Landslagsläger

Igår torsdag var det första delen av denna gångs landslagsläger. Torsdagen var inte energi packad och direkt speciell på ngt sätt. Det var mera som vilken som helst torsdag kväll med träning. Man märkte att arbetsveckan tyngde lite på och kvaliteten var inte på topp.. Det fattades lite anda, lite fiilis och satsning. Delvis var det också så att jag hade ännu tankarna på annat än handbollen. Fredag var det då handboll från morgon till kväll. Det har varit träningar, mental träning, match och på kvällen ännu en session av mental träningen.

Det har varit fart och rulle på. Träningen var jag inte själv på plats, men därifrån har jag varit med och det har nog varit en bra dag. Stämning har varit på topp fast allt inte gått “som på Strömsö”.

Mental träning

Det som är nytt är att damlandslaget har detta läger en mental tränings tränare, som verkligen är toppen. Hon heter Karina och kommer från Norge, så hon har en kunskap och förståelse för handboll, för där har hon varit och hjälpt till i Norge också.

Mental training and positiv thinking. :)
Mental training and positiv thinking. 🙂

Det hon kommer med är inte bara högt flygande terminologi eller teorier, utan hon blandar det med en stark praktisk kunskap och agerande. Jag vågar påstå att hon fått många av våra damer att tänka på sitt eget agerande och speciellt helheten hur det inverkar på andra. Det som inte många förstått är hur stort fält detta med mental träning är.

Visst har det kommit nytt också för mig men mest har det varit påminnelse av gammal kunskap. Spännande är det och roligt iaf att få vara med på den här sortens träning också. Speciellt om man har en utbildare som känner sitt ärende. Det som är roligt dessutom är det att vår utbildare har lyckas bevisa sina punkter med enkla övningar som hjälper till att pigga upp spelarna. Det var nu första gången damlaget hade henne så det var ännu lite svårt för spelarna att kasta sig fria men tror nog det idag lördag skall bli bättre.

Det kom också fram en intressant fakta detalj och det var att man i har 60 000 –> 70 000 tankar per dygn. Det var inte lite det inte. Tänk om man skulle kunna få en print av sina tankar och så skulle man läsa igenom det i efterskott. Iofs skulle det vara en sådan kvantitet av tankar att man aldrig skulle hinna med att läsa allt, men om man redan skulle kunna filtra ut det man inte ser intressant.

Det som var intressant igår att se att F94 laget, som haft redan ett par gånger Carina på besök, som är längre fram i sitt mentala arbete var ganska rejält annorlunda då de spelade igår kväll ännu mot Italien de med. Inget dera laget vann, men man såg en klar skillnad i NMJ och F94 i hur de agerade och visade sig på plan. Det var en stor skilland i hejjande och mängde “high-fives” mm. De såg gladare ut fast de var i underläge och matchen inte gick som de hade tänkt sig. Då de var under med flera mål men gjorde mål var det ändå genast bättre stämning.

Hur känns det idag?
Hur känns det idag?

Detta då man får till damlaget så tror jag att det kommer att kunna gå långt. Jag tycker det är strålande att detta inte bara används på damerna utan speciellt på flicklandslagen. De har ändå ännu fler spelår, och de behöver dessa om de börjar rikta sig utomlands för spelkarriärer.

Matcherna

Ja, dom gick som skrivet inte så bra. Både damerna och flickorna förlorade, men det fanns bra att se i båda lagen. I dammatchen hade vi ganska bra försvar igenom hela matchen, med stundvis strålande. Vissa Ljusglimttar fanns det men annars var offensiva sidan den som svackade mest. Det som ändå var den klart största negativa sidan i gårdagens match var tekniska felen. De var många och grova. Det som också var ödesdigert var att de kom tidigt i matchen och många gånger resulterade i stressad nerkomst till försvaret.

Det som var fint att se var det att motståndaren Italien inte var överlägset bättre, de var bara mera taggade och färdiga för match. Det som också vår gästande utbildare hade noterat och mycket fint hämtade fram var att motståndaren Italien var fräckare. Då Finlands spelarna gick in i situationen så gav man lite efter och det ledde till att värden fick frikast, men motståndaren i samma situation fick straff. Små, men i långa loppet stora inverkande faktorer. Siffrorna för den här matchen visade 22 – 26 (9 – 13).

T94 landslagets match var jämnare skulle jag säga i början. De började fint och de finska spelarna var på hugget. Lagandan var fin och det var jubel och glädje då det blev resultat. Om man jämför T94 matchen med NMJ så var det säkert en 80% mera “high-fives” under matchen. De unga landslaget spelade utan fördomar och med fullt ös. De var pigga och i defensivet var de hungriga. De gick fast då det behövdes och framför allt gick man hårt in i försvars situationen. I dammatchen skulle jag plocka fram Kesia tills hennes skada, hon slet och läste bort i försvaret flera Italienska offensiva körningar. Hon gav heller inte upp. Dock vet jag ändå att alla spelare kan presetera bättre än de gjorde i den första matchen. Tror att vi kommer att se ett mycke mera kämppande damlag i lördagens match.

Det som var dock lite överraskande var Italiens tränaren. Han var som föredetta Soviet tränare. Han skrek aggressivt, och verkade inte uppmuntra dem inte allt för mycket. Det som var så överraskande var att han var aggressiv från första minut ända till slut. Speciellt den första matchen som var damlaget så var det hejdlöst med vad han höll på med. Alla har vi våra egna sätt att träna och leda, men jag måste nog ärligt medge att jag trott att den aggressiva skrik stilen hade lämnats till största dels, och ifall det framkommer är det av de baltiska eller f.d. soviet länderna. Skulle inte kanske ha förvänta mig att Italien skulle ha denna sorts tränare.

F94 kommer inte att spela mot Italien mera men de möter KyIF:s A-pojkar i morgon i en träningsmatch.

Solvalla

Solvalla är platsen landslagen har sina läger på. Som plats är den jätte bra och fyller sina uppgifter. Den är placerad nära huvudstadsregionen men är ändå tillräckligt långt borta för att man skall komma i en mindset var allt handlar om handboll och landslaget. Det finns plan, omklädningsrum, det finns övernattningsmöjligheter, gym, löpbana och fotbollsplan ute. Det finns också klassrum för att hålla möten och utbildningar och palavrer. Det som skulle från materialansvarigs synpunkt tittar så skulle det borda finnas mera förvaringsutrymmen. Det borde finnas en färdigare struktur i hur det skall handlas, var saker förvaras och vem som har åtkomst till dem utrymmen.

Det som dock är Solvallas största brist är att matsalstjänsten inte är den standard den tidigare varit. Mellanmål som skaffas från köket är ganska svagt, det är en rågsämla med 1 salladsblad, 2 skivor gurka och kanske en skinkskiva eller ostskiva. Det är ngt jag inte skulle betala ens 1,50€. Kanske skulle jag kunna tänka mig en 1€. Maten är tyvärr klart massproducerat och man satsar enligt min åsikt inte på presentation eller variation. Men den fyller sin primära uppgift, man blir mätt. Lite har det varit organiserings problem här med men det har ändå gått ann.

Fart och fläng

Det kommer veckor som man bara verkar rusa fram och tillbaka från program till program. Denna veckan verkar vara lite sådan. Det skall bli landslags veckoslut från torsdagen till lördagen och då det händer för landslaget så händer det en hel del för mig i kulisserna. Man skall se till att alla har kläder, att det finns tejp och kallpåsar, att nationalsångerna är klara mm.

Detta ledde till att i måndags fick jag åka efter en spelares väska med utrustning. På tisdagen fick vi gäster hem, i morgon på torsdagen börjar lägret och följande lediga dag blir på söndagen. Fast helt kommer ju inte söndagen att bli ledig iom att vi har babysim, men det ser jag inte som jobbigt program, det är mera skoj.

Men i går hade vi då gäster hem till oss, det var en f.d. arbetskomppis till mig som kom och hälsa på samt titta på lilla Amelie, och då dom var hos oss började vi kolla tillbaka när vi senast träffats och kom till att det var ett år tillbaka. Oj vad man märker att tiden går då det kommer sådan information fram. Men Johan & Jenny som kom till oss är sådana som alltid får en glad, så jag trivs jätte bra i deras sällskap. Vi har alltid skoj tillsammans och fast det hela tiden pratas iom att alla är starkt utåtgående så blir det inte jobbigt. Alla får sin muntur och tid att säga sin åsikt, och det är ju en viktig aspekt för alla. Amelie var på fint humör fast hon var i våra ögon lite orolig.

Ikväll har hon sen varit klart svårare, eller tja, man skall väl säga det som att hon haft det lite jobbigare. Annika berättade att det troligen är pga hon fått börja äta potatis vilket jag ju inte förstod först. Men då Annika sagt om det så verkade det ju ganska logist. Hon har ju aldrig ätit “fast” föda förut så det är väl klart att det gör att hon har lite ont i magen. Det är nog bara att bita ihop och vänta ut det nya skedet, samtidigt hoppas vi ju att det skall gå fort förbi. Gällande Amelie så har vi hennes 5mån rådgivningsbesök på fredag morgon och det skall bli intressant att se hur hon vuxit nu. Det är ju ändå en månad sen senaste resultat och då var hon 59cm och 5780gram.

Landslagsläger

Nu när det är landslagsläger, och vi dessutom har gästande lag som är Italiens landslag så är det en massa som måste göras. För min del är de viktigaste uppgifterna att se till att vi har kallpåsar, tejp, klister mm för hela lägret, det är också att se till att spelarna har representationskläder i skick. Sen är det ju också upp till lagen att fixa allt möjligt runt omkring lägret, speaker, nationalsångerna, golvmoppare, programblad och massor annat. Jag börjarde med landslagsaktiviteten 1.1.2010 och efter att ha börjat med detta så har jag lärt mig massor om vad allt som finns i bakrunden då man far på händelser som dessa. Damlandslaget

Fast jag redan tidigare förstått att det är en hel del så var ändå mängde uppgifter lite överraskande. Då åskådaren kommer till hallen så har arbete för den händelse hållt på i flera dagar, veckor för att allt skall vara klart och fast inte allt syns så händer det under tiden som matchen spelas en hel del. Fast det varit i ganska små mått jag varit med så kan jag säga att respekten för liknande arrangörer har vuxit enormt och nuförtiden då man kommer till tillställning som tillställning så har man ett förstående som säkert många andra saknar.

Fast det varit mycke krångel hit och dit så skulle jag definitvt inte vill lämna bort ngt jag varit med om och fast jag vet att det igen kommer att vara massor att göra inkomande dagar så ser jag fram emot att komma på läger igen. Man har ju ändå bra relationen med spelarna och det är alltid lite speciellt att få vara med ett landslag då det händer. Det som också är fint att det faktiskt finns en blogg som följer med dam- och flicklandslagen samt den Finska damserien. Den hittar man HÄR och sidan heter Finnish Ladies Handball.

Om man vill veta om tidtabell för damlandslaget samt -94 födda landslagets är det bara att gå in till Finnish Ladies Handball sidan på adressen här och kolla in. Inträde till matcherna är avgiftsfria. Det som gör det ännu lite mera skoj är att min bror fungerar som fysioterapeut för samma lag så jag kommer att få spendera tid med min storebror samtidigt som jag gör ngt jag tycker om, perfekt.

Men mera om lägret senare, och skall försöka få taget lite bilder som jag kan sätta hit. 🙂