver) och 2008-2009(Guld). Säsongen 2009-2010 spelade Grankulla laget i bronsmatchen och vann där. Mao så borde dessa spelaren också äga en rutin i slutspel.

Då man tittar på dessa två lags 3 bästa målgörare för denna säsong kan vi se följande:

GrIFK:
– Johanna Hilli (plac. 1, matcher 19, mål 185)
– Bettina Lillqvist (plac. 6, matcher 17, mål 104)
– Christina Rehnberg (plac. 19, matcher 17, mål 71) 2013-03-26 nsm taulukko

HIFK:
– Linda Cainberg (plac. 4, matcher 19, mål 122)
– Annette Tallqvist (plac 9, matcher 15, mål 91)
– Kathlen Ax (plac. 18, matcher 16, mål 75)

GrIFK har då alltså 2 klart effektivare målgörare och där också skillnade mellan ettan och tvåan är ganska stor. Mao så om det unga Dicken laget får bort Hilli måste de andra ta åt sig, och dessutom ganska starkt också. Däremot i matchparet HIFK – BK-46 så är det jämnare hos HIFK. visst är det viktigt att ha de största figurerna Cainberg/Tallqvist på topp, men i stort sett tror jag att det inte blir riktigt lika stor “panik” för resten av laget. Speciellt om Tallqvist tas bort av Karis laget så är HIFK van att fortsätta spela iaf.

Så vad är chansen för utmanarna Dicken och BK-46. Ifall någotdera lag klarar av att utmana stort är det nog isf Dicken. De har ett som skrivet ungt och säkert hungrigt lag. De har också potential men de måste lära sig att hålla nerverna under kontroll. Det som snabbt förklarar vilka styrkor Dicken har så är det snabbt spel och yttrar. Av de 5 första i “top scorer” listan är 3 yttrar, och två backar. Men för att komma åt de snabba de lever på måste de i Dicken få försvaret och fungera mot GrIFK:s listiga backar.

BK-46 däremot kommer att få överprestera för att komma till final, eller så tror jag iaf. Inom säsongens top-20 målgörare har de 4 positioner:
– Pamela Degerman på 3 plats med 20 matcher och 148mål,
– Madeleine Lindholm på 7 plats med 20 matcher och 102 mål
– Yvonne Westerholm, på 9 plats med 20 matcher och 91 mål
– Jenny Löf, på 12 plats med 19 matcher och 88 mål.

Fast BK spelat en fin säsong och nått upp till seriens tredje placering i grundserien så har jag verkligt svårt att tro att de skulle ta finalplatsen av HIFK. Men inget är förskrivet och allt är möjligt. Saker som kommer säkerligen att ganska långt avgöra segrarna i dessa matchparen kommer att vara försvaret. Det lag som får försvaret i skick kommer att ligga starkt till.

På målvaktssidan ser det intressant ut. Det finns både unga stigare och mer erfarna slutspelsspelare.
GrIFK: Bianca Eklundh som den erfarna, Charlotta Roos
– I Grankulla laget har Roos börjat ta över tid och plats av Eklundh och hon har också spelat övertygande. Skall bli intressant att se vilken av dessa två kommer att bära huvudansvaret då det väger i vågen.
HIFK: Misa Slotte som den mer erfarna, Ronja Nyman som lite mindre erfarna
– HIFK har för denna säsong hämtat tillbaka Misa Slotte då Annika Lindström lämnade handbollen för prova på att vara mamma. Misa har också stigit in i skorna och gjort väl ifrån sig. Ronja som tyvärr lidit av en massa skador har inte riktigt kommit igång.
Dicken: Catharina Silfvast, Emma-Lotta Nordström och Jessica Enström.
– Dicken har yngre, ännu yngre och yngst i målvakts väg. Detta är också kanske av Dickens största utmaningar. Fast damerna gjort ifrån sig väl så ingen av dom har riktigt hyggligt erfarenhet av slutspel. Kan detta vara en sak som sänker Dicken från final?
BK-46: Matilda Björkqvist som den erfarna, Linda Sundström och Linda Sipola
– BK-46 målvakterna är ett litet frågetecken åt mig. Känslan och det jag sett av Karislaget i år är nog den att försvaret är den som gör det största arbete och målvakten har det lättare att vara än kanske de andra målvakterna. Detta baserar sig ändå på ganska få matcher jag sett dem spela och jag kan komma ihåg helt tokigt också.

Herrar

På Herrsidan har vi ännu en omgång av grundserien kvar men det kommer inte att göra större placerings ändringar mera. Det är nog så att Borgå laget Akilles får nöja sig med FM-seriens kval inför nästa säsong. Resten 8 lagen går vidare till forstättningsmatcherna och där kommer det att bli intressant. Det jag vågar påstå är att Dicken och Cocks kommer att spela sig klart vidare. De har ändå varit så övertygande under säsongens gång. sm-liiga_1601

HC West som gjort ett fint ryck och spelat upp sig till en tredje plats i serien kan enligt min åsikt ses som en liten överraskning. Dom miste ju ändå många viktiga spelare just till Dicken. Dom jag tycker att klart haft en jobbigare säsong en kanske förväntatt är SIF och Atlas. Jag skulle nog inte ha tror då säsongen satt igång att SIF skulle vara den som kommer just ovanför slutspels linjen. Tyvärr tror jag ändå att det kommer att falla bort redan i första omgången och därmed kan plocka fram solglasögonen.

Det smått humoristika är att Vandalaget Atlas för fjärde året i sträck möter BK-46 i kvartsfinalerna. Atlas har också fällt Karislaget ut från de klaraste medaljerna tidigare år, hur skall det gå i år då Karislaget iaf i tabellen är ovanför Atlas. Klarar Karislaget att skaka slutspels”skräcken” gentemot Atlas, eller tynger tidigare års erfarenhet för mycke på axlarna? Atlas som tog brons säsongen 2009-2010, fjärde positionen 2010-2011 och silver 2011-2012 har i år varit väldigt upp och ner under säsongen. Inom en match kan laget ha fenomenalt flyt och 5 min sernare fungerar ingenting. Atlas bästa målgörare är erfarne Toni Aalto som spelat 23 matcher och gjort i dem112 mål. Toni har tagit åt sig ett stort ansvar och behöver definitivt hjälp ifall Vandalaget skall gå vidare. Som tur är så har Martin Noodla lyft sin nivå i de senaste matcherna och det syns glimtar av vad han presterade då han förde Atlas till brons säsongen 09-10. Atlas som även dom lidit av en hel del skador kommer att få höja sin vanliga nivå om de vill nå medaljer i år.

2013-03-26 Miesten SM-liiga taulukko
2013-03-26 Miesten SM-liiga taulukko

Min tippning för lagen som går vidare är:
– Cocks (klart)
– Dicken (klart)
– HC West (ganska klart)
– Atlas (efter max antal matcher)

Ifall dessa går vidare betyder det att Vandalaget möter Cocks i semifinalerna och det skulle vara ett rejält berg att klättra, inte omöjligt, men för att Cocks och där i ledning av Teemu Tamminen skall vinnas behövs att alla i Atlas spelar sina karriärers bästa matcher och lagspelet kommer ihop. Cocks som varit klart dominerande i år så som tidigare. Dicken tror jag kommer att gå ganska enkelt vidare från första rundan var de möter ÅIFK. Åbolaget som har kämppat hela säsongen under en ny tränare med en hel del skador där med. ÅIFK tog en knapp en måls seger över Atlas som redan hade försäkrat sin femte plats i serien hamna ändå göra ett hårt arbete för de poängen. Det som kommer att bära Dicken långt är målvakten Patrik Roslander och Benny Bromans spelhumör. Då de två herrarna kommer i gång är det inte mycket som lyckas överlista eller rubba. Benny som gör en hel del mål behöver inte då han är på spelhumör. Han kan spela upp sina lagkamrater fast blicken skulle vara åt fel håll och kämppa andan han bär med sig är fantastiskt fin att se på. Roslander som verkar ha åtta armar då man kommer i kastläge mot honom kan fungera som en tegelmur. Dessa två kommer inte att bära laget till guld, men deras “input” är elementär för laget.

HC West – HIFK slaget kan bli väldigt jämnt och intressant. HIFK som började säsongen fint har haft en liten nerförsbacke under året 2013. De lyckades knipa en fin seger av BK-46 nyligen och om den segern lyfter andan upp kan det bli fjong på spelet mot HC West. West som är började säsongen sakta har fått en fin fart på och landslagstränaren Källman har en otrolig förmåga att lyfta upp laget. HIFK som kanske anses vara mera rutinerad har ändå ett hårt motstånd och sist och slutligen tror jag att Grankulla baserade HC West tar längre strået och vinner detta matchpar. Allt för överraskad skulle jag inte bli om det här också blir 5 matcher före fortsättningslaget blir klart.

Ishockey

Kvartsfinalerna håller på och det är ju alltid skoj. Matchparen i detta skede är: Jokerit

Jokerit Lukko (1-3)
Tappara HIFK (3-1)
JYP HPK (3-1)
Ässät Kalpa (3-1)

Inom parentesen ser vi situationen just nu och på onsdagen spelas nästa runda. Med 4 segrar går man vidare så ifall det vill sig väl så har vi i alla matchparen klart semifinalisterna. För mitt lag (Jokerit) ser det lite risigt ut. Jokerit tog den första matchen och ganska klart med 5-2 men sen dess har det kommit 3 raka kalla dushar. HIFK som är “ärckerivalen” så ser det lika illa ut men dom har kommit via “säälipleijarit” vidare. Inte för att det har ngt med saken direkt att göra men det har aldrig hänt att ett lag skulle ha kommit från “säälipleijarit” och vunnit finska mästarskapet.

Esbo Blues var nära att göra det för dom spelade i finalerna förra säsongen men orket tog slut och det blev silver, vilket iofs var lite sensation iaf. Det som var roligt var också det att vi var hela familjen och se lördagens match (fast jokerit förlorade) och mina föräldrar var också med oss. Vi hade skaffat platser på förhand och fast de var lite dyra så var det ändå värt för vi går så sällan på match. Platserna var också riktigt bra, fast det var ju lite stökigare än tidigare iom att vi hade då lilla söta Amelie med oss.

Matchen i sig själv var ju som skrivet lite tråkig iom att eget lag förlorade, men inget är ännu missat. Det gäller bara att kämppa på i den kommande matchen i morgon. Nu skulle det ju vara lite trist att grundserie vinnaren skulle falla bort genast i första fortsättningrundan. Knappast är det helt osett från förut men tråkigt för min och alla andra supportrars del.

Fart och fläng

Det kommer veckor som man bara verkar rusa fram och tillbaka från program till program. Denna veckan verkar vara lite sådan. Det skall bli landslags veckoslut från torsdagen till lördagen och då det händer för landslaget så händer det en hel del för mig i kulisserna. Man skall se till att alla har kläder, att det finns tejp och kallpåsar, att nationalsångerna är klara mm.

Detta ledde till att i måndags fick jag åka efter en spelares väska med utrustning. På tisdagen fick vi gäster hem, i morgon på torsdagen börjar lägret och följande lediga dag blir på söndagen. Fast helt kommer ju inte söndagen att bli ledig iom att vi har babysim, men det ser jag inte som jobbigt program, det är mera skoj.

Men i går hade vi då gäster hem till oss, det var en f.d. arbetskomppis till mig som kom och hälsa på samt titta på lilla Amelie, och då dom var hos oss började vi kolla tillbaka när vi senast träffats och kom till att det var ett år tillbaka. Oj vad man märker att tiden går då det kommer sådan information fram. Men Johan & Jenny som kom till oss är sådana som alltid får en glad, så jag trivs jätte bra i deras sällskap. Vi har alltid skoj tillsammans och fast det hela tiden pratas iom att alla är starkt utåtgående så blir det inte jobbigt. Alla får sin muntur och tid att säga sin åsikt, och det är ju en viktig aspekt för alla. Amelie var på fint humör fast hon var i våra ögon lite orolig.

Ikväll har hon sen varit klart svårare, eller tja, man skall väl säga det som att hon haft det lite jobbigare. Annika berättade att det troligen är pga hon fått börja äta potatis vilket jag ju inte förstod först. Men då Annika sagt om det så verkade det ju ganska logist. Hon har ju aldrig ätit “fast” föda förut så det är väl klart att det gör att hon har lite ont i magen. Det är nog bara att bita ihop och vänta ut det nya skedet, samtidigt hoppas vi ju att det skall gå fort förbi. Gällande Amelie så har vi hennes 5mån rådgivningsbesök på fredag morgon och det skall bli intressant att se hur hon vuxit nu. Det är ju ändå en månad sen senaste resultat och då var hon 59cm och 5780gram.

Landslagsläger

Nu när det är landslagsläger, och vi dessutom har gästande lag som är Italiens landslag så är det en massa som måste göras. För min del är de viktigaste uppgifterna att se till att vi har kallpåsar, tejp, klister mm för hela lägret, det är också att se till att spelarna har representationskläder i skick. Sen är det ju också upp till lagen att fixa allt möjligt runt omkring lägret, speaker, nationalsångerna, golvmoppare, programblad och massor annat. Jag börjarde med landslagsaktiviteten 1.1.2010 och efter att ha börjat med detta så har jag lärt mig massor om vad allt som finns i bakrunden då man far på händelser som dessa. Damlandslaget

Fast jag redan tidigare förstått att det är en hel del så var ändå mängde uppgifter lite överraskande. Då åskådaren kommer till hallen så har arbete för den händelse hållt på i flera dagar, veckor för att allt skall vara klart och fast inte allt syns så händer det under tiden som matchen spelas en hel del. Fast det varit i ganska små mått jag varit med så kan jag säga att respekten för liknande arrangörer har vuxit enormt och nuförtiden då man kommer till tillställning som tillställning så har man ett förstående som säkert många andra saknar.

Fast det varit mycke krångel hit och dit så skulle jag definitvt inte vill lämna bort ngt jag varit med om och fast jag vet att det igen kommer att vara massor att göra inkomande dagar så ser jag fram emot att komma på läger igen. Man har ju ändå bra relationen med spelarna och det är alltid lite speciellt att få vara med ett landslag då det händer. Det som också är fint att det faktiskt finns en blogg som följer med dam- och flicklandslagen samt den Finska damserien. Den hittar man HÄR och sidan heter Finnish Ladies Handball.

Om man vill veta om tidtabell för damlandslaget samt -94 födda landslagets är det bara att gå in till Finnish Ladies Handball sidan på adressen här och kolla in. Inträde till matcherna är avgiftsfria. Det som gör det ännu lite mera skoj är att min bror fungerar som fysioterapeut för samma lag så jag kommer att få spendera tid med min storebror samtidigt som jag gör ngt jag tycker om, perfekt.

Men mera om lägret senare, och skall försöka få taget lite bilder som jag kan sätta hit. 🙂

Bekvämligheten man verkligen betalar för.

Vad är denna bekvämlighet man är färdig att sätta så mycke pengar för? Då det kommer dags att betala svär och harmar man över den, men samtidigt kan det vara verkligen svårt att ge upp den..jo, det är såklart en egen bil.

Jag är fullt medveten att det varierar lite på var man bor hur nödvändig den är, för dom som inte bor vid komunaltrafik så kan det vara ett måste att ha bil, men hur mycke människor skulle inte kunna lämna bilen hemma i vardagen, eller i själva verket bort helt och hållet?

Jag predikar inte ngt iom att jag själv är lat, bekväm då det kommer till att fara någonstans. Det jag gör är att jag tar bilnycklarna i handen och far iväg fast jag vet att det går bussar i med 30min mellanrum.

Iom familjemedlemsökningen förra året så sålde vi min Citroen C4 och skaffade en större Honda Accord Sport Tourer. Vi har nu haft bilen i dryga 6månader och igår tändes en varningslamppa i konsolen. Fa*n! Förde bilen till Veho som säljer och reparerar Hondan i Finland och det visade sig att en “lambda-mittari” gått sönder. Delen ansvarar för att kontrollera avgasutsläpp. Lite fått 300€ blev det att kosta, arbete och delar. Det knep till igen.

Iom denna händelse så tänkte man igen att borde man bara sälja bilen och på det spara stora summor i året till annat. Det är ju då ändå inskaffningspris, försäkringar, skatter, servicar och inte minst också bensin som skall fortsättningsvis betalas. Det var inte många sekunder tanken hölls i mig ensam före jag kom på att “näe, det vill jag inte”. Bilen har en overkligt stor del i mitt liv, både på gott och ont, och då har jag inte ens bilar som hobby. Det är bara ett transport fordon från punkt A till B. Det är ändå en bekvämlighet jag vill ha och är färdig att betala för.

Nu iaf har jag bilen i skick och väntar på att jag skall plocka ut den från servicestället och jag vet att iaf den här delen kommer att vara hel nu. Fest! 🙂

På tumanhand

Ikväll skall vi vara på tumis med min kära dotter igen då mamma far på träning. Det skall också bli skoj igen och jag hoppas hon ikväll är lika glad och pigg som igår. Igår var det leende, jollrande och miner för hela slanten. Om det skulle kunna vara samma ikväll skulle det vara så mycke enklare och man skulle få en bra kontakt med henne.

Sen skall det igen bli lite spännande att se ifall hon kommer ihåg nappflaskan genast och inte suger i sig för mycke då hon blir hungrig. Förra gången blev hon ju riktigt enormt överraskad då det kom så enkelt mjölk jämfört med bröstet.

Spännande kväll

Igår var det en lite spännande kväll då min bättre halva for iväg på första handbollsträningen sen hon blivit gravid. Detta betydde att vi skulle vara på tumis med tösen längre än 45min vilket var det förra rekordet.

Det blev en 3½ timmes tid som flög förbi jätte fort. Inga problem hade vi, utan det vara skoj att sitta och jollra på tumis. Det som också var lite spännande var det att tösen inte ätit från flaska på cirka 2 månader så lite hade man tanken; “hur skall det här gå”.

Det var lite ovant och då tösen lärt sig att suga med kraft och nu kom det utan hinder så blev det lite mycke för en gång och hon blev överraskad men det var fort över och så tömde hon nappflaskan i ett huj.

Fast jag aldrig var osäker så var det ju nog lite spännande. Tyngst var det nog för Annika som var den som var borta från tösen. Då hon senare kom hem så var hon också märkbart glad och ivrig att få hålla om sin kära dotter.

Annika har inte meddelat att vill hon börja gå mera ofta på träningar, eller var det här en engångs händelse, men det var nog skönt för henne att veta och uppleva att det går nog bra för pappa och tösen på tumis.